Södermalmstorg 28 april 2015

Det sena 1400-talet på Södermalmstorg låter sig nu anas

Sedan vi lämnade det tidiga 1500-talets tydliga bebyggelse har vi nu jobbat oss ner genom de lager som avsatts här på Södermalmstorg under den andra hälften av 1400-talet. Här har lämningarna varit betydligt mer fragmentariska, det har mest rört sig om enstaka syllar och utspritt lösvirke som indikerar var det en gång stått någon form av lättare bebyggelse som rivits undan och i övrigt lämnat få spår efter sig. Även gränderna ner mot Saltsjön har tagits bort i samband med att den bebyggelse som låg utmed dem har rivits. Det rör sig om två olika gränder med anslutande hus och tomtmark på sydsidan som försvunnit på detta vis. På grändernas nordsida har vi funnit samtida spår efter inhägnade odlingslotter, vad som odlats är ännu inte klarlagt - så det får vi återkomma till längre fram.

Rent allmänt så kan det konstateras att 1400-talet även vid tidigare undersökningar visat sig vara ganska undflyende i det arkeologiska materialet i Stockholm så det är kanske inte så konstigt att vi nu upplever detsamma här på Södermalmstorg. Här kan det i vårt fall vara lite frestande att koppla de sporadiska bebyggelselämningarna vi hittat till rikets historia i stort och till de skriftliga historiska källorna rörande Stockholm.

I den tid vi nu befinner oss i (1400-talets andra hälft) rådde en omfattande politisk anarki i Sverige där grunden till konflikterna var en ständigt pågående maktkamp som rörde ekonomiska och materiella intressen. Huvudmotståndarna kan förenklat sägas vara riksrådet och kungen, men det var betydligt mer komplicerat än så. I riksrådet fanns dessutom grupperingar som kämpade om makten inom rådet. Ett grundläggande tema i konflikterna mellan kungen och riksrådet var att rådet ville bevara den nordiska unionen med Danmark vilket kungen motsatte sig. En stark bidragande orsak till detta var att unionen gynnade riksrådets maktställning på bekostnad av kungamaktens. Huvudaktörerna i maktkampen kunde dessutom kombineras om i olika nya konstellationer allt efter den rådande politiska situationen och alliera sig med andra stormän. Att vi kan tala om en politisk anarki blir tydligt då Sverige under en period mellan 1448 och 1523 byter stadsledning tretton gånger.

De mycket omfattande politiska konflikterna som rådde i Sverige kom i allra högsta grad också att påverka Stockholm, inte minst måste det ha märkts genom att kontrollen över Stockholms slott växlade vid ett stort antal tillfällen. Staden blev också direkt indragen i unionsstridigheterna med Danmark och 1452 angreps Stockholm av den danska flottan dock utan större framgång. Men några år senare, 1457 fick kung Karl Knutsson fly till Danzig och slottet togs då över av riksrådet. Nu valdes istället Kristian I av Danmark till ny kung och på midsommarafton höll han sitt intåg i Stockholm. Orostiderna bör säkerligen ha satt sina spår på bebyggelsen kring Södermalmstorg. År 1461 proklamerar Kristian I till exempel ett totalförbud mot bebyggelse på Södermalm och av ett privilegiebrev från 1456 framgår det att kung Karl Knutsson endast tillät kålgårdar och "lätt byggning" på malmarna. Är det dessa historiska dekret vi nu ser frukterna av i vårt schakt? Ja, det är faktiskt fullt möjligt.

KrautstrunkDe skärvor av glas som vi hittar är från olika dryckesglas, i det här fallet rör det sig om några små bitar av en tysk bägare - en så kallad "Krautstrunk". Till vänster två delar av glasets bottenkant och till höger ett vittrat fragment av dess växtdekor. Glaset har ursprungligen haft en vacker grön lyster, men tidens tand har som synes gått hårt åt det.

Det är inte bara bebyggelselämningarna som är lite undflyende just nu utan följriktigt så är det även glest mellan föremålsfynden. Det är inte så att vi helt saknar fynd, men de är betydligt färre än de var under 1500-talet. De fynd som kommer är skärvor av keramik och dessutom hittar vi några få skärvor av sönderslagna glasbägare. Ett fynd som hade lite mer personlig prägel var ett bryne av sandsten som tydligen varit ägaren så pass kärt att han/hon ristat in sitt bomärke i det så att var och en skulle veta vem det var som ägde det.

Bryne sent 1400 tal FY 968 34148 DETALJ av bomärketHär har någon ristat in sitt bomärke på ett sandstensbryne.

Just nu börjar vi ana resterna efter en mer omfattande bebyggelse igen, den döljer sig under ett omfattande raseringslager som skvallrar om att en rejäl brand härjat här vid mitten av 1400-talet. Men det får vi återkomma till i vår nästa artikel, så se till att följa oss.

