Vi har nu avslutat en del av undersökningarna vid Karl Johans torg och några av de preliminära resultaten ger oss en god bild av vad som hänt på platsen.

Efter senaste inlägget har vi upptäckt flera faser av Kvarnhusgränden. Två olika kullerstenslagda gränder har överlagrat varandra och löpt i öst-västlig riktning ner mot Saltsjön. Bägge tycks ha lagts under olika delar av 1700-talet. Tjocka utfyllnadslager med raseringsmaterial mellan stenläggningarna visar att man noggrant fyllt ut och jämnat till ytorna.  År 1728 uttryckte den nytillträdde Stadsarkitekten Johan Eberhard Carlberg en önskan för reparation av södra Fiskare- och Slaktarehusen, som bedöms som helt nödvändig. Byggnaderna och den stenlagda gränden mellan dessa hotades av framträngande vatten. Man var dock inte helt klar över hur arbetet skulle utföras rent tekniskt. Arbetet i det forsande vattnet tycks ha varit mycket mödosamt men år 1740 skall ändå flera nödvändiga reparationer ha utförts.

Här dokumenteras en av de äldre gränderna som påträffades utanför Södra Slaktarehuset.

Att det rört sig om vattenanknutna aktiviteter invid gränden visar också många av fynden. Förutom slaktavfall i form av djurben ifrån Södra Slaktarehuset, har vi bland annat påträffat en fiskekrok och en del av en vridkvarn.

Den här fiskekroken hittades i kulturlagret på Karl Johans torg. Den är 4 cm lång.

Sannolikt har vi också delar av fundamentet till Fiskarehuset och möjligen även en bakre mur till det sliperi som ska ha stått på platsen. Något som våra fortsatta undersökningar förhoppningsvis kan visa. Samtida ritningar över Kvarnhuset intill visar att det hade fyra hjul som drev två kvarnstenar vardera. Ett fynd av ett fint målat kvarhjul på en bit flintgods ger en rolig koppling.

En skärva flintgods med en blåmålad dekor där man bland annat ser ett kvarnhjul.

Olika typer av keramik är också den största fyndkategorin - rödgods, fajans, flintgods och kinesiskt porslin. Vi har stora mängder glas, däribland flera fina sigill ifrån buteljer. Bland annat från det närbelägna Björknäs glasbruk i Nacka som var aktivt mellan 1736-1785.

Här har vi fyra sigill som suttit på glasflaskor från 1700-talet. Nere till vänster syns ett som anger att flaskan tillverkats på Björknäs glasbruk i Nacka och uppe till vänster ett sigill från Casmirsborgs glasbruk som låg vid Gamleby norr om Kalmar.

Vi har också hittat många mynt från perioden och stora mängder kritpipor förstås. Dels från en lokalt producerad typ som är vanlig i området men också ett par ”Riksvapenpipor” och en så kallad ”Jonapipa”. Den senare brukar vanligen dateras till första halvan av 1600-talet.

Det här är tre huvuden till kritpipor. Till vänster ser vi en pipa som sannolikt tillverkats vid Carl Wetterviks fabrik här i Stockholm under 1700-talets andra hälft. I mitten syns en så kallad Jonapipa från 1600-talets första hälft och till höger huvudet till en "Riksvapenpipa" som även den troligen tillverkats i Carl Wetterviks fabrik i Stockholm strax efter mitten av 1700-talet.

Under den kullerstenslagda kvarnhusgrändens två faser framkom rester efter en rejäl brygglämning. Flera parallellt ställda rader med resterna efter tillhuggna stolpar har burit upp en konstruktion mot Saltsjön. Åldern på brygglämningen kommer förhoppningsvis bli klarare efter en analys av årsringarna i träpålarna (dendrokronologi).

Pålar till en brygglämning som vi hittade under de stenlagda gränderna utanför Södra Slaktarehuset.

Det står dock klart att den är äldre än kullerstensgatorna. Kanske kan det vara en rest av 1600-talets aktiviteter i området?  Utifrån historiska källor vet vi att även ett äldre slakthus har stått på platsen vilket vi troligen funnit en av murarna till. Av Carlbergs redogörelser kan man också läsa hur det gamla Fiskarehuset var uppfört på några få pålar och syllar vilka delvis var förruttnade. Carlberg ordinerade därför så kallade ”krubbverk” under byggnaden, en enklare form av stenkista som vi förmodligen påträffat.

I nästa skede kommer ytan utökas åt väster så undersökningarna fortsätter. Vi återkommer med nya resultat under våren.

Någon gång under vasatid, antingen under Gustav Vasa eller hans son Johan III, utfördes stora renoveringar av vallgraven utanför Yttre Söderport. Då fyllde man ut och förändrade den ursprungliga topografin i närområdet. Den äldre bebyggelsen som fanns i området brändes ner och revs bort och alltsammans täcktes över med tonnvis av grus. Sedan låg marken här orörd fram till omkring år 1600. Det här var något vi upptäckte redan förra året.

Här tas de sista resterna av de påförda grusmassorna bort och brandresterna efter 1540-talets bebyggelse börjar komma fram.

Sedan vi tagit oss under 1600-talet bebyggelse har vi nu också tagit undan det gruset och kan börja blottlägga den bebyggelse som en gång fanns här. Om hur den bebyggelsen sett ut ska vi återkomma till under den närmaste framtiden allteftersom den grävs fram. Idag ska vi istället berätta att vi just fått en expertrapport om de kritpipsfynd som gjordes i 1600-talsbebyggelsen. Det visade sig att det var ganska speciella pipor som hittats. Alla är holländska och de som kunnat bestämmas närmare är tillverkade i Amsterdam av fem olika kritpipsmakare som var verksamma under 1630-talet. Att i Stockholm hitta pipor från Amsterdam är mycket ovanligt och har enligt uppgift aldrig gjorts tidigare.

Alla de kritpipor som kunde bestämmas mer noggrant var tillverkade i Amsterdam. Det är ett mycket ovanligt fynd i Stockholm.

Nu kan man kanske undra hur de hamnat här på Södermalmstorg. Antagligen är det inte så konstigt, vi misstänker att den handelsman som var verksam här på platsen under 1620- och 1630-talen faktiskt kom från Amsterdam och att han uppenbarligen varit inblandad i handel med tyger. En första analys av de textilplomber som vi berättat om tidigare visar att en av dem kommer från Meiningen i Tyskland, en tycks vara från Holland och en annan från London i England. Dateringarna av dem stämmer väl överens med piporna och mynten. Vid den här tiden, alltså under sent 1620-tal och sedan under 1630-talet var Amsterdam ett viktigt centrum för den europeiska handeln och dit fördes varor av olika slag, inte minst textilier, för vidare export till hamnar runt om i Europa. Inte minst Stockholm var en viktig plats för de holländska köpmannen och många holländare bosatte sig här.

Till vänster i bild syns resterna efter källaren i det 1600-talshus som en gång stått här. Innan huset revs på 1640-talet hade dörren till källarrummet murats igen med tegel. Ner till källaren ledde en trappa från våningen ovanför. Överst i bild syns rester av 1540-talets bebyggelse som just börjar komma fram. Bland annat finns här en nyupptäckt gränd.

En rolig överraskning som nu kommit fram i dagen är en fortsättning på den källare med kök som vi undersökte redan hösten 2013. Det som kommit fram nu är ett intilliggande förvaringsrum som funnits i den norra gaveln. Uppenbarligen har det vid någon tidpunkt tagit ur bruk och dörröppningen har murats igen innan huset revs på 1640-talet. Vi kan se att en trappa lagd med kalkstenhällar har lett ner till källarrummet från våningen ovanför. Så snart källaren är färdigdokumenterad kommer vi att ta bort den så att vi sedan också kan komma åt de äldre kulturlager som den grävts ner igenom.

Nu undersöker vi lagren på andra sidan gränden, ovanför huset med det fina köket. Här hade vi förväntat oss att hitta någon enklare typ av bebyggelse. Kanske hade någon hantverkare haft sin verksamhet här? De förväntningarna baserades på hur den tidigare förundersökningen tolkats. Vi börjar dock bli lite fundersamma. Finns det verkligen någon bebyggelse här? Alla lager hittills utgörs av fyllnadsmassor. Dessa utfyllnader består till stor del av rivningsmaterial från äldre hus som stått någonstans i närheten. En del av fynden pekar mot att de hus som rivits hyst tämligen välbärgade hushåll. Vi hittar till exempel kakel från vackra grönglaserade kakelugnar vars friser varit dekorerade med mönstrat kakel med olika typer av människoavbildningar. En del av avbildningarna kan attribueras till olika apostlar och andra utgörs av olika djurmotiv. Den här typen av kakel kan i Stockholm knytas till ca år 1600 eller åtminstone mycket tidigt 1600-tal. Till lite mer spektakulära fynd hör också fyndet av en liten grön glasflaska som antagligen en gång innehållit medicin eller kanske dyrbara parfymdroppar. Ibland utfyllnadsmassorna hittar vi också andra fynd som hjälper oss med dateringen. Bland annat finns där kritpipor från 1630-talet. En av dessa är en s.k. Jona-pipa som sägs avbilda Jona som blir uppslukad av en val. Den här typen av pipa kallas ibland också för Sir Walter Raleigh-pipa. Detta med anledning av att det finns en historia som säger att sir Walter vid ett av sina besök i Virginia ramlade i ett kärr och blev uppslukad av en krokodil. Han var dock så inpyrd av tobaksrök och smakade så illa att krokodilen kräktes upp honom igen. Scenen som avbildas på pipan skulle då avbilda denna händelse.

Högst upp i bild finns ett exempel på ett kakel som suttit överst på frisen till en vacker kakelugn från tidigt 1600-tal. Nere till vänster en glasflaskan som är ca 3 cm hög och en gång har innehållit medicin eller kanske parfym. Nere till höger en av alla de kritpipor som hjälper oss datera lagren är denna Jonapipa.

Vad de olika lager vi nu undersöker vittnar om är historiskt intressant. Det har länge varit tämligen oklart när stadsplaneregleringen av Södermalm genomförts. Men nu kan vi med hjälp av det fyndmaterial som vi nämnt ovan och tillsammans med de många mynt som hittills hittats varav nästan samtliga präglats åren 1633-34 säga att denna reglering måste ha startat omkring år 1635. Detta stämmer också väl in med några av de historiska källor som finns. Där omnämns att staden byter till sig tomter vid Södermalmstorg 1632 och detta har av stadsplaneforskare tolkats som belägg för att vissa planer för den nya platsen förelåg. Nu kan vi med säkerhet säga att detta passar väl in med våra resultat.

Vi ska nu ta bort den gamla kullerstensgränden som vindlar sig genom utgrävningsområdet och då är vi ute efter att se om den har några äldre föregångare. Resultatet får vi återkomma till nästa gång.

Gränden tas bort. Vad ska komma under den?