Södermalmstorg 01 april 2014

Nu undersöker vi en verkstad för metallhantverk från tidigt 1300-tal

Nu har vi tagit oss igenom ytterligare lager med bebyggelselämningar från Södermalmstorg. Tidigare kändes det tveksamt om vi skulle komma att få fram äldre bebyggelse på den här platsen än sent 1400-tal, men nu vet vi bättre. En preliminär analys av keramikfynden visar att vi passerat genom 1400-talet, det sena 1300-talet och att vi nu är nere i tidigt 1300-tal. Det känns riktigt spännande eftersom så gammal bebyggelse ju aldrig hittats tidigare här på Söder. Vi börjar närma oss den tid då de allra äldsta skriftliga källorna berättar om att kyrkan och kungamakten ägt och skänkt bort tomter i området. De källorna säger dock inget om hur tomterna såg ut och vad ägarna ägnade sig åt för verksamheter. På den tomt vi undersöker är det helt tydligt att man har ägnat sig åt någon form av metallhantverk. Här finns en stenlagd gårdsplan med omgivande byggnader. Husens väggar har haft stolpar som grävts ner i marken så antagligen har de varit byggda i någon form av fackverkskonstruktion, kanske har de varit lerklinade eftersom den typen av byggnadsmaterial lämpar sig väl där man håller på med eldfängda verksamheter. Vi hittar en del hårt förbränd lera som skulle kunna stödja en sådan tolkning. Inne i byggnaderna är golvlagren fyllda med mycket kolrester och här finns också en hel del små slaggklumpar, några bronssmältor och klippta järnbitar.

Lager med metallhantverk tidigt 1300 tal 72dpi 685 redInne i byggnaderna hittas lager med rester av metallhantverk från tidigt 1300-tal. Nere till vänster i bild syns ett stolphål där en av husets väggstolpar en gång stått.

Möjligen döljer sig här också delar av krossade gjutformar, även om vi ännu inte hittat några med tydliga avtryck, men vissa små fragment har ändå samma godskaraktär som gjutformar brukar ha så vi tror det bara är en tidsfråga innan vi har klara bevis. Några av de fynd som nyligen gjorts är intressanta, dels rör det sig om ett ämnesjärn och dels om ett litet städ. Ämnesjärnen var råmaterial till de redskap eller vapen som smeden skulle smida och de kunde också användas som betalningsmedel. Städet var omkring 15 cm långt och hade en platt ovandel där metallen kunde bearbetas, det var vinklat och hade en rektangulär tapp som kunnat fästas i en arbetsbänk.

Städ FI 450 20279I verkstaden hittade vi detta lilla städ som på undersidan hade en tapp så att det kunde fästas i en arbetsbänk.

FY488 21221 1 Hästsko 1300 talDen här hästskon hittades på gårdsplanen och är från 1300-talet. Den kallas för Gammeltysk hästsko typ II.

Den stensatta gränden som löpte ner mot Saltsjön uppifrån Göta landsväg har nu försvunnit så den bör ha tillkommit någon gång under 1300-talets senare del, detsamma gäller för gatan utmed stranden. Så just nu har vi inga gator inom undersökningsområdet, däremot tycks den stenlagda gårdsplanen fortsätta mot norr ut i det som tidigare var ett gaturum så framtiden får utvisa hur de boende tog sig in och ut på sina tomter under tidigt 1300-tal.

Just nu gör vi en hel del keramikfynd och det är spännande att se hur omfattande och variationsrikt materialet är. Här finns kokkärl av yngre svartgods, dryckeskrus av tyskt stengods, och bemålade kannor av äldre rödgods. Så den materiella standarden i hantverksmiljöerna tycks inte skilja sig åt nämnvärt mellan Södermalm och Stadsholmen (Gamla stan).

Keramik PC503 21814 PC503 21831 1300 talHär syns en del av de keramikskärvor vi hittar på verkstadsgården från tidigt 1300-tal. Överst skärvor från en gryta av yngre svartgods, nere till vänster delar av dryckeskrus av stengods och skärvan längst ner till höger kommer från en rödgodskanna som varit bemålad med vit dekor.