Södermalmstorg 23 mars 2015

Bebyggelsen som Gustav Vasa lät bränna ner har nu kommit fram i dagen på Södermalmstorg efter nästan 500 år

De arkeologiska undersökningarna på Södermalmstorg går nu in i en ny fas. Flera ton av grusmassor som fördes hit i samband med de renoverings- och förstärkningsarbeten av vallgraven som utfördes utanför Yttre Söderport i mitten av 1500-talet har tagits bort. Arbetet med att gräva fram och dokumentera den medeltida miljön kan börja. Just nu har vi fått fram resterna efter en bebyggelse som Gustav Vasa lät bränna ner och det som kommer fram överraskar oss. Det rör sig om en efter omständigheterna förhållandevis välbevarad stadsmiljö som kommer i dagen. Här löper en stenlagd gata ner mot Saltsjön och på ömse sidor om den ligger tomter som varit mycket tätt bebyggda med trähus. Vi kan se att det längs gatan har legat långsträckta magasinsbyggnader och inne på tomterna har det funnits flera bodar som står tätt, tätt intill varandra. Det är helt enkelt ett gytter av hus, totalt rör det sig om sju olika hus som trängs på en ganska liten yta. På den södra tomten kan vi räkna till sex hus på en yta av cirka 60 kvadratmeter. Alla har tömts på sitt innehåll innan de brändes och revs. Det måste ha blivit en kraftig eldsvåda när husen stacks i brand för det syns att stenarna i gränden blivit rejält upphettade, många av dem spruckit sönder av värmen. Att gräva fram och dokumentera den här bebyggelsen är som att jobba med ett jättelikt plockepinn, på golvplankorna ligger rester av infallna väggar och kanske även innertak och takbjälkar - allt i en enda röra.

Översikt 2015 03 20 09.43.35Det här är en bebyggelsemiljö från 1540-talets Södermalmstorg. Till vänster i bild syns den stenlagda gränden som löpte ner mot Saltsjön. I mitten av gränden fanns en ränna som ledde bort regnvatten. På ömse sidor om gränden fanns en tät bebyggelse som rivits och bränts. I bakgrunden syns grundmuren till en källare som antagligen byggdes 1599.

Stenbeläggningen i gatan avslöjar en detalj vi inte sett tidigare vid våra olika stadsundersökningar. Mitt i gatans längdriktning löper en avloppsränna, det intressanta är att stenbeläggningarna på ömse sidor om den har olika karaktär. På norra sidan har man använt större stenar än på den södra sidan, det här avspeglar den tidens underhållsregler - att tomtägaren hade underhållsplikt för den bit av gatan som tomten gränsade emot. Normalt brukade ansvaret omfatta ett parti som sträckte sig tvärs över gränden och längs med tomtens bredd, men här ser vi att underhållsplikten bara sträckt sig till grändens mitt.

Glas 1540 talSkärvor av passglas från 1540-talet.

Keramik 1540 talHär har vi några exempel på keramik som nu hittats i 1540-talets bebyggelse. Till vänster ett dryckeskrus av stengods med ett skäggigt mansansikte, det är ett så kallat Bartmankrus från Tyskland. Ovan till höger en skärva från ett tyskt blåglaserat stengodskrus och nederst till höger syns en skärva av blyertsgrått kokkärl i lergods som antagligen tillverkats i Danmark.

Det är påfallande tomt på fynd inne i husen, vilket inte är så konstigt eftersom ägarna uppenbarligen fick tid på sig att utrymma dem innan den stora förödelsen. Men en del fynd gör vi ändå, mest rör det sig om skärvor av keramik och glas. De påträffade skärvorna låter oss förstå att de som varit bosatta här haft en materiella standard som gott och väl når upp till den som innevånarna på Stadsholmen (Gamla stan) hade. Här fanns tidstypiska dryckesglas som importerats från tyskt område och därifrån kom också olika dryckeskrus av stengods. Vi har inte hittat några bostadshus på tomterna ännu, sannolikt låg de i den delen av tomterna som vätte upp mot den stora infarten till Stockholm söder ifrån, Göta landsväg. Några skärvor av glaserat kakelugnskakel skvallrar ändå om att bostäderna här på Södermalmstorg hade en hyfsat ståndsmässig uppvärmning.

Kakel 1540 talDet här är ett par skärvor av kakel från någon av de kakelugnar som värmt upp bostadshusen på Södermalmstorg vid mitten av 1500-talet. Kaklet har varit vackert dekorerat med växt- och djurmotiv. Nere till vänster syns några fantasifåglar.

