Slusskajen/Slussplan 23 maj 2017

Hamnmagasin och kaj invid Järngraven på Södra Slussplan

Sedan en tid har vi avslutat undersökningarna längs med Gröna gången som vi kunde följa i flera ombyggnadsfaser tillbaka till mitten av 1700-talet. Men där fanns också lämningar efter en föregångare till gränden som mynnade mot en äldre stenmurad kajfront.

Just nu är vi i slutskedet av vår undersökning inom ett område alldeles söder om den gamla Polhemsslussen.

1771 Brolin Nuvarande undersökningsytaDet är inom den rödmarkerade ytan på 1771 års karta som vi nu arbetar. Vi befinner oss alltså strax söder om Polhems sluss.

Brofundament IMG 1682Här kommer det fram rester av fundament till en bro som ledde över Järngraven och vidare norrut över slussrännan vid 1700-talets mitt.

 

Här kommer en mängd murrester i dagen. Många av dem har ingått i de brofästen som fanns till passagebron på östra sidan om Järngraven och som ledde över Christoffer Polhems sluss. Den hade konstruerats av den mycket flitiga stadsarkitekten Johan Eberhard Carlberg och uppfördes en liten bit in på 1750-talet. Fundamenten var så rejält tilltagna att valven även kunde inrymma större förvaringsutrymmen. Andra murar har ingått i den bebyggelse som låg här i Järngravens östra del.

1753 Carlberg fundament till Passagebron öster om JärngravenDet här är en ritning från 1753 där det framgår hur fundamenten till passagebron öster om Järngraven skulle placeras. Pilen visar var en del av de murrester vi nu hittar har hört hemma.

1750 ca Carlberg Passagebrons valv med träportarPå en ritning från ca 1750 visar stadsarkitekt Carlberg hur passagebrons valv skulle förses med träportar så att valven skulle kunna utnyttjas till förvaring av olika varor.

 

Järngraven var i bruk mellan åren 1662 – 1865 och utgjorde ett område som sträckte sig från Mälaren och ut i Saltsjön i det som tidigare varit vallgraven utanför Yttre Söderport från 1500-talets mitt och fram till 1662. Den fick sitt namn efter handeln med stångjärn som bedrevs här. Här låg Järnvågen där stångjärnet från Bergslagen vägdes innan omlastning för export vidare ut i Europa. Man kan alltså med fog säga att den här platsen var en viktig nod i den svenska ekonomin under nästan två sekler.

1830 tal Slussen Järnvågen Järngraven Johan Fredrik JulinNågon gång under 1830-talet avbildade konstnären Johan Fredrik Julin livet och verksamheten så som det då tog sig ut i vårt arbetsområde. Här ser vi stångjärn som ställts upp och ska lastas på lastpråmar ut till väntande fartyg för vidare export ut i Europa.

 

Vi har också hittat trälämningar i form av plank och pålar, där pålarna har burit upp en kajanläggning där lastpråmarna lade till på Saltsjösidan. Övrigt virke tycks komma från en magasinsbyggnad som av myntdateringar att döma kan ha stått där under en lång period, från 1630-talet fram till mitten av 1700-talet och sedan brunnit ner.

MyntfyndTvå mynt som påträffades i hamnmagasinet. Det till vänster är präglat 1748 och det till höger någon gång mellan 1633-1636.

Kajanläggning Till vänster i bild syns en del av de pålar som burit upp den kajanläggning som fanns här under 1700-talet.

HamnmagasinVi hittar också rester efter plankor och bjälkar som en gång suttit i ett hamnmagasin som stod här på platsen fram till mitten av 1700-talet.

 

 

 

Slusskajen/Slussplan 05 maj 2017

På gång i maj

Förutom den pågående undersökningen på Södra Slussplan så fortsätter de förberedande arbetena här vid Slussen för den nya bro som kommer att sträckas sig från Skeppsbron till Södermalm. För att klara av byggnationen måste en del områden schaktas ner och spontas. Liksom tidigare följs alla schaktningar av arkeologer.

Arbetsbild 1Här kommer en gatubeläggning från 1800-talet fram. I och med att den är intakt vet vi nu att eventuella lämningar under är oskadda av senare tiders arbete på platsen.