Södermalmstorg 19 mars 2014

En ny gränd från sent 1400-tal hittad på Södermalmstorg

Så var det dags att rapportera om ytterligare en bebyggelsefas på Södermalmstorg, och nu kan vi berätta att bebyggelsestrukturen faktiskt har förändrats och avviker från den vi kunnat spåra under 1500-talet och som vi skrivit om tidigare. Under den smala stensatta passage som tidigare utgjorde en gräns mellan två tomter kommer det nu fram ett nedbrunnet hus. Antagligen rör det sig om ytterligare en magasinsbyggnad för huset saknar spis och det finns inga spår av gödsel i det. Man kan lätt föreställa sig att behovet av olika magasin och bodar varit stort på tomter som låg så här nära Saltsjön.

Arbetsbild IMG 1922Här tas gårdsplanen från sent 1400-tal fram. Den var inte stenlagd från början men efter en tid har man bestämt sig för att förbättra gårdsmiljön. Kanske blev det för sörjigt att vistas där? I bakgrunden syns magasinbyggnaden.

Huset var ganska litet, bara 4,35x5,1 m och hade ett golv av bilade plankor, det har sannolikt varit knuttimrat, i alla fall var bottensyllarna hopfogade med knutteknik. Utanför husets norra gavel fanns en smal tillbyggnad som liknade en svale eller förstubro men där golvkluvorna låg med den rundade sidan upp. Det förbryllar oss lite eftersom det verkar rätt opraktiskt att gå omkring på en sådan yta.

IMG 1952Det här är en del av magasinsgolvet. I förgrunden syns de bilade golvplankorna och mitt i bild kluvorna som utgjort någon form av svale eller förstubro. Till höger kan man ana en bit av stenläggningen till strandgatan utmed vattnet.

Väster om huset fanns det en gårdsplan. En tid efter att huset byggdes så har man bestämt sig för att åtminstone delvis belägga den med sten. Kanske blev det för blött och geggigt att gå på den? Hur är det då med tomtgränserna? Den södra tomtgränsen tycks inte finnas i den här äldre fasen, däremot så finns fortfarande den norra kvar och den ser vi nu i form av en gränd som låg några meter norr om vårat hus. Det rör sig om en så kallad vattugränd som sannolikt har löpt ner från Göta landsväg och sedan strålat samman med strandgatan utmed Saltsjön. Den här gränden omgavs av bebyggelse på båda sidorna och den var stensatt med en rännsten utmed ena kanten där avloppsvattnet kunde rinna. Uppenbarligen har det i alla fall periodvis varit ganska sörjigt här längst nere vid stranden för vi kan se att man lagt ut lösa plankor ovanpå gränden så att man kunde ta sig fram torrskodd.

IMG 1935Gränden var prydligt stenlagd så man kunde ta sig torrskodd ner till stranden. Ibland, kanske på vårarna, fick man ändå lägga ut gamla plankor när det var för sörjigt närmst stranden.

Det är inte helt lätt att säga hur gammal den här bebyggelsen är, men det troligaste är att vi befinner oss i sent 1400-tal. En anledning till att det är svårt att tidsfästa lämningarna är dels bristen på daterbara fynd och dels att husen brunnit vilket innebär att en bebyggelse kanske bara stått några få år på platsen innan den ersatts av en ny. Nu har vi dock några fynd som kan hjälpa oss med dateringarna. I området mellan magasinsbyggnaden och vattugränden kom det fram några grönglaserade skärvor av ett sönderslaget stengodskrus. Skärvorna kan dateras till 1400-talet och kruset har tillverkats i Siegburg ett par mil sydöst om Köln i Rhendalen.

1400 talskeramik20kopieraDe grönglaserade skärvorna kommer från ett stengodskrus som tillverkats i Siegburg på 1400-talet.

Är detta den äldsta bebyggelsen vi kommer att hitta här på Södermalmstorg? Det vet vi inte än, men det ser just nu inte ut som att vi kommer att hitta fler hus just på den här platsen, däremot finns här fler spår efter äldre aktiviteter. Vad det rör sig om återkommer vi till senare.

Södermalmstorg 05 mars 2014

Så kommer det sena 1400-talet fram på Södermalmstorg

Så har vi då tagit bort de hus som vi tror brändes ner i samband med oroligheterna under det tidiga 1520-talet och en äldre bebyggelse kom genast fram under brandresterna. Än så länge är det svårt att datera dessa lämningar men vi kan utifrån de fåtaliga fynd av keramik som vi gjort ana att vi befinner oss i sent 1400-tal, möjligen 1490-talet. Den nyfunna bebyggelsen har inte brunnit. En intressant iakttagelse är att den tomtstruktur som vi tidigare kunnat spåra fortfarande gäller. Däremot har byggnaderna ändrat karaktär till en viss del.

IMG 1778 korrHär rivs 1520-talets bebyggelse bort.

På den södra tomten kan vi även nu se ett hus med en spis och fundamentet till denna har delvis varit murad i tegel, så här kan vi ana att det finns en kontinuitet i hur tomten har disponerats och i hur byggnaderna använts. Spisfundamentet är det enda som återstår av byggnaden, resten har plockats ned och sannolikt återanvänts i samband med att man byggde nytt. Troligen rör det sig även här om ett bostadshus, men det är självklart inte helt lätt att säkert slå fast. Det kan ju faktiskt även röra sig om ett separat kokhus där gårdens innevånare lagt sin mat och att bostaden legat på annan plats inom tomten. Förhoppningsvis är detta en fråga vi kan lösa framöver.

Trägolv nivå 5 72dpi 685 textHär ser vi bebyggelserester från sent 1400-tal. Nederst i bild huset som haft en spis och mitt i bild det hus som vi tolkar som ett fähus. Däremellan kan man ana den passage som utgjort en tomtgräns. Norr om fähuset kommer ytterligare ett hus fram, men det kan vi bara komma åt en del av och vet därför inte vad det haft för funktion.

På den mittersta tomten där det på 1520-talet låg ett stort hus, tolkat som en magasinsbyggnad, kom det nu fram ett mindre hus. Det är bara 5x5 meter stort och har ett golv av kluvna stockar som fortfarande är tämligen välbevarade. I golvet kan man se att det finns fyrkantiga urtag i vilka det en gång stått stolpar. Detta är en konstruktion som skvallrar om att här funnits någon form av båsindelning. Därför ligger det nära till hands att tolka det här huset som ett fähus, den tolkningen blir ännu mer rimlig om vi tittar lite närmare på vad som finns ovanpå golvet. Där ligger ett ordentligt lager med dynga, och med blotta ögat kan man att se att dyngan innehåller halm, så sannolikt har gårdens innevånare stallat sina kreatur här. När vi analyserat innehållet i den här dyngan så kommer vi att kunna avslöja hur djuren utfordrades.

Mellan dessa två tomter finns fortfarande en passage som en gång varit stenlagd, så vår tolkning om att detta en gång utgjort en gräns mellan två olika tomter tycks bara bli allt mer vederhäftig. Det ska bli spännande att se om denna gräns fortfarande finns kvar när vi kommer längre bakåt i tid. Gränden mot vattnet finns fortfarande kvar även i denna bebyggelsefas och även här ska det bli spännande att se hur länge den finns kvar. Har den möjligen äldre anor än 1400-talet?

Vi kan också konstatera att det inte finns speciellt mycket fynd i de miljöer vi nu gräver, det rör sig mest om enstaka keramikfynd. Allmänt brukar man i arkeologkretsar säga att det finns väldigt få fynd från 1400-talets Stockholm, kanske är det detta fenomen som vi nu kan iaktta? Vad denna fyndfattigdom i så fall skulle bero på är oklart. Möjligen hade man under denna period en bättre renhållning och sophantering i staden?

De välbevarade stockarna gör det möjligt för oss att ta dendroprover vilket innebär en god chans att få mycket bra dateringar av husen, i bästa fall kan vi då exakt på året när få veta när timret till byggnaderna fälldes. Då behöver vi inte längre sväva i ovisshet om var i medeltiden vi befinner oss.

Dendro 2014 03 04 72dpi 685En av fähusets många golvtiljor har just sågats upp för dendroprovtagning. Förhoppningsvis kan vi nu få reda på vilket år huset byggdes.

Att ta dendroprover innebär att man sågar en skiva ur en stock eller planka så att man får ett tvärsnitt av virket. I  provets tvärsnitt syns då trädets årsringar tydligt och genom att mäta tjockleken på de olika ringarna så kan man sedan skapa en kurva för trädets tillväxthistoria fram till dess att det fälldes. Genom att matcha sådana provkurvor mot prover med ett känt fällningsår så kan man bygga upp en kronologi som sträcker sig mycket långt tillbaka i tiden. I Mälardalen sträcker sig till exempel dateringskurvan för tall ända tillbaka till 800-talet. Så när årsringskurvorna för vårt byggnadsvirke jämförs med den kronologi som byggts upp så kommer vi att ha en god chans att få reda på vilket år trädet fälldes för att användas i till exempel det nyss undersökta fähuset. Resultaten av dessa dateringar återkommer vi till om några veckor.

Södermalmstorg 17 februari 2014

Bebyggelseresterna från 1520-talet tas nu bort - men ni kan se dem i vår nya 3D-modell

Nu håller vi på att ta bort bebyggelseresterna från det tidiga 1500-talet. Det vi fick fram från den perioden var tre hus. Ett av dem kom fram i sin helhet och de andra två låg endast delvis inom vårt undersökningsområde. Alla trärester var tämligen välbevarade vilket gjorde dokumentationen extra intressant eftersom det är sällan hus från den här tiden kommer i dagern. I åtminstone det mittersta huset, som vi hade framme i sin helhet, kunde man iaktta att väggarna varit uppförda i någon form av fackverkskonstruktion. Vi är inte helt säkra på om det rört sig om skiftesverk eller resvirke eftersom det var väldigt svårt att avgöra hur den delen av väggen fallit in. Golvplankorna var gjorda av kluvna stockar där den rundade undersidan fortfarande hade barken kvar. I det huset hittade vi inget fundament till spis så man får nog utgå ifrån att det då fungerat som ett magasin där varor kunde lagras. Ett hus av den karaktären passar väl in i en miljö där vi misstänker att det bott välbeställda köpmän. Vilken typ av varor det i så fall rört sig om har vi ingen aning om just nu.

IMG 1522Här dokumenteras ett skikt av strandgatan i vår digitala kontextblankett. Till vänster i bild ses en del av de brända träresterna till vad som en gång troligen varit ett varumagasin.

I det södra huset som vi endast kunde undersöka en del av kom det däremot fram ett tydligt fundament till en spis så det tolkar vi definitivt som ett boningshus. Det norra huset har vi helt enkelt en för liten del av för att kunna säga något speciellt om.

Något som är mycket spännande är att vi mellan det mittersta huset och det södra fick fram en smal stensatt gång eller passage som har lett från strandgatan in mot gården. Den här passagen ligger i samma läge som det dropprum vi tidigare talat om. För närvarande är vi dock lite tveksamma till om det verkligen var ett dropprum eller ej. Tolkningarna varierar. Däremot är det inget tvivel om att den stensatta passagen också utgjort en tomtgräns. Det kunde vi till exempel se ute i gatan, där gatubeläggningen varierade i sitt utförande på ömse sidor om tomtgränsen. Så blev det eftersom det var de enskilda tomtägarna som enligt stadslagen hade skyldighet att underhålla gränden utanför sina respektive tomter.

Vi kunde tydligt märka att husens innevånare haft tid på sig att tömma ut sina ägodelar innan husen brunnit. Det gjordes väldigt få fynd av föremål när husgolven togs fram. Det gör att vi nu är tämligen säkra på att de här husen avsiktligen bränts ner. Tidsmässigt sammanfaller det med de oroligheter som ägde rum under perioden 1520-1523 då kampen om makten över riket stod mellan olika frälsefraktioner och där Kristian II och Gustav Vasa hade framträdande roller. Vid sådana orostider och i samband med belägringar av staden så brändes bebyggelsen på malmarna ner för att fienden inte skulle få nytta av den. Så här kan vi alltså på nära håll nu beskåda vådan av att ha sin tomt utanför stadsmurarnas skydd.

Undersökningen fortsätter nu ner i nästa bebyggelsefas och vi kan redan ana att vissa strukturer återkommer men att bebyggelsen på tomterna tycks skilja sig åt i karaktär. Men det berättar vi mer om framöver. Vi vill nu också passa på att bjuda in er i vårt undersökningstält med hjälp av en ny 3D-modell där ni själva kan ta er runt och se hur husen och passagen såg ut.

Klicka här för att besöka 3D-modellen

Södermalmstorg