Nu har vi tagit oss igenom ytterligare lager med bebyggelselämningar från Södermalmstorg. Tidigare kändes det tveksamt om vi skulle komma att få fram äldre bebyggelse på den här platsen än sent 1400-tal, men nu vet vi bättre. En preliminär analys av keramikfynden visar att vi passerat genom 1400-talet, det sena 1300-talet och att vi nu är nere i tidigt 1300-tal. Det känns riktigt spännande eftersom så gammal bebyggelse ju aldrig hittats tidigare här på Söder. Vi börjar närma oss den tid då de allra äldsta skriftliga källorna berättar om att kyrkan och kungamakten ägt och skänkt bort tomter i området. De källorna säger dock inget om hur tomterna såg ut och vad ägarna ägnade sig åt för verksamheter. På den tomt vi undersöker är det helt tydligt att man har ägnat sig åt någon form av metallhantverk. Här finns en stenlagd gårdsplan med omgivande byggnader. Husens väggar har haft stolpar som grävts ner i marken så antagligen har de varit byggda i någon form av fackverkskonstruktion, kanske har de varit lerklinade eftersom den typen av byggnadsmaterial lämpar sig väl där man håller på med eldfängda verksamheter. Vi hittar en del hårt förbränd lera som skulle kunna stödja en sådan tolkning. Inne i byggnaderna är golvlagren fyllda med mycket kolrester och här finns också en hel del små slaggklumpar, några bronssmältor och klippta järnbitar.

Inne i byggnaderna hittas lager med rester av metallhantverk från tidigt 1300-tal. Nere till vänster i bild syns ett stolphål där en av husets väggstolpar en gång stått.

Möjligen döljer sig här också delar av krossade gjutformar, även om vi ännu inte hittat några med tydliga avtryck, men vissa små fragment har ändå samma godskaraktär som gjutformar brukar ha så vi tror det bara är en tidsfråga innan vi har klara bevis. Några av de fynd som nyligen gjorts är intressanta, dels rör det sig om ett ämnesjärn och dels om ett litet städ. Ämnesjärnen var råmaterial till de redskap eller vapen som smeden skulle smida och de kunde också användas som betalningsmedel. Städet var omkring 15 cm långt och hade en platt ovandel där metallen kunde bearbetas, det var vinklat och hade en rektangulär tapp som kunnat fästas i en arbetsbänk.

I verkstaden hittade vi detta lilla städ som på undersidan hade en tapp så att det kunde fästas i en arbetsbänk.

Den här hästskon hittades på gårdsplanen och är från 1300-talet. Den kallas för Gammeltysk hästsko typ II.

Den stensatta gränden som löpte ner mot Saltsjön uppifrån Göta landsväg har nu försvunnit så den bör ha tillkommit någon gång under 1300-talets senare del, detsamma gäller för gatan utmed stranden. Så just nu har vi inga gator inom undersökningsområdet, däremot tycks den stenlagda gårdsplanen fortsätta mot norr ut i det som tidigare var ett gaturum så framtiden får utvisa hur de boende tog sig in och ut på sina tomter under tidigt 1300-tal.

Just nu gör vi en hel del keramikfynd och det är spännande att se hur omfattande och variationsrikt materialet är. Här finns kokkärl av yngre svartgods, dryckeskrus av tyskt stengods, och bemålade kannor av äldre rödgods. Så den materiella standarden i hantverksmiljöerna tycks inte skilja sig åt nämnvärt mellan Södermalm och Stadsholmen (Gamla stan).

Här syns en del av de keramikskärvor vi hittar på verkstadsgården från tidigt 1300-tal. Överst skärvor från en gryta av yngre svartgods, nere till vänster delar av dryckeskrus av stengods och skärvan längst ner till höger kommer från en rödgodskanna som varit bemålad med vit dekor.