 

Vid Skeppsbrons förlängning mot Slussplan har vi påträffat en gatubeläggning av fint huggen sten, den ligger en och en halv meter under dagens gatunivå.

 GatstenSå här ser den nu framtagna gatubeläggningen ut...

 

Huggen eller tuktad sten användes första gången 1806 på den då nybyggda Norrbro. Det skulle sedan dröja närmare 50 år innan gatubeläggningar av tuktad sten började brukas på stadens gator. Först ut var gatorna i Gamla stan och snart därefter följde de större gatorna på malmarna. Den gatubeläggning som nu kom fram vid Slussplan är troligen lagd mellan 1860-1880 och är i arkeologiska sammanhang en förhållandevis sen lämning.

Slussplan 1900 1920...och så här såg den ut i början av 1900-talet.

 

Efter att gatan dokumenterats kommer schaktningarna fortsätta ner flera meter. De intakta delarna av gatan fungerar som ett tidslock som visar att de undre lagren inte är störda av moderna ingrepp utan måste vara äldre än själva gatan. Självklart kommer vi rapportera om vi hittar något spännande längre ner så följ oss framöver.

Vi har nyligen också tagit upp en fisksump med hjälp av Statens Maritima Museer. En fisksump var en trälåda i vilken man kunde hålla den nyfångade fisken levande till dess att den skulle säljas. Den här påträffades i höstas i samband med en rekognoseringsdykning i Söderström, då botten avsöktes för att se om här fanns några fornlämningar. I området kring Söderström vet vi utifrån skriftligt material och andra källor att det pågick en livlig handel med fisk under 1700-talet och 1800-talet, men så var det även tidigare och verksamheten kan säkert föras tillbaka ända till medeltid.

 FisksumpSå här såg vår fisksump ut när den stod på Söderströms botten. Den är 1,6 meter lång, 1,35 meter bred och 1,2 meter hög. Foto: Jim Hansson, Statens Maritima Museer.

Fisksump upp till ytanHär kom vår fisksump upp till ytan.

Fisksumpen ska nu konserveras av Studio Västsvensk Konservering i Göteborg. När den är färdigkonserverad kommer den att bli en central punkt i en utställning på Medeltidsmuseet om fiskets betydelse för Stockholms befolkning alltifrån medeltiden och framåt.

 

 

 

Slusskajen/Slussplan 28 april 2017

Gränder, bodar och kajer på Södra Slussplan.

Arbetet på Södra Slussplan har löpt på smidigt och delar av ytorna börjar nu bli klara.

Södra SlussplanHär syns vårt undersökningsområde vid Södra Slussplan. Det arkeologiska arbetet pågår samtidigt med att den Nya Slussen byggs.

 

Vi har till exempel undersökt och dokumenterat den förlängda delen av Polhemsslussen. Här handlade det mest om att under arkeologisk övervakning tömma ur de fyllnadsmassor som dumpades här efter att denna sluss helt togs ur bruk på 1930-talet. Den gamla slussrännan hade ersattes i och med att Nils Ericssons sluss då hade byggts 1850. Men här fortsatte ändå vattnet att strömma ut i Saltsjön i anslutning till det fiskehus och den basar som byggdes här då Karl Johans torg skapades på 1850-talet.

Raseringsmassor tas bort ur PolhemsslussenDet var mycket raseringsmassor som skulle tas bort ur Polhemsslussen.

Schaktning i PolhemsslussenMed hjälp av maskiner kunde vi dock tömma ur och ta fram resterna efter den del av Polhemsslussen som förlängdes och byggdes ut vid mitten av 1800-talet.

 

Även arbetet med att dokumentera bebyggelsen längs med Gröna gången är på väg att avslutas. Vi ser där att gränden först anlagts på 1750-talet och att den sedan lagts om vid tiden omkring sekelskiftet år 1800. Samma gäller för handelsbodarna invid gränden, där kan vi konstatera att en ombyggnad skett omkring sekelskiftet och att man då delat upp källarna genom att infoga en mellanvägg. Då har man också försett källarna med tegelvalv.