Södermalmstorg 11 mars 2015

Nu är vi igång igen på Södermalmstorg och 1540-talets bebyggelse börjar anas

Någon gång under vasatid, antingen under Gustav Vasa eller hans son Johan III, utfördes stora renoveringar av vallgraven utanför Yttre Söderport. Då fyllde man ut och förändrade den ursprungliga topografin i närområdet. Den äldre bebyggelsen som fanns i området brändes ner och revs bort och alltsammans täcktes över med tonnvis av grus. Sedan låg marken här orörd fram till omkring år 1600. Det här var något vi upptäckte redan förra året.

IMG 1713Här tas de sista resterna av de påförda grusmassorna bort och brandresterna efter 1540-talets bebyggelse börjar komma fram.

Sedan vi tagit oss under 1600-talet bebyggelse har vi nu också tagit undan det gruset och kan börja blottlägga den bebyggelse som en gång fanns här. Om hur den bebyggelsen sett ut ska vi återkomma till under den närmaste framtiden allteftersom den grävs fram. Idag ska vi istället berätta att vi just fått en expertrapport om de kritpipsfynd som gjordes i 1600-talsbebyggelsen. Det visade sig att det var ganska speciella pipor som hittats. Alla är holländska och de som kunnat bestämmas närmare är tillverkade i Amsterdam av fem olika kritpipsmakare som var verksamma under 1630-talet. Att i Stockholm hitta pipor från Amsterdam är mycket ovanligt och har enligt uppgift aldrig gjorts tidigare.

Kritpipor 72dpi 685Alla de kritpipor som kunde bestämmas mer noggrant var tillverkade i Amsterdam. Det är ett mycket ovanligt fynd i Stockholm.

Nu kan man kanske undra hur de hamnat här på Södermalmstorg. Antagligen är det inte så konstigt, vi misstänker att den handelsman som var verksam här på platsen under 1620- och 1630-talen faktiskt kom från Amsterdam och att han uppenbarligen varit inblandad i handel med tyger. En första analys av de textilplomber som vi berättat om tidigare visar att en av dem kommer från Meiningen i Tyskland, en tycks vara från Holland och en annan från London i England. Dateringarna av dem stämmer väl överens med piporna och mynten. Vid den här tiden, alltså under sent 1620-tal och sedan under 1630-talet var Amsterdam ett viktigt centrum för den europeiska handeln och dit fördes varor av olika slag, inte minst textilier, för vidare export till hamnar runt om i Europa. Inte minst Stockholm var en viktig plats för de holländska köpmannen och många holländare bosatte sig här.

DSC 0182Till vänster i bild syns resterna efter källaren i det 1600-talshus som en gång stått här. Innan huset revs på 1640-talet hade dörren till källarrummet murats igen med tegel. Ner till källaren ledde en trappa från våningen ovanför. Överst i bild syns rester av 1540-talets bebyggelse som just börjar komma fram. Bland annat finns här en nyupptäckt gränd.

En rolig överraskning som nu kommit fram i dagen är en fortsättning på den källare med kök som vi undersökte redan hösten 2013. Det som kommit fram nu är ett intilliggande förvaringsrum som funnits i den norra gaveln. Uppenbarligen har det vid någon tidpunkt tagit ur bruk och dörröppningen har murats igen innan huset revs på 1640-talet. Vi kan se att en trappa lagd med kalkstenhällar har lett ner till källarrummet från våningen ovanför. Så snart källaren är färdigdokumenterad kommer vi att ta bort den så att vi sedan också kan komma åt de äldre kulturlager som den grävts ner igenom.

Södermalmstorg 16 februari 2015

Tillfälligt uppehåll i undersökningarna vid Södermalmstorg

Efter en månads arbete har vi nu gjort ett kortare uppehåll i våra undersökningar vid Södermalmstorg för att nödvändiga säkerhetsåtgärder kan genomföras i schaktet.

Sedan utgrävningsstarten i januari har lager och bebyggelselämningar från en knappt femtioårig period undersökts. Vi har rört oss tillbaka i tiden med start i 1640-talet och avslutat i vad som tycks vara 1590-tal. Delvis har de miljöer som nu dokumenterats varit en direkt fortsättning på vad vi fann senhösten 2013, så till exempel den stenlagda gränden som sträckte sig i nord sydlig riktning genom vår yta. Speciellt på dess västra sida hade man dumpat sopor och avfall, men nu kan vi konstatera att här också fanns rester efter någon typ av enklare bebyggelse där man under 1620- och 1630-talen på något vis ägnat sig åt handel med tyger.

Blyplomber Södermalmstorg 72dpi 685Här syns de plomber av bly som suttit på textilbalar. Den längst ner till vänster kommer från Meindingen i Tyskland.

I en byggnad här fann vi ett flertal plomber av bly som ursprungligen varit fästa vid tygbalar för att markera tygernas äkthet och kvalitet. En av plomberna kom från Meindingen i Tyskland. Från tyskt eller holländskt område kom även mycket av det glas vi hittat, det rör sig då om olika former av dryckesglas. Vissa var mer alldagliga passglas och bägare av en typ som kallas remmare. En annan mer exklusiv glastyp utgjordes av så kallade Flügelglas, en typ av pokal som man drack vin ur, de har tillverkats i venetiansk stil. Tillverkningen har möjligen skett i Antwerpen dit venetianska glasblåsare flyttade trots hot om dödsstraff, lockade av möjlighetera till rikedom. Glastypen blev mycket populär i hela Västeuropa efter 1550-talet.

