Södermalmstorg 02 december 2013

Nu har vi gjort medeltida fynd på Södermalmstorg

Tiden går fort när man arbetar med spännande arkeologi och nu är vi faktiskt inne på vår sista vecka i fält. Senast skrev vi här på hemsidan att vi trodde att det fanns en äldre brunn inom undersökningsområdet och att den kanske skulle kunna vara av medeltida ursprung. Men nu är det så att i den arkeologiska vardagen så får man ständigt ompröva sina tankar. Det kom ingen brunn. Så vad blev det då istället?

Arbetsbild inmätning träkonstruktion 72dpi 685Här mäts den märkliga träkonstruktionen in. I förgrunden kan man kanske ana en av plankorna och de gula pinnarna markerar förekomst av spik.

Det blev bara en grop. Vi ska strax berätta mer om den, men först se på vad som hände med 1500-talet inom den begränsade del av Södermalmstorg som vi rör oss på. Här fanns uppenbarligen ingen bebyggelse under den tiden, men vi anar att det funnits en sådan alldeles i närheten. Antydningar till det har vi i form av olika stenläggningar som kan ha utgjort gårdsplaner och öppna ytor i en gårdsmiljö. Men det kom inte fram några hus i form av bostäder eller verkstäder som kunde hjälpt oss att svara på hur innevånarnas vardagsliv såg ut. Det hade vi kanske hoppats på, men så blev nu inte fallet. Däremot kom det under den gångna veckan fram lämningar efter något byggnadsverk som vi inte har en aning om vad det kan ha varit. Det rör sig om grova plankor och en stock som lagts ut i ett glest rutmönster. Virket har fogats samman med väldigt kraftiga spikar som är 25-30 cm långa och har stora runda huvuden. Spikarna har slagits genom virket och ner i grusåsen. Uppenbarligen rör det sig om någon form av fundament som skulle vara väl förankrat. Men till vad? Definitivt inte till ett hus. Med tanke på att vi befinner oss bara drygt hundra meter från stadens södra befästningstorn så rör det sig kanske om en konstruktion som kan knytas till militära eller fortifikatoriska sammanhang? Är det rent av underlag för något batteri där en fiendearmé givit kanoneld in mot staden i samband med någon belägring under tidigt 1500-tal eller sent 1400-tal? Nu ska vi kanske inte låta fantasin skena iväg för långt, men detta är absolut ett spår vi ska paralleller till i vårt kommande analysarbete.

Så tillbaka till gropen som inte blev en brunn. Gropen blev ändå spännande för det visade sig att den utgjorde en av flera gropar som grävts här på platsen. I groparna hittade vi matavfall och de har fyllts igen successivt. I botten i en av dem låg massvis med fiskben och kanske det vi mest längtade efter, fynd som gick att datera. Det visade sig att här hade man också slängt ner två skärvor av keramik. Det ena fyndet var en mynningsbit till ett kokkärl av äldre rödgods. Skärvan kan dateras till tidigt 1300-tal. Det är ett mycket ovanligt fynd i Stockholm.

Medeltida keramik  72dpi 685All keramik på den här bilden är från tidigt 1300-tal. Sammantaget kan vi nog ganska säkert säga att man rör sig inom perioden 1300-1350. En del av skärvorna kan även vara från sent 1200-tal. Högst upp till vänster i bild syns ett ovanligt fynd. Det är en mynningsskärva till ett kokkärl av äldre rödgods. Det är till och med tveksamt om kokkärl av den här typen tidigare har hittats i Stockholm. I övrigt rör det sig om skärvor av tidigt stengods som tillverkats i Rhenområdet i Tyskland. Det finns även en skärva av ett kärl i svartgods.

Den andra skärvan är en hank till ett stengodskrus, också den med samma datering. De här fynden gör att vi nu kan knyta samman de äldsta aktivitetslagren här på platsen. För även under golvet till köket i källaren hittade vi lager med keramik från samma period. Totalt rör det sig om skärvor från minst fem till sex kärl som krossats och slängts bort med övrigt avfall. Allt stengods är av en typ som brukar kallas protostengods och det var tillverkat i Rhenområdet i Tyskland. I lagren under källaren hittade vi också sågade ben som antyder att man ägnat sig åt ben- och hornhantverk här någonstans i närheten. De här fynden får betraktas som mycket intressanta eftersom det är första gången som vi kan visa arkeologiskt att det funnits så tidiga aktiviteter kopplade till staden.