Gröna gångenDet här är resterna av Gröna gången och några av de handelsbodar som fanns där från mitten av 1700-talet.

Gröna gången tas bortNär det översta skiktet av den fint stenlagda Gröna gången togs bort kunde man se att gränden byggts om vid minst ett tillfälle.

Dokumentation av murverkMed hjälp av en murverksdokumentation kan man konstatera att handelsbodarna invid Gröna gången byggts om och moderniserats någon gång omkring sekelskiftet år 1800.

 

Sedan sist har vi också satt igång undersökningarna i områdets södra del, alltså det område som låg söder om Polhems sluss. Även här har det framkommit mängder av murar som täcks av omfattande raserings- och fyllnadsmassor.

Murrester söder om PolhemsslussenSöder om Polhemsslussen kommer det fram ett flertal olika murar. Mer information om dessa kommer i vår nästa rapport härifrån.

Det rör sig om olika typer av murar. En mur utgörs av en kajfront mot Saltsjön, den är från 1850-talet. En annan mur har varit ett av fundamenten till nedre Järnbron som låg här på 1770-talet. Dessutom finns här murrester till handelsbodar som åtminstone går tillbaka till 1700-talets mitt och som då låg alldeles i anslutning till Järngraven.
Alla dessa murar tas nu fram och dokumenteras och kommer sedan att utgöra delar i vårt stora ”Slussenpussel” där vi reder ut hur Slussenområdet byggts upp och förändrats över tid.

 

 

Slusskajen/Slussplan 20 april 2017

På gång i april

Katarinahissen

Arbetsbild Katarinahissen Inmätning av arkeologiska lämningar under Katarinahissen.

I samband med den senaste ombyggnationen av Slussen på 1930-talet så revs den gamla Katarinahissen från 1883 och ersattes med den hiss som står på plats idag. Katarinahissen ska renoveras och finnas kvar som en del av den nya Slussen. Som en del av renoveringsarbetena utförs nu en grundförstärkning av hissen. Detta innebär att djupa schakt grävs runt hissen för att gjuta en ny grund. Som vid alla schaktningar vid ombyggnaden av Slussen följs arbetena av en arkeolog som kontrollerar om konstruktioner eller fynd av arkeologiskt intresse kommer fram vid arbetena.

 

Vykort Gamla KatarinahissenHär är ett vykort på gamla Katarinahissen. Det är en handkolorerad version av ett svart/vitt foto från 1896 ...

Vykort Nya Katarinahissen 1938 korr 72dpi 900... och här har vi ett vykort från 1938 av den nuvarande Katarinahissen.

Karl Johans torg

Arbetsbild Karl Johans torg 20170419 korr 72dpi 900Vid schaktningsövervakningarna på Karl Johans torg dokumenteras bland annat murrester från Södra Slaktarehuset.

På Karl Johans torg där vi tidigare utfört en arkeologisk undersökning av bland annat delar av Södra Slakthuset från 1600-talet utför vi nu en schaktövervakning.  Anledningen till detta är att det ska slås ner två parallella sponter tvärs över torget. Innan sponten kan slås ned så behöver man gräva schakt i de planerade spontlinjerna för att avlägsna större stenar som annars skulle vara i vägen.  Schakten som grävs är djupa, ner till 3,5 meter under grundvattennivå, och det mesta som kommer upp i grävskopan är vattenavsatta massor.  Liksom vid schaktningarna vid Katarinahissen följs arbetena av en arkeolog vars uppgift är att dokumentera eventuella konstruktioner som kommer fram samt tillvarata arkeologiska fynd som grävs upp.

 

 

Månadens fynd 13 april 2017

Månadens fynd - april 2017

Månadens fynd nu i april hittade vi vid våra undersökningar i kvarteret Ormen hösten 2016.

Under ett golv i ett av rummen kom ett 80-tal tobakspipor av en typ som kallades ”Turkpipor” plötsligt fram. Sådana pipor var skaftlösa och försågs med ett träskaft av hassel eller björk.

Piporna hittasNär vi bröt upp ett golv för att ta fram det underliggande golvet så hittade vi plötsligt en massa pipor som grävts ner.

Piporna har tillverkats på Grinds tegelbruk som låg vid Skanstull i Stockholm, ungefär där Eriksdalsbadet ligger idag. Bruket startade sin piptillverkning i slutet av 1700-talet och var vid tiden omkring år 1800 det näst största i Stockholm. Fram till 1817 tillverkade man där huvudsakligen vanliga kritpipor, men senare började man en tillverkning av den typ av pipor som vi hittat. Antagligen ska våra pipor dateras till senare hälften av 1800-talet.  Något liknande större fynd av sådana här pipor har tidigare inte gjorts.

 

PipornaDet här är ett litet urval av de pipor vi hittade.

Varför de hamnat under ett golv i kvarteret Ormen vet vi inte. Men vi kan väl förmoda att någon handelsman i huset hade ett lager med pipor som blivit omoderna och därför slängde dem i samband med någon ombyggnad.

 

 

Slusskajen/Slussplan 03 april 2017

Ruiner efter handelsbodar på Södra Slussplan

Här på Södra Slussplan har nu en intressant ruinmiljö vuxit fram allteftersom vi tagit bort rivnings- och raseringsmassor som främst tillkom här då Nils Ericsons sluss byggdes på 1850-talet. Vid den tiden tog man nämligen bort bebyggelsen som fanns här tidigare.

Murar tas fram

Under rivningsmassorna på Södra Slussplan kommer ruiner efter de gamla handelsbodarna fram.

 

Det som nu kommit fram är de handelsbodar som låg på ömse sidor om den stenlagda gränd som en gång löpte norr om och parallellt med Polhemsslussen. Gränden hette Gröna gången, eller Gröngången som det skrivs i kartmaterialet från 1771.

 

Gröna gången tas fram

Här skymtar Gröna gången fram.

Källare i bodar

Bodarnas källare hade två förvaringsrum och var försedda med tegelvalv.

Bjälklagsuttag

I en bod hittar vi spår efter golvbjälkar, uttagen för dessa syns i källarmurens överkant. Har har det alltså inte funnits något tegelvalv.

 

Vad som kommer fram av bebyggelsen är handelsbodarnas källarvåningar, överbyggnaderna försvann i samband med rivningarna på 1850-talet. Här kan vi se att varje bod verkar ha haft en källare med två rum och med en dörr ut mot Polhemsslussens kaj. Källarna har haft tegelvalv. På några tegelstenar har vi sett att de stämplats med Lina. Det är namnet på ett tegelbruk som startade sin produktion på 1770-talet. Bruket låg invid vattnet strax norr om Södertälje så det har med andra ord varit lätt att frakta teglet med båt på Mälaren direkt till byggarbetsplatsen vid Slussen.

Intressant att se är att åtminstone en del av källarna verkar ha brukats även efter att det nya Karl Johans torg hade anlagts och den gamla bebyggelsen rivits. Då ingick de som en del i det nyuppförda Fiskarehuset.

Bland de fynd vi gör dominerar inslaget av mynt och de kommer som regel alltid ute på Gröna gången, det var ju där kunderna rörde sig när de gjorde sina inköp i bodarna. Inne i bodarna är det mer sparsamt med fynd, men här har vi ändå hittat någon enstaka spelbricka till ett Dominospel, en öltapp som suttit i en öltunna och en liten blå pärla med en sirlig infattning i metall – antagligen rör det sig om ett örhänge som tappats här.

Dominobricka

Dominobricka av ben.

Öltapp

Öltapp av koppar.

Örhänge

Ett örhänge med en blå glaspärla.

 

 

 

 

3D 30 mars 2017

Södra slaktarehuset vid Karl Johans torg i 3D

Besök 3D-modellen av det så kallade Södra Slaktarehuset och Kvarnhusgränden som låg söder om detta. Utifrån de myntfynd som gjorts kan vi konstatera att den stenlagda gränden har varit i bruk från åtminstone 1700-talets första hälft. Stengrunden till slakthuset är från år 1778 och tillkom vid en av alla olika ombyggnader, detta hus kom sedan att stå kvar i allt sämre skick vartefter tiden gick. Det revs slutligen i samband med att den nya Nils Ericsons sluss byggdes på 1840-talet.

För mer information om undersökningen vid Karl Johans torg klicka här

Månadens fynd 27 mars 2017

Månadens fynd - mars 2017

Även det här fyndet, eller snarare fynden, kommer från vår undersökning på Södermalmstorg. Det rör sig om fem klädesplomber från 1620-talet. Dessa tjänade som kvalitetsstämplar för textilbalar och utgjorde en garanti för att tyget höll den kvalitet som producenten eller klädeshandlaren utlovade.

Klädesplomber från Södermalmstorg

I mitten av bilden ser vi en plomb från London med en heraldisk vapensköld med ett kors och en delvis inskription […]IVITATIS LOND[…]

Uppe till höger har vi ytterligare en plomb som troligen kommer från England, här rör det sig om en plomb som av marknadsföringsskäl har försetts med en klädeshandlares personliga sigill.

Uppe till vänster i bild finns en skatteplomb för export av kläde som kommer från staden Meiningen i mellersta Tyskland. Den har två motställda heraldiska kronor och är försedd med en inskription […]OMASEIN MEININGEN […]. Den här plomben har ursprungligen suttit på en rulle med så kallad Bombazijn (holländsk) eller Barchent (tysk). Ett tyg som var blandat av linne och bomull.

Staden Meiningen var välkänd för sin produktion av Bombazijn under 1500-talet och i början av 1600-talet, Trettioåriga kriget (1618-1648) kom emellertid att ödelägga hela produktionen.

Av de övriga två är den nere till vänster troligen från Holland, medan den nere till höger har okänt ursprung.

 

Miljön de kommer ifrån på Södermalmstorg är intressant. Det verkar röra sig om en plats där handelsmän av holländskt ursprung eller åtminstone med holländska kontakter varit verksamma. I samma miljö som de här klädesplomberna kommer ovanliga fynd av kritpipor som vanligtvis bara påträffas i Amsterdam och här finns högstatuskeramik och lyxigt glas från Venedig. Men de fynden får vi återkomma till vid annat tillfälle.

 

 

Slusskajen/Slussplan 24 mars 2017

På gång i mars 2

Sjöbergsplan

Sjöbergsplan 1927

Så här såg miljön vid Sjöbergsplan ut 1927, några år innan allt förändrades i samband med Slussenbygget på 1930-talet. En del av huset till höger i bild är det vi nu hittat och det har alltså gamla anor.

 

Arbetena med schaktningsövervakning fortsätter på Sjöbergsplan och vi har snart dokumenterat och tagit bort de arkeologiska lämningar som fanns där. Det har varit väldigt söndergrävda lämningar, men vi kan konstatera att där stått minst två olika byggnader från 1600-talets slut och framåt. Någon av dem kan vi knyta till den verksamhet som Södra bryggeriet bedrev här och även koppla till äldre kartmaterial tillbaka till 1700-talet och sedan också följa i äldre fotografier fram till dess att huset efter flera ombyggnader revs på 1930-talet.

 

Sjöbergsplan 20170320

Här syns två husgrunder som kommit fram vid Sjöbergsplan.

 

Men här finns också sporadiska fynd av keramik som pekar mot åtminstone 1500-talet i form av tyska stengodskrus.

Siegburgkrus

En av flera skärvor av Siegburgkrus som hittats vid Sjöbergsplan.

 

Sjöbergsplan var från slutet av 1600-talet en del av Järngraven, den plats där järn från Bergslagen lastades om till fartyg på Saltsjösidan för vidare export ut i världen. Området har varit utsatt för många förändringar de senaste århundradena inte minst under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.

Då grävdes djupa schakt för att kunna lägga ned den stora vattenledning som fortfarande håller en stor del av Stockholms vattenförsörjning. Det är också nu en del av de arbeten som ska utföras här. Nu kommer den gamla vattenledningen att bytas ut mot en ny.

Sjöbergsplan rörläggning 1899

 Så här såg det ut vid Sjöbergsplan när den stora vattenledningen grävdes ner år 1899. I bakgrunden pågår torghandeln vid Kornhamnstorg för fullt. En spännande miljö så fjärran från den vi ser idag.

 

Kajen vid Nils Ericsons sluss

Just nu pågår också schaktningar direkt öster om den yta som vi undersökte på Karl Johans torg tidigare i år, då delar av Södra Slaktarehuset från 1700-talet påträffades. Stora delar av ytan som grävts har visat sig vara utschaktad i samband med bygget av Slussen på 1930-talet. Men inte långt ifrån där vi hittade Slaktarehuset framkom delar av en kajfront i huggen granit och belagd med stora stenplattor. Dessutom framkom en kraftig stenmur ett stycke in. Kajen vätte ut mot Saltsjön och byggdes i samband med anläggandet av en ny sluss på 1850-talet. Slussen, som kom att kallas Nils Ericsons sluss efter konstruktören, finns fortfarande bevarad under trappen som leder ner mot Karl Johans torg.

Nils Ericsons sluss

 De här stenplattorna som kom fram vid Karl Johans torg är en del av kajfronten till Nils Ericsons sluss.

 

Nils Ericson lyckades genomföra bygget av slussen på kortare tid och för en lägre kostnad än vad som var beräknat. Som belöning för det lyckade genomförandet blev han inte bara adlad utan fick även uppdraget att rusta upp resten av slussområdet som ansågs rätt förslummat. Bland annat så anlades nya kajer och en stor stensatt plan. Nils Ericsons sluss var i trafik mellan 1851-1926 då den stängdes inför 1930-talets stora ombyggnation av hela Slussenområdet.

Nils Ericsson slussen vykort 1910

Här har vi ett vykort från 1910 som visar Nils Ericsons sluss som den såg ut från Kornhamnstorgssidan.På andra sidan slussen kan man ana en stenläggning liknande den vi nu dokumenterat.

 

 

Slusskajen/Slussplan 17 mars 2017

Nu undersöker vi lämningar på Södra Slussplan

Nu är vi igång med nya arkeologiska undersökningar inom Slussenområdet igen. Den här gången har vi förflyttat oss till ett område söder om den nuvarande Slussen. Ett område vi kallar för Södra Slussplan.

Översikt Södra Slussplan

Här ovan syns vår arbetsplats på Södra Slussplan.

 

Genom de schaktningsövervakningar vi utför dagligen har vi här lokaliserat en yta som totalt på cirka 2 400 m2 med konstruktioner och kulturlager som kan dateras till 1600-1700-talen. Men i den södra och västra delen av ytan finns lämningar vilka troligen kan dateras till 1400-1500-tal. Den här ytan kommer vi undersöka i två delar på ömse sidor om en spont som löper genom området, och vi befinner oss nu i den östra delen.

Gröna gången börjar komma fram

Det här är en del av Gröna gången som nu börjar komma fram.

 

För tillfället arbetar vi med att ta fram och dokumentera byggnadslämningar och murar som kan härledas till Gröna gången som låg norr om Polhemsslussen. Där fanns under 1700-talet handelsbodar för grönsaksförsäljning, fiskförsäljning i Fiskarnas hus samt olika typer av hantverksbyggnader vars verksamheter var beroende av vattenkraft. Snart kommer också delar av Polhemsslussen från 1750-talet att komma fram.

Karta 1771 med det nuvarande undersökningsområdet

På den här kartan från 1771 är den östra delen av undersökningsytan på Södra Slussplan markerad.

 J.P.Cumelin Blå Slussen 1790 talet

Det här är en skildring av livet kring Polhemsslussen från tiden omkring 1790 och det är har vi gräver just nu. Målningen gjordes av J.P. Cumelin.

 

 

 

 

 

Arkeologikonsult

Arkeologikonsult kommer fortlöpande att genomföra de arkeologiska undersökningarna i Slussenområdet under hela byggnationstiden. Det kommer att dyka upp många intressanta fynd och lämningar från olika epoker så fortsätt gärna följa vårt arbete här på Slussenportalen.

Kontakt

Telefon: 08-590 840 41

Epost: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Web: www.arkeologikonsult.se