Glas kollage 72dpi 685Några skärvor av krossat glas. Alla kommer från olika dryckeskärl, de spiralformade till höger har en gång varit en vacker kupol i venetiansk stil som man druckit vin ur. Längst ner i bild och till vänster syns skärvor av ett passglas och längst ner till höger är en liten hallonliknande knopp som suttit på en remmare.

Mynt Södermalmstorg 72dpi 685 kopieraDe mynt som hittats är präglade mellan ungefär 1624 och 1635. Det stora myntet till vänster och de fyrkantiga så kallade "klippingarna" är präglade när Gustav II Adolf var kung och de andra har präglats för drottning Kristina.

Myntsammansättningen tyder på att nybebyggelsen här på Södermalmstorg verkar få rejält uppsving under 1620-talet efter att ha legat i träda sedan åtminstone 1590-talet. När vi nu tillfälligt gjorde uppehåll i undersökningen hade vi nått de grusnivåer som tillkommit i samband med upprustningsarbetena av vallgraven utanför Söderport, antingen under Gustav Vasas tid eller kanske än mer troligt under Johan III:s tid på 1580-talet. I början av mars räknar vi med att kunna sätta igång igen, inledningsvis ska då det påförda gruset tas bort och sedan kan vi ta itu med bebyggelsen från 1540-talet. Fortsätt att följa oss på vår färd tillbaka till det äldsta Södermalmstorg.

Brunnen i brunnsbackenNedgrävd i gruset från vallgravsbygget finns den här brunnen som antagligen är från 1700-talet, men den kan ha betydligt äldre anor än så. Här i området utanför Söderport har det säkerligen funnits en brunn ända sedan medeltiden eftersom de hästar som användes för att frakta varor till staden behövde ha vatten.

Södermalmstorg 12 januari 2015

Utgrävningarna på Södermalmstorg är åter igång

Nu sätter undersökningarna vid Södermalmstorg igång igen. Egentligen har de faktiskt redan pågått en tid då vi tagit oss ner från dagens marknivå ner till 1640-talet. På vägen dit har vi kunnat dokumentera och ta bort två nivåer av Brunnsbacken som tidigare hade sin sträckning här. Den översta hade sina rötter tillbaka till 1700-talet och den understa nivån tycks vara från 1680-talet, från tiden då Södra stadshuset (Stadsmuseet) färdigställts. Under de här gatunivåerna kom en stenlagd torgyta fram med markeringar som följer den nya stadsplanen som genomfördes under 1640-talet, men torgytan har också markeringar som intressant nog även följer den äldre gatuplanen.

Fyndkollage mynt 669 26107 669 26108 10004 26912I anslutning till de lämningar vi dokumenterat hittades de här tre kopparmynten (1/4 öre). De är präglade under drottning Kristinas regeringstid 1633-54.

Fynd 677 26980Ett lite annorlunda fynd som just kommit fram är den här benplattan där man ristat in vad som verkar vara en vapensköld. Möjligen har plattan varit någon form av beslag, eller kanske en spelbricka.

Vi är nu nere på nivåer under dessa lämningar där en stenlagd gränd och anslutande tomtmark från tiden före den stora stadsregleringen kommit fram. Utifrån våra tidigare erfarenheter vet vi att vi då har stött på en bebyggelse som tillkommit omkring år 1600. Den närmaste tiden framåt kommer nu att ägnas åt att dokumentera detta och ni kommer att kunna följa resultaten här på vår hemsida.

Södermalmstorg 29 april 2014

Nu är utgrävningarna vid Södermalmstorg avslutade

För inte så länge sedan berättade vi om den äldsta bebyggelsen från sent 1200-tal som innehöll en metallhantverkares verkstad, en prydligt stenlagd gata och en brygga som anlagts ut i Saltsjön. Nu när vi har undersökt lagren invid bryggan och ut mot vattnet så kan vi konstatera att dessa lager inte avsatts i vatten, utan lagren utgörs av skräp som slängts i en strandbrink. Det är först cirka fem meter längre ut som vi kan se att marken säsongsvis har varit översvämmad. Sedan har det antagligen varit ytterligare en bit ut innan det funnits djupare vatten där båtar kunnat lägga till vid bryggan. Vattennivån vid den här tiden bör ha legat på omkring 3,20 meter.

IMG 2312 korrHär undersöks lagren i strandbrinken, invid bryggan. Vi hittade det skräp som slängts där i slutet av 1200-talet.

Vi kan nu också konstatera att det funnits aktiviteter här på platsen som är ytterligare lite äldre. Under den stensatta gatan, ner mot strandbrinken och under bryggfundamentet kom det fram en stor stenlagd yta som lagts direkt ovanpå den ursprungliga markytan. Vad denna stenlagda plats utnyttjats till vet vi inte, men det är frestande att tänka sig att här kan ha pågått omlastning av handelsvaror i direkt anslutning till Saltsjön, och dessutom i närheten av den stora landsvägen söder ut från staden (Göta landsväg).

IMG 2398 korrDe äldsta lämningarna på Södermalmstorg utgjordes av en stor stenlagd yta som sträckte sig ända ner till strandbrinken. Här kan varor ha lastats om.

Det här blir den sista rapporteringen från Södermalmstorg på ett tag. Nu har vi avslutat fältarbetet för den här etappen och andra arbetsuppgifter tar vid. Det har varit en fantastisk tidsresa genom närmare fyra meter kulturlager och utfyllnader av grus. Vi har färdats från 1630-talet och ner till det sena 1200-talet. Det har varit en resa full av överraskningar som har gett många nya lärdomar. Vartefter olika analysarbeten ger intressanta resultat som vi förmedla till er så återkommer vi med nya rapporter, men det dröjer nog till fram emot hösten innan det är aktuellt.

IMG 2557 korrHögt däruppe på sponten syns en nivåmarkering, där låg 1630-talets marknivå. Marken längst ner i bild ligger fyra meter lägre och utgörs av 1280-talets strandområde.

Södermalmstorg 09 april 2014

En brygga, en verkstad och en stenlagd gata från slutet av 1200-talet

Sedan slutet av oktober förra året har vi arbetat oss igenom kulturlager och bebyggelselämningar från 1630-talet och bakåt i tid till allt äldre perioder i Södermalmstorgs historia. Vi har aldrig upphört att fascineras över hur pass välbevarade lämningarna är på den här platsen och inte heller över hur pass gamla de är. I den förra lägesrapporten ställde vi oss frågan om det fanns någon bebyggelse som var äldre än tidigt 1300-tal. Svaret är - ja det finns det!

Arbetsbild3 72dpi 685I förgrunden syns ett stenfundament som ligger i 1280-talets strandkant. Det har fungerat som en förankring för en brygga ut i Saltsjön. Här kunde mindre båtar eller små skutor lägga till.

Under den gångna veckan har mycket spännande upptäckter gjorts. Vi kan nu konstatera att den äldsta bebyggelsen här på Södermalmstorg är från sent 1200-tal, antagligen rör det sig om 1280-talet. Det är smått sensationellt, nu rör vi oss i en tidsperiod bara en generation efter att Stockholm för första gången omnämns i de skriftliga källorna 1252.

Gata inneEn liten bit upp i sluttningen från strandkanten låg den här fint stensatta gatan.

De lämningar vi hittat visar oss att bebyggelsen varit mycket välplanerad och har krävt stora arbetsinsatser. Här har man genom urgrävningar i strandkanten och med bitvis halvmeter tjocka utfyllnader av grus på land skapat en sten- och träskodd hamnbassäng. I den byggde man en brygga ut i Saltsjön som förankrades med ett rejält stenfundament (2,5x3 m) en liten bit upp på stranden. Omkring fem meter från stranden har man sedan byggt en smal gata (1,5 m) som löpte längs med vattnet. Det märkliga med gatan är att den varit fint stenlagd, det är ytterst ovanligt för att inte säga unikt för den här tiden. Inne på stadsholmen var alla gator och gränder belagda med plank eller träkavlar.

Mellan strandgatan och vattnet hittade vi söder om bryggan en verkstad där man bedrivit metallhantverk. Det var bara en liten del av verkstaden som fanns bevarad, resten av den hade grävts bort när flygeln till dagens Stadsmuseum byggdes 1670. Verkstadsgolvet var mycket sotigt och fullt av järnfilspån. Där låg fragment av slagg, små järnklipp och brynen, men också smältor och klumpar av brons. Så uppenbarligen har man inte bara ägnat sig åt järnsmide utan antagligen också bedrivit bronsgjutning. Vi kan alltså se att man bedrivit metallhantverk här i olika verkstäder under en längre tid, kanske ett par generationer, från slutet av 1200-talet och sedan fram till tidigt 1300-tal.

Arbetsbild2 72dpi 685Till vänster i bild låg lämningarna efter en metallhantverkares aktiviteter i slutet av 1200-talet. I bakgrunden grävs den gamla gatan fram.

Verkstadsgolv 72dpi 685 redDet var så här golvet i verkstaden såg ut. Där låg fullt av järnfilspån och rester från smidesarbete och gjutning.Kulturlagren som avsatts från den här tiden invid bryggan innehöll en hel del fynd och en del av dem hjälper oss att datera de påträffade lämningarna. Bland all keramik fanns till exempel skärvor från bemålade och glaserade dryckeskannor av äldre rödgods och här kunde vi nu också göra våra första fynd av kammar. Kammarnas konstruktion och ornamentik placerar dem i sent 1200-tal.

Kammar 1200 tal 72dpi 685Invid bryggan hittades de här två kammarna. Den övre är av horn och är gjord i ett stycke, den undre består av flera olika benplattor som fogats samman med hjälp av ihopnitade skenor. Tack vare den täta tandningen på kammarnas ena sida så har man kunnat kamma bort alla hårlöss. De här kamtyperna kan genom sin ornamentik dateras till 1200-talets andra hälft. Till höger syns kammarnas tvärsnitt.

Södermalmstorg 01 april 2014

Nu undersöker vi en verkstad för metallhantverk från tidigt 1300-tal

Nu har vi tagit oss igenom ytterligare lager med bebyggelselämningar från Södermalmstorg. Tidigare kändes det tveksamt om vi skulle komma att få fram äldre bebyggelse på den här platsen än sent 1400-tal, men nu vet vi bättre. En preliminär analys av keramikfynden visar att vi passerat genom 1400-talet, det sena 1300-talet och att vi nu är nere i tidigt 1300-tal. Det känns riktigt spännande eftersom så gammal bebyggelse ju aldrig hittats tidigare här på Söder. Vi börjar närma oss den tid då de allra äldsta skriftliga källorna berättar om att kyrkan och kungamakten ägt och skänkt bort tomter i området. De källorna säger dock inget om hur tomterna såg ut och vad ägarna ägnade sig åt för verksamheter. På den tomt vi undersöker är det helt tydligt att man har ägnat sig åt någon form av metallhantverk. Här finns en stenlagd gårdsplan med omgivande byggnader. Husens väggar har haft stolpar som grävts ner i marken så antagligen har de varit byggda i någon form av fackverkskonstruktion, kanske har de varit lerklinade eftersom den typen av byggnadsmaterial lämpar sig väl där man håller på med eldfängda verksamheter. Vi hittar en del hårt förbränd lera som skulle kunna stödja en sådan tolkning. Inne i byggnaderna är golvlagren fyllda med mycket kolrester och här finns också en hel del små slaggklumpar, några bronssmältor och klippta järnbitar.

Lager med metallhantverk tidigt 1300 tal 72dpi 685 redInne i byggnaderna hittas lager med rester av metallhantverk från tidigt 1300-tal. Nere till vänster i bild syns ett stolphål där en av husets väggstolpar en gång stått.

Möjligen döljer sig här också delar av krossade gjutformar, även om vi ännu inte hittat några med tydliga avtryck, men vissa små fragment har ändå samma godskaraktär som gjutformar brukar ha så vi tror det bara är en tidsfråga innan vi har klara bevis. Några av de fynd som nyligen gjorts är intressanta, dels rör det sig om ett ämnesjärn och dels om ett litet städ. Ämnesjärnen var råmaterial till de redskap eller vapen som smeden skulle smida och de kunde också användas som betalningsmedel. Städet var omkring 15 cm långt och hade en platt ovandel där metallen kunde bearbetas, det var vinklat och hade en rektangulär tapp som kunnat fästas i en arbetsbänk.

Städ FI 450 20279I verkstaden hittade vi detta lilla städ som på undersidan hade en tapp så att det kunde fästas i en arbetsbänk.

FY488 21221 1 Hästsko 1300 talDen här hästskon hittades på gårdsplanen och är från 1300-talet. Den kallas för Gammeltysk hästsko typ II.

Den stensatta gränden som löpte ner mot Saltsjön uppifrån Göta landsväg har nu försvunnit så den bör ha tillkommit någon gång under 1300-talets senare del, detsamma gäller för gatan utmed stranden. Så just nu har vi inga gator inom undersökningsområdet, däremot tycks den stenlagda gårdsplanen fortsätta mot norr ut i det som tidigare var ett gaturum så framtiden får utvisa hur de boende tog sig in och ut på sina tomter under tidigt 1300-tal.

Just nu gör vi en hel del keramikfynd och det är spännande att se hur omfattande och variationsrikt materialet är. Här finns kokkärl av yngre svartgods, dryckeskrus av tyskt stengods, och bemålade kannor av äldre rödgods. Så den materiella standarden i hantverksmiljöerna tycks inte skilja sig åt nämnvärt mellan Södermalm och Stadsholmen (Gamla stan).

Keramik PC503 21814 PC503 21831 1300 talHär syns en del av de keramikskärvor vi hittar på verkstadsgården från tidigt 1300-tal. Överst skärvor från en gryta av yngre svartgods, nere till vänster delar av dryckeskrus av stengods och skärvan längst ner till höger kommer från en rödgodskanna som varit bemålad med vit dekor.

Södermalmstorg 19 mars 2014

En ny gränd från sent 1400-tal hittad på Södermalmstorg

Så var det dags att rapportera om ytterligare en bebyggelsefas på Södermalmstorg, och nu kan vi berätta att bebyggelsestrukturen faktiskt har förändrats och avviker från den vi kunnat spåra under 1500-talet och som vi skrivit om tidigare. Under den smala stensatta passage som tidigare utgjorde en gräns mellan två tomter kommer det nu fram ett nedbrunnet hus. Antagligen rör det sig om ytterligare en magasinsbyggnad för huset saknar spis och det finns inga spår av gödsel i det. Man kan lätt föreställa sig att behovet av olika magasin och bodar varit stort på tomter som låg så här nära Saltsjön.

Arbetsbild IMG 1922Här tas gårdsplanen från sent 1400-tal fram. Den var inte stenlagd från början men efter en tid har man bestämt sig för att förbättra gårdsmiljön. Kanske blev det för sörjigt att vistas där? I bakgrunden syns magasinbyggnaden.

Huset var ganska litet, bara 4,35x5,1 m och hade ett golv av bilade plankor, det har sannolikt varit knuttimrat, i alla fall var bottensyllarna hopfogade med knutteknik. Utanför husets norra gavel fanns en smal tillbyggnad som liknade en svale eller förstubro men där golvkluvorna låg med den rundade sidan upp. Det förbryllar oss lite eftersom det verkar rätt opraktiskt att gå omkring på en sådan yta.

IMG 1952Det här är en del av magasinsgolvet. I förgrunden syns de bilade golvplankorna och mitt i bild kluvorna som utgjort någon form av svale eller förstubro. Till höger kan man ana en bit av stenläggningen till strandgatan utmed vattnet.

Väster om huset fanns det en gårdsplan. En tid efter att huset byggdes så har man bestämt sig för att åtminstone delvis belägga den med sten. Kanske blev det för blött och geggigt att gå på den? Hur är det då med tomtgränserna? Den södra tomtgränsen tycks inte finnas i den här äldre fasen, däremot så finns fortfarande den norra kvar och den ser vi nu i form av en gränd som låg några meter norr om vårat hus. Det rör sig om en så kallad vattugränd som sannolikt har löpt ner från Göta landsväg och sedan strålat samman med strandgatan utmed Saltsjön. Den här gränden omgavs av bebyggelse på båda sidorna och den var stensatt med en rännsten utmed ena kanten där avloppsvattnet kunde rinna. Uppenbarligen har det i alla fall periodvis varit ganska sörjigt här längst nere vid stranden för vi kan se att man lagt ut lösa plankor ovanpå gränden så att man kunde ta sig fram torrskodd.

IMG 1935Gränden var prydligt stenlagd så man kunde ta sig torrskodd ner till stranden. Ibland, kanske på vårarna, fick man ändå lägga ut gamla plankor när det var för sörjigt närmst stranden.

Det är inte helt lätt att säga hur gammal den här bebyggelsen är, men det troligaste är att vi befinner oss i sent 1400-tal. En anledning till att det är svårt att tidsfästa lämningarna är dels bristen på daterbara fynd och dels att husen brunnit vilket innebär att en bebyggelse kanske bara stått några få år på platsen innan den ersatts av en ny. Nu har vi dock några fynd som kan hjälpa oss med dateringarna. I området mellan magasinsbyggnaden och vattugränden kom det fram några grönglaserade skärvor av ett sönderslaget stengodskrus. Skärvorna kan dateras till 1400-talet och kruset har tillverkats i Siegburg ett par mil sydöst om Köln i Rhendalen.

1400 talskeramik20kopieraDe grönglaserade skärvorna kommer från ett stengodskrus som tillverkats i Siegburg på 1400-talet.

Är detta den äldsta bebyggelsen vi kommer att hitta här på Södermalmstorg? Det vet vi inte än, men det ser just nu inte ut som att vi kommer att hitta fler hus just på den här platsen, däremot finns här fler spår efter äldre aktiviteter. Vad det rör sig om återkommer vi till senare.

Södermalmstorg 05 mars 2014

Så kommer det sena 1400-talet fram på Södermalmstorg

Så har vi då tagit bort de hus som vi tror brändes ner i samband med oroligheterna under det tidiga 1520-talet och en äldre bebyggelse kom genast fram under brandresterna. Än så länge är det svårt att datera dessa lämningar men vi kan utifrån de fåtaliga fynd av keramik som vi gjort ana att vi befinner oss i sent 1400-tal, möjligen 1490-talet. Den nyfunna bebyggelsen har inte brunnit. En intressant iakttagelse är att den tomtstruktur som vi tidigare kunnat spåra fortfarande gäller. Däremot har byggnaderna ändrat karaktär till en viss del.

IMG 1778 korrHär rivs 1520-talets bebyggelse bort.

På den södra tomten kan vi även nu se ett hus med en spis och fundamentet till denna har delvis varit murad i tegel, så här kan vi ana att det finns en kontinuitet i hur tomten har disponerats och i hur byggnaderna använts. Spisfundamentet är det enda som återstår av byggnaden, resten har plockats ned och sannolikt återanvänts i samband med att man byggde nytt. Troligen rör det sig även här om ett bostadshus, men det är självklart inte helt lätt att säkert slå fast. Det kan ju faktiskt även röra sig om ett separat kokhus där gårdens innevånare lagt sin mat och att bostaden legat på annan plats inom tomten. Förhoppningsvis är detta en fråga vi kan lösa framöver.

Trägolv nivå 5 72dpi 685 textHär ser vi bebyggelserester från sent 1400-tal. Nederst i bild huset som haft en spis och mitt i bild det hus som vi tolkar som ett fähus. Däremellan kan man ana den passage som utgjort en tomtgräns. Norr om fähuset kommer ytterligare ett hus fram, men det kan vi bara komma åt en del av och vet därför inte vad det haft för funktion.

På den mittersta tomten där det på 1520-talet låg ett stort hus, tolkat som en magasinsbyggnad, kom det nu fram ett mindre hus. Det är bara 5x5 meter stort och har ett golv av kluvna stockar som fortfarande är tämligen välbevarade. I golvet kan man se att det finns fyrkantiga urtag i vilka det en gång stått stolpar. Detta är en konstruktion som skvallrar om att här funnits någon form av båsindelning. Därför ligger det nära till hands att tolka det här huset som ett fähus, den tolkningen blir ännu mer rimlig om vi tittar lite närmare på vad som finns ovanpå golvet. Där ligger ett ordentligt lager med dynga, och med blotta ögat kan man att se att dyngan innehåller halm, så sannolikt har gårdens innevånare stallat sina kreatur här. När vi analyserat innehållet i den här dyngan så kommer vi att kunna avslöja hur djuren utfordrades.

Mellan dessa två tomter finns fortfarande en passage som en gång varit stenlagd, så vår tolkning om att detta en gång utgjort en gräns mellan två olika tomter tycks bara bli allt mer vederhäftig. Det ska bli spännande att se om denna gräns fortfarande finns kvar när vi kommer längre bakåt i tid. Gränden mot vattnet finns fortfarande kvar även i denna bebyggelsefas och även här ska det bli spännande att se hur länge den finns kvar. Har den möjligen äldre anor än 1400-talet?

Vi kan också konstatera att det inte finns speciellt mycket fynd i de miljöer vi nu gräver, det rör sig mest om enstaka keramikfynd. Allmänt brukar man i arkeologkretsar säga att det finns väldigt få fynd från 1400-talets Stockholm, kanske är det detta fenomen som vi nu kan iaktta? Vad denna fyndfattigdom i så fall skulle bero på är oklart. Möjligen hade man under denna period en bättre renhållning och sophantering i staden?

De välbevarade stockarna gör det möjligt för oss att ta dendroprover vilket innebär en god chans att få mycket bra dateringar av husen, i bästa fall kan vi då exakt på året när få veta när timret till byggnaderna fälldes. Då behöver vi inte längre sväva i ovisshet om var i medeltiden vi befinner oss.

Dendro 2014 03 04 72dpi 685En av fähusets många golvtiljor har just sågats upp för dendroprovtagning. Förhoppningsvis kan vi nu få reda på vilket år huset byggdes.

Att ta dendroprover innebär att man sågar en skiva ur en stock eller planka så att man får ett tvärsnitt av virket. I  provets tvärsnitt syns då trädets årsringar tydligt och genom att mäta tjockleken på de olika ringarna så kan man sedan skapa en kurva för trädets tillväxthistoria fram till dess att det fälldes. Genom att matcha sådana provkurvor mot prover med ett känt fällningsår så kan man bygga upp en kronologi som sträcker sig mycket långt tillbaka i tiden. I Mälardalen sträcker sig till exempel dateringskurvan för tall ända tillbaka till 800-talet. Så när årsringskurvorna för vårt byggnadsvirke jämförs med den kronologi som byggts upp så kommer vi att ha en god chans att få reda på vilket år trädet fälldes för att användas i till exempel det nyss undersökta fähuset. Resultaten av dessa dateringar återkommer vi till om några veckor.

 

 

 

Arkeologikonsult

Arkeologikonsult kommer fortlöpande att genomföra de arkeologiska undersökningarna i Slussenområdet under hela byggnationstiden. Det kommer att dyka upp många intressanta fynd och lämningar från olika epoker så fortsätt gärna följa vårt arbete här på Slussenportalen.

Kontakt

Telefon: 08-590 840 41

Epost: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Web: www.arkeologikonsult.se