Med andra ord har det varit en spännande vecka som vi nu lagt bakom oss. På fredag packar vi ihop våra saker och drar oss in i kontors- och laboratoriemiljö för att fortsätta arbetet där med analyser av det material vi fått fram. Detta inomhusarbete leder så småningom fram till en skriftlig rapport där resultaten publiceras. Fyndmaterialet kommer efter analys och bearbetning att överföras till Stadsmuseet. Men under tiden så ska vi försöka att uppdatera er med nya uppgifter vartefter analysresultat kommer fram och rapportarbetet fortskrider.

Södermalmstorg 25 november 2013

Besök 1600-talsköket på Södermalmstorg i 3D

Ett dilemma med alla arkeologiska utgrävningar är att de undersökta lämningarna tas bort och försvinner ur sinnevärlden. Det är något som vi arkeologer vant oss att leva med och vår dokumentation ska ersätta lämningarna och bevara dem för framtiden. Det är en av grundstenarna för all uppdragsarkeologi.

I förra veckan berättade vi att undersökningen och dokumentationen av det murade huset med köket i källaren var färdig. Dokumentationen har omfattat digitala planinmätningar, fotografering och beskrivande text. Det är ett standardförfarande som görs vid alla arkeologiska undersökningar och materialet bildar underlag för den efterföljande rapporteringen och arkiveringen. Den här typen av dokumentation är främst avsedd för våra egna analyser av undersökningsplatsen men det används även av forskande kollegor och en specialintresserad allmänhet.

IMG 0911Det murade huset mäts här in med totalstation.

När vi träffade på huset med köket så insåg vi att den här arkeologiska lämningen var lite mer än vad man normalt träffar på. Här fanns ju bevarat en ruinmiljö som var fantasieggande att stå inne i. Det här ville vi förmedla till andra också. Vi stod inför två problem, dels kunde vi inte bjuda in alla att komma ner hit i schaktet och dels så skulle lämningarna tas bort. Därför bestämde vi genast att lösa dessa problem genom att göra något utöver den gängse dokumentationen. När lämningarna var framtagna i sin helhet fotograferade vi dem noggrant utifrån en speciell metod så att vi sedan kunde använda bilderna till att göra en 3D-modell av hela köket i källaren.

Nu är denna 3D-modell färdig och vi kan bjuda in er att själva besöka köket och förhoppningsvis få uppleva åtminstone en del av den känsla det var att stå där nere. Dokumentationen i form av en 3D-modell gör dessutom att lämningen kan bevaras virtuellt till framtiden. I modellen kan ni förflytta er genom panoreringar och zooma in och ut för att studera byggnadsdetaljer, se spisarna och den igensatta dörren mellan de olika rummen och se det vackra stengolvet med sina kvadratiska kalkstensplattor.

Klicka här för att besöka 3D-modellen

 

Södermalmstorg 19 november 2013

Nu kan vi datera det murade huset på Södermalmstorg

Vi befinner oss nu drygt halvvägs i vår undersökning. Hittills har mycket fokus varit riktad mot det murade huset med köket i källaren. Vi vet med tämligen stor säkerhet när huset revs, det skedde utifrån våra daterande fynd omkring 1635. Sannolikt är det då regleringen av stadsplanen äger rum i denna del av staden. Men när byggdes huset? Ja den frågan har vi ställt oss ända sedan vi började vår undersökning. Byggnadsmaterialet i spisarna och i väggen mellan köket och förvaringsrummet utgjordes av tegel med dimensioner som hade ett ålderdomligt format. Även murbruket som använts hade en ålderdomlig sammansättning. För att kunna datera när huset byggdes behövde vi hitta de lager som borde ha avsatts under byggnationen. Eftersom det rör sig om ett murat hus med tegel så borde sådana byggnationslager bestå av kalkbruk och flisor av tegel. Ett tag har vi befarat att de här lagren i värsta fall kunde ha tagits bort i samband med den förundersökning som gjordes i somras. Det fanns en risk att de i all hast förväxlats med raseringslager. Men i slutet av den gångna veckan kunde vi äntligen sluta tvivla.

IMG 1181 Nedgrävningskanten 300dpiHär syns kanten till den nedgrävning som gjordes i åsen när man skulle bygga husets källare.

