Nu är undersökningen av köket i källaren till det hus som en gång stått på platsen klar. En del detaljer har klarnat. Huset har så vitt vi kan se det i köket, genomgått en hel del förändringar under årens lopp. Till exempel har den värmespis som stod bredvid matlagningsspisen infogats senare. Möjligen har också golvet lagts om vid något tillfälle. När vi tog bort det så hittade vi en äldre glaserad golvplatta av keramik i sättsanden. De här olika förändringarna talar för att byggnaden sannolikt har stått på platsen under en ganska lång tid och möjligen också att det skiftat ägare under åren. Möjligen har i så fall nya ägare gjort förändringar efter sina behag och idéer om hur huset skulle fungera efter de sociala behov som fanns.

Spisen till vänster som sannolikt mest fungerat som värmekälla hade byggts vid ett senare tillfälle än matlagningsspisen, kanske i samband med någon modernisering innan husets revs. Till höger ser vi matlagningsspisen med sina två ugnar. Den undre hade man valt att mura igen vid något tillfälle.

Några myntfynd på köksgolvet ger oss en god möjlighet att tidfästa när huset övergavs och revs ner. Mynten kan dateras till drottning Kristinas tid och är präglade i Nyköping mellan åren 1633-34 så rivningen av huset bör inte ha skeet särskilt långt efteråt, kanske redan i slutet av 1630-talet eller tidigt på 1640-talet.

De två mynten överst till vänster hittades på köksgolvet. Mynten under dem låg på gatan utanför huset. Alla är präglade mellan åren 1633-34 under drottning Kristinas regeringstid.

Något som är fascinerande med arkeologiska undersökningar är att det inte sällan dyker upp överraskningar och märkligheter som man inte observerat tidigare. Så även nu. I fredags var det dags att öppna den nedre bakugnen som vid något tillfälle under kökets brukningstid hade murats igen. Varför man valt att mura igen den vet vi inte och det kommer vi sannolikt heller aldrig att få veta. Men uppenbarligen har behoven i huset förändrats och man kunde klara sig med bara den mindre bakugnen.

När vi öppnade den igenmurade ugnen så fick vi en överraskning. Där låg massor med äggskal. De flesta var från hönsägg men det längst ner till vänster var ett gåsägg. Varför äggen fanns där vet vi inte just nu.

Det intressanta och överraskande är dock att alldeles innan man murade igen ugnen så har man placerat en massa ägg i den. Det rör sig framförallt om hönsägg men där fanns också gåsägg. Varför har man gjort så? Just nu vet vi inte. Kanske är det helt enkelt bara rester efter den sista måltiden där dessa ägg ingått, men varför ligger då skalen kvar i ugnen? Har någon bara varit lat och slängt in sopor från golvet när ugnen ändå bara skulle muras igen? Eller rör det sig om någon rituell handling, någon form av avslutningsritual? Vi har ju tidigare sett att även den övre ugnen innehöll äggskal som låg kvar efter det att huset rivits. Denna övre ugn har varit i bruk i åratal efter den undre men likväl så kan vi observera likartade fynd. Detta är något vi får fundera vidare på. Under tiden så fortskrider nu undersökningarna på andra sidan gatan och vi kommer snart att rapportera om fynden därifrån.

Nu har de arkeologiska slutundersökningarna på Södermalmstorg i Stockholm satt igång och de kommer att pågå fram till början av december. Vi utför undersökningarna i samarbete med Stadsmuseet. Vårt syfte med undersökningen är att ta reda på när bebyggelsen i denna del av Södermalm etablerades och vilken typ av bebyggelse och vilka verksamheter det fanns. Om så är möjligt vill vi också försöka fastställa invånarnas sociala status på de olika tomterna.

Södermalm, eller Åsön som var det medeltida namnet, låg under lång tid utanför den egentliga staden men var Stockholms mark, enligt stadslagen från 1350-talet. Här fanns ingen omfattande bebyggelsen och marken utnyttjades främst som kålgårdar och betesmark. Hit till Södermalm förlades för staden obekväma verksamheter, exempelvis tjärbrännerier, skeppsvarv och repslagarbanor. Det är först under andra hälften av 1500-talet som befolkningen ökar på Södermalm. En anledning till det är att Södermalmsborna då fick samma rättigheter som de som bodde inne i själva staden.

På en karta över Södermalm från tiden före 1642 är vägnätet inritat och däremellan kvartersmark. Vad kvarteren bestått av är dock oklart. Bebyggelsen utgjordes huvudsakligen av enkla trähus och de flesta av husen stod på ofri mark vilket gör att husägarna oftast inte finns registrerade. Under tidigt 1640-tal påbörjades ett jättelikt arbete med att reglera gatorna, Södermalms slingrande stadsplan skulle göras om till ett rätvinkligt system av raka gator och regelbundna kvarter enligt tidens ideal.

I anslutning till spisen hittades skärvor av ett vackert passglas.

Genom undersökningsområdet löper en äldre gatustäckning som sammanfaller med den äldre stadsbilden före regleringsarbetena. På ömse sidor om den ligger tomtmark. Vi har startat vår undersökning med att börja ta bort raseringsmassorna från det tunnvalv som en gång täckt en tegelmurad källare i ett hus öster om gatan. Teglets dimensioner och murbrukets sammansättning antyder att källaren kan ha anor tillbaka till medeltiden, kanske från tidigt 1500-tal eller sent 1400-tal. Huset revs i samband med tomt och gaturegleringen men bär ändå spår efter ombyggnationer som måste ha gjorts under tidigt 1600-tal. Vi kan nu konstatera att källaren hyst husets kök. Här finns en stor spis med en inbyggd bakugn. Ursprungligen har det funnits två bakugnar i spisen men den större av dem har senare murats igen. I anslutning till spisen hittades skärvor av ett vackert passglas och en del matrester i form av ben från fisk och griskött samt en del äggskal.

I anslutning till spisen hittades även en del matrester i form av ben från fisk och gris samt en del äggskal.

På spishällen stod en trefot på vilken grytorna en gång stått när man lagade mat. Det här köket som vi nu undersöker bör ha ingått i en ganska pampig byggnad.

Kanske är det så att byggnaden kan spåras i en avbildning i form av ett träsnitt som utfördes av Henrik Keyser år 1638. Det rör sig i så fall om det hus som man kan se längst till vänster i hans bild. Det är ett pampigt hus med två våningar och ett vindsetage.