I ett par veckor i juni har vi kompletterat en tidigare undersökning av ytorna vid Karl Johans torg.

Torget – från mitten av 1800-talet – avgränsades vid anläggandet i norr av Nils Ericsons sluss, i söder av Polhems gamla slusskanal, i öster och väster av Östra respektive Västra slussgatan. Med sin ryttarstaty omgiven av grönytor och planteringar var det under sina glansdagar omvittnat som stadens ”…herrligaste torg…”, och här var torghandel, med undantag av fiskhandel, bannlyst. Under 1600-talet fram till 1800-talets början präglades området, med benämningen Slussholmen, desto mer av läget i Söderström. I söder var strömmen förvisso tämjd, först genom Kristinaslussen och sedan genom Polhems sluss. I norr forsade vattnet emellertid ännu genom den så kallade Kvarnströmmen. På Slussholmen samlades verksamheter som var vatten och vattenkraftsberoende; på pålar och stenkistor stod här kvarnar, slipverk, slaktarbodar, fiskarehus, saluhallar och magasin, och på den östra sidan av holmen fanns en fiskehamn.

Slipverket inringat vid Qvarnhusgränden på en karta från 1771.

Vid den tidigare undersökningen, som genomfördes 2017, påträffades delar av en byggnad som tolkades som ett slipverk från 1700-talet. Det framkom även lämningar efter vad som tolkades vara delar av ett tegelvalv.

Nederst i bilden syns en del av en tegelbyggd spis eller ugn intill en gråstensmur och ett stenlagt golv tillhörande slipverket.

Vid den kompletterande undersökningen fick vi chansen att titta närmare på slipverket, och nu hittade vi ett spisfundament täckt med rivningsmassor. I dessa fanns en ansenlig mängd med krossade flaskor, vilka typologiskt kunde dateras till slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. Vi har således fått en datering av rivningen av byggnaden, som i sin tur visar att byggnaden har varit i bruk under en period då kartor från 1700-talet bekräftar att det har legat ett slipverk i området.

Rester efter en gråstensmur och ett tegelvalv norr om slipverket.

Hur var det då med lämningarna som tolkades som ett valv? Jo, mycket riktigt. Vi kunde schakta fram en kraftig gråstensmur, på vars krön det vilade ett tegelvalv. Det har således, i vinkel mot slipverket, legat en byggnad med valvslagen källare. I kartmaterialet från 1700-talet ligger emellertid en gränd, Qvarnhusgränden, på platsen för källaren. Mur och valv är alltså äldre än så, och de täcktes delvis av kullersten från gränden. I efterarbetet ska vi försöka att identifiera vilken källarförsedd byggnad det kan vara frågan om! Till detta återkommer vi.