Nu kom byggnationslagren fram. Här fanns en lång, nästan meterbred remsa med kalkbruk och tegelflis som löpte längs med husets väggsträckning. Bredvid dessa lämningar fanns också fyllningen till den nedgrävning som man gjort i åsen då källaren byggdes. När vi grävde ut denna fyllning hittade vi ett mynt som sannolikt lagts dit med syftet att ge huset lycka, ett så kallat grundläggningsmynt. Myntet kunde dateras till 1590. Därmed har vi äntligen löst problemet med husets ålder. Det kan tyckas lite förvånande att huset endast kommit att stå i cirka 45 år innan det revs. Man kan ju trots allt ana att det bör ha inneburit en tämligen stor ekonomisk investering att låta bygga det. Visserligen har kanske det hus vi nu undersökt varit i stadens ägo sedan i alla fall sedan 1627 men det bör likväl ha betingat ett högt värde. Uppenbarligen har dock stormaktstidens stadsplaneideal vägt tyngre än den kapitalförstöring som rivningen av detta hus och andra i dess närhet innebar.

Mynt 72dpi 343När man byggde källaren passade man på att lägga ner ett så kallat grundläggningsmynt i schaktet. Myntet är en fyrk präglad år 1601 under den tid Karl IX var riksföreståndare.

När vi rev upp den färdigdokumenterade stenläggningen i gränden utanför huset undrade vi om gränden hade äldre föregångare. Svaret kom tämligen omgående. Den stenlagda gränden fanns i två faser och den äldsta hade anlagts direkt efter det att huset murats upp, alltså år 1590 eller strax därefter. Någon gång under tidigt 1600-tal har den sedan lagts om och snyggats till för att sedan helt tas ur bruk i mitten av 1630-talet i samband med stadsregleringen. Den lilla historiska scen som vår undersökningsyta utgör ger oss nu en intressant inblick i det sena 1500-talets stadsbild på Södermalm. Här möter vi i närbild en miljö med slående kontraster.

IMG 1124 Granden i tva stenlagda nivaer redDet här är en bild där de två stenlagda nivåerna av gränden syns i profil, mellan dem fanns ett avfallslager.

På ena sidan gränden låter någon uppföra ett påkostat murat tegelhus i två våningar med en källarvåning som inrymmer ett stort kök med sandstensgolv, vitkalkade väggar och tunnvalv av tegel. I dess äldsta skede kan köksgolvet till och med ha varit klätt med grönglaserade keramikplattor. Vi hittade nämligen en sådan golvplatta när vi tog bort sandstensgolvet. Den typen av golv hittar man bara i mycket välbeställda miljöer. Vi rör oss alltså i en överklassmiljö på Södermalm där ägarna till detta hus haft många bjudningar då man utspisat sina gäster väl för att visa upp sin rikedom och vidmakthålla sin sociala rang.

På andra sidan gränden däremot möter oss en helt annan syn. Här ligger en obebyggd tomt där man tippat sopor och matrester. Man kan lätt föreställa sig den stank som spridit sig när matavfallet ruttnade sommartid. Idag springer en och annan råtta över området och så var det säkert även på den tiden. Som arkeologer idag är vi dock tacksamma över alla dessa matrester i form av olika djurben, fröer och fruktkärnor eftersom de kommer att ge oss en värdefull inblick i söderbornas kosthåll under sent 1500-tal och tidigt 1600-tal.

IMG 1109 Brunnen anas 300dpiTill höger i bild kan man se den svacka som antyder att här har en gång legat en brunn.

Nu jobbar vi vidare med de äldre faserna på platsen, ner genom 1500-talet. Under gränden kommer nu kulturlager som hänger samman över hela undersökningsytan. Det finns alltså ingen gränd längre utan vi har en helt annan struktur vilket är spännande eftersom det antyder ett äldre bebyggelsemönster. En hel rad lager fortsätter ner i och täcker en stor svacka i marken. Den här svackan tror vi är en gammal brunn. Det innebär att den alltså är äldre än de täckande lagren från sent 1500-tal. Hur gammal är den? Har den kanske rent av en medeltida datering? Detta får vi återkomma till senare.

Södermalmstorg 12 november 2013

Utfyllnadslager vid Södermalmstorg vittnar om ny stadsplanering

Nu undersöker vi lagren på andra sidan gränden, ovanför huset med det fina köket. Här hade vi förväntat oss att hitta någon enklare typ av bebyggelse. Kanske hade någon hantverkare haft sin verksamhet här? De förväntningarna baserades på hur den tidigare förundersökningen tolkats. Vi börjar dock bli lite fundersamma. Finns det verkligen någon bebyggelse här? Alla lager hittills utgörs av fyllnadsmassor. Dessa utfyllnader består till stor del av rivningsmaterial från äldre hus som stått någonstans i närheten. En del av fynden pekar mot att de hus som rivits hyst tämligen välbärgade hushåll. Vi hittar till exempel kakel från vackra grönglaserade kakelugnar vars friser varit dekorerade med mönstrat kakel med olika typer av människoavbildningar. En del av avbildningarna kan attribueras till olika apostlar och andra utgörs av olika djurmotiv. Den här typen av kakel kan i Stockholm knytas till ca år 1600 eller åtminstone mycket tidigt 1600-tal. Till lite mer spektakulära fynd hör också fyndet av en liten grön glasflaska som antagligen en gång innehållit medicin eller kanske dyrbara parfymdroppar. Ibland utfyllnadsmassorna hittar vi också andra fynd som hjälper oss med dateringen. Bland annat finns där kritpipor från 1630-talet. En av dessa är en s.k. Jona-pipa som sägs avbilda Jona som blir uppslukad av en val. Den här typen av pipa kallas ibland också för Sir Walter Raleigh-pipa. Detta med anledning av att det finns en historia som säger att sir Walter vid ett av sina besök i Virginia ramlade i ett kärr och blev uppslukad av en krokodil. Han var dock så inpyrd av tobaksrök och smakade så illa att krokodilen kräktes upp honom igen. Scenen som avbildas på pipan skulle då avbilda denna händelse.

Kollage fyndHögst upp i bild finns ett exempel på ett kakel som suttit överst på frisen till en vacker kakelugn från tidigt 1600-tal. Nere till vänster en glasflaskan som är ca 3 cm hög och en gång har innehållit medicin eller kanske parfym. Nere till höger en av alla de kritpipor som hjälper oss datera lagren är denna Jonapipa.

Vad de olika lager vi nu undersöker vittnar om är historiskt intressant. Det har länge varit tämligen oklart när stadsplaneregleringen av Södermalm genomförts. Men nu kan vi med hjälp av det fyndmaterial som vi nämnt ovan och tillsammans med de många mynt som hittills hittats varav nästan samtliga präglats åren 1633-34 säga att denna reglering måste ha startat omkring år 1635. Detta stämmer också väl in med några av de historiska källor som finns. Där omnämns att staden byter till sig tomter vid Södermalmstorg 1632 och detta har av stadsplaneforskare tolkats som belägg för att vissa planer för den nya platsen förelåg. Nu kan vi med säkerhet säga att detta passar väl in med våra resultat.

Vi ska nu ta bort den gamla kullerstensgränden som vindlar sig genom utgrävningsområdet och då är vi ute efter att se om den har några äldre föregångare. Resultatet får vi återkomma till nästa gång.

Arbetsbild gatan rivsGränden tas bort. Vad ska komma under den?

Södermalmstorg 05 november 2013

Köket på Södermalmstorg är färdigundersökt

Nu är undersökningen av köket i källaren till det hus som en gång stått på platsen klar. En del detaljer har klarnat. Huset har så vitt vi kan se det i köket, genomgått en hel del förändringar under årens lopp. Till exempel har den värmespis som stod bredvid matlagningsspisen infogats senare. Möjligen har också golvet lagts om vid något tillfälle. När vi tog bort det så hittade vi en äldre glaserad golvplatta av keramik i sättsanden. De här olika förändringarna talar för att byggnaden sannolikt har stått på platsen under en ganska lång tid och möjligen också att det skiftat ägare under åren. Möjligen har i så fall nya ägare gjort förändringar efter sina behag och idéer om hur huset skulle fungera efter de sociala behov som fanns.

Spisarna 72dpi 685Spisen till vänster som sannolikt mest fungerat som värmekälla hade byggts vid ett senare tillfälle än matlagningsspisen, kanske i samband med någon modernisering innan husets revs. Till höger ser vi matlagningsspisen med sina två ugnar. Den undre hade man valt att mura igen vid något tillfälle.

Några myntfynd på köksgolvet ger oss en god möjlighet att tidfästa när huset övergavs och revs ner. Mynten kan dateras till drottning Kristinas tid och är präglade i Nyköping mellan åren 1633-34 så rivningen av huset bör inte ha skeet särskilt långt efteråt, kanske redan i slutet av 1630-talet eller tidigt på 1640-talet.

Mynt Img8228 118 2736 whiteDe två mynten överst till vänster hittades på köksgolvet. Mynten under dem låg på gatan utanför huset. Alla är präglade mellan åren 1633-34 under drottning Kristinas regeringstid.

Något som är fascinerande med arkeologiska undersökningar är att det inte sällan dyker upp överraskningar och märkligheter som man inte observerat tidigare. Så även nu. I fredags var det dags att öppna den nedre bakugnen som vid något tillfälle under kökets brukningstid hade murats igen. Varför man valt att mura igen den vet vi inte och det kommer vi sannolikt heller aldrig att få veta. Men uppenbarligen har behoven i huset förändrats och man kunde klara sig med bara den mindre bakugnen.

Äggskal Img8222 118 2736 whiteNär vi öppnade den igenmurade ugnen så fick vi en överraskning. Där låg massor med äggskal. De flesta var från hönsägg men det längst ner till vänster var ett gåsägg. Varför äggen fanns där vet vi inte just nu.

Det intressanta och överraskande är dock att alldeles innan man murade igen ugnen så har man placerat en massa ägg i den. Det rör sig framförallt om hönsägg men där fanns också gåsägg. Varför har man gjort så? Just nu vet vi inte. Kanske är det helt enkelt bara rester efter den sista måltiden där dessa ägg ingått, men varför ligger då skalen kvar i ugnen? Har någon bara varit lat och slängt in sopor från golvet när ugnen ändå bara skulle muras igen? Eller rör det sig om någon rituell handling, någon form av avslutningsritual? Vi har ju tidigare sett att även den övre ugnen innehöll äggskal som låg kvar efter det att huset rivits. Denna övre ugn har varit i bruk i åratal efter den undre men likväl så kan vi observera likartade fynd. Detta är något vi får fundera vidare på. Under tiden så fortskrider nu undersökningarna på andra sidan gatan och vi kommer snart att rapportera om fynden därifrån.

Södermalmstorg 29 oktober 2013

Ruinromantik på Södermalmstorg

Utgrävningen på Södermalmstorg fortsätter. Under den gångna veckan har vi tömt ut alla fyllnadsmassorna i källaren som vi berättat om tidigare. Fram har kommit en miljö som väcker ruinromantiken till liv. Det är nästan så att en känsla av att ha förflyttats till Pompeji infinner sig. Dock är tiden en annan. Här befinner vi oss i ett kök från 1600-talet, men vars anor sannolikt är äldre. Hur mycket äldre vet vi inte än, men åtminstone måste vi tänka oss att byggnaden uppförts under 1500-talet. Det förmodandet baseras på att vi kan se att det finns till- och ombyggnader som gjorts vid olika tillfällen i husets historia. Köksgolvet är lagt med huggna kvadratiska sandstensplattor, vilket en gång måste ha gett köket ett ståtligt intryck.

IMG 0815Den stora spisen har en gång haft två inbyggda bakugnar. Till vänster syns en spis som troligen bara haft funktion att värma upp huset.

Vi har nu också upptäckt att det funnits ytterligare ett rum i källaren. Det ligger norr om köket. Här har golvet varit kullerstensbelagt, möjligen har detta utrymme använts till förvaring av livsmedel. De båda rummen har skiljts åt av en tunn tegelvägg i vilken det finns en igenmurad dörröppning.

IMG 0362 72dpiHär syns resterna efter den tegelvägg som skiljt köket från förvaringsrummet. Till höger ett golv av kullersten och till vänster golvplattor av sandsten.

Vi har nu också börjat rensa fram den äldre gatan som delar av undersökningsområdet i två delar. Tvärs över gatan från vårt hus med källare kan vi nu ana en betydligt enklare bebyggelse. Det ska bli spännande att se vad som döljer sig där. Kanske en helt annan värld socialt sett?

IMG 0810Här rensas den gamla gatan fram, den är i det här skedet från tidigt 1600-tal men kan möjligen ha medeltida anor.

Södermalmstorg 24 oktober 2013

Kök med kanske medeltida anor på Södermalmstorg

Nu har de arkeologiska slutundersökningarna på Södermalmstorg i Stockholm satt igång och de kommer att pågå fram till början av december. Vi utför undersökningarna i samarbete med Stadsmuseet. Vårt syfte med undersökningen är att ta reda på när bebyggelsen i denna del av Södermalm etablerades och vilken typ av bebyggelse och vilka verksamheter det fanns. Om så är möjligt vill vi också försöka fastställa invånarnas sociala status på de olika tomterna.

Södermalm, eller Åsön som var det medeltida namnet, låg under lång tid utanför den egentliga staden men var Stockholms mark, enligt stadslagen från 1350-talet. Här fanns ingen omfattande bebyggelsen och marken utnyttjades främst som kålgårdar och betesmark. Hit till Södermalm förlades för staden obekväma verksamheter, exempelvis tjärbrännerier, skeppsvarv och repslagarbanor. Det är först under andra hälften av 1500-talet som befolkningen ökar på Södermalm. En anledning till det är att Södermalmsborna då fick samma rättigheter som de som bodde inne i själva staden.

På en karta över Södermalm från tiden före 1642 är vägnätet inritat och däremellan kvartersmark. Vad kvarteren bestått av är dock oklart. Bebyggelsen utgjordes huvudsakligen av enkla trähus och de flesta av husen stod på ofri mark vilket gör att husägarna oftast inte finns registrerade. Under tidigt 1640-tal påbörjades ett jättelikt arbete med att reglera gatorna, Södermalms slingrande stadsplan skulle göras om till ett rätvinkligt system av raka gator och regelbundna kvarter enligt tidens ideal.

PassglasfrankoketI anslutning till spisen hittades skärvor av ett vackert passglas.

Genom undersökningsområdet löper en äldre gatustäckning som sammanfaller med den äldre stadsbilden före regleringsarbetena. På ömse sidor om den ligger tomtmark. Vi har startat vår undersökning med att börja ta bort raseringsmassorna från det tunnvalv som en gång täckt en tegelmurad källare i ett hus öster om gatan. Teglets dimensioner och murbrukets sammansättning antyder att källaren kan ha anor tillbaka till medeltiden, kanske från tidigt 1500-tal eller sent 1400-tal. Huset revs i samband med tomt och gaturegleringen men bär ändå spår efter ombyggnationer som måste ha gjorts under tidigt 1600-tal. Vi kan nu konstatera att källaren hyst husets kök. Här finns en stor spis med en inbyggd bakugn. Ursprungligen har det funnits två bakugnar i spisen men den större av dem har senare murats igen. I anslutning till spisen hittades skärvor av ett vackert passglas och en del matrester i form av ben från fisk och griskött samt en del äggskal.

MatresterfrankoketI anslutning till spisen hittades även en del matrester i form av ben från fisk och gris samt en del äggskal.

TrefotispisenPå spishällen stod en trefot på vilken grytorna en gång stått när man lagade mat. Det här köket som vi nu undersöker bör ha ingått i en ganska pampig byggnad.

Keyser trasnitt 1637 300dpiKanske är det så att byggnaden kan spåras i en avbildning i form av ett träsnitt som utfördes av Henrik Keyser år 1638. Det rör sig i så fall om det hus som man kan se längst till vänster i hans bild. Det är ett pampigt hus med två våningar och ett vindsetage.

 

3D 22 november 2013

1600-talsköket på Södermalmstorg i 3D

Besök 3D-modellen av 1600-talsköket på Södermalmstorg. I modellen kan ni studera byggnadsdetaljer, se spisarna och den igensatta dörren mellan de olika rummen. Se även det vackra stengolvet med sina kvadratiska kalkstensplattor. 

I modellen kan ni förflytta er med musknapparna samt zooma in/ut med scrollhjulet.

1600-tals köket by Arkeologikonsult on Sketchfab

För mer information om undersökningen vid Södermalmstorg klicka här

 

 

 

Arkeologikonsult

Arkeologikonsult kommer fortlöpande att genomföra de arkeologiska undersökningarna i Slussenområdet under hela byggnationstiden. Det kommer att dyka upp många intressanta fynd och lämningar från olika epoker så fortsätt gärna följa vårt arbete här på Slussenportalen.

Kontakt

Telefon: 08-590 840 41

Epost: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Web: www.arkeologikonsult.se