Efter en månads arbete har vi nu gjort ett kortare uppehåll i våra undersökningar vid Södermalmstorg för att nödvändiga säkerhetsåtgärder kan genomföras i schaktet.

Sedan utgrävningsstarten i januari har lager och bebyggelselämningar från en knappt femtioårig period undersökts. Vi har rört oss tillbaka i tiden med start i 1640-talet och avslutat i vad som tycks vara 1590-tal. Delvis har de miljöer som nu dokumenterats varit en direkt fortsättning på vad vi fann senhösten 2013, så till exempel den stenlagda gränden som sträckte sig i nord sydlig riktning genom vår yta. Speciellt på dess västra sida hade man dumpat sopor och avfall, men nu kan vi konstatera att här också fanns rester efter någon typ av enklare bebyggelse där man under 1620- och 1630-talen på något vis ägnat sig åt handel med tyger.

Här syns de plomber av bly som suttit på textilbalar. Den längst ner till vänster kommer från Meindingen i Tyskland.

I en byggnad här fann vi ett flertal plomber av bly som ursprungligen varit fästa vid tygbalar för att markera tygernas äkthet och kvalitet. En av plomberna kom från Meindingen i Tyskland. Från tyskt eller holländskt område kom även mycket av det glas vi hittat, det rör sig då om olika former av dryckesglas. Vissa var mer alldagliga passglas och bägare av en typ som kallas remmare. En annan mer exklusiv glastyp utgjordes av så kallade Flügelglas, en typ av pokal som man drack vin ur, de har tillverkats i venetiansk stil. Tillverkningen har möjligen skett i Antwerpen dit venetianska glasblåsare flyttade trots hot om dödsstraff, lockade av möjlighetera till rikedom. Glastypen blev mycket populär i hela Västeuropa efter 1550-talet.

Några skärvor av krossat glas. Alla kommer från olika dryckeskärl, de spiralformade till höger har en gång varit en vacker kupol i venetiansk stil som man druckit vin ur. Längst ner i bild och till vänster syns skärvor av ett passglas och längst ner till höger är en liten hallonliknande knopp som suttit på en remmare.

De mynt som hittats är präglade mellan ungefär 1624 och 1635. Det stora myntet till vänster och de fyrkantiga så kallade "klippingarna" är präglade när Gustav II Adolf var kung och de andra har präglats för drottning Kristina.

Myntsammansättningen tyder på att nybebyggelsen här på Södermalmstorg verkar få rejält uppsving under 1620-talet efter att ha legat i träda sedan åtminstone 1590-talet. När vi nu tillfälligt gjorde uppehåll i undersökningen hade vi nått de grusnivåer som tillkommit i samband med upprustningsarbetena av vallgraven utanför Söderport, antingen under Gustav Vasas tid eller kanske än mer troligt under Johan III:s tid på 1580-talet. I början av mars räknar vi med att kunna sätta igång igen, inledningsvis ska då det påförda gruset tas bort och sedan kan vi ta itu med bebyggelsen från 1540-talet. Fortsätt att följa oss på vår färd tillbaka till det äldsta Södermalmstorg.

Nedgrävd i gruset från vallgravsbygget finns den här brunnen som antagligen är från 1700-talet, men den kan ha betydligt äldre anor än så. Här i området utanför Söderport har det säkerligen funnits en brunn ända sedan medeltiden eftersom de hästar som användes för att frakta varor till staden behövde ha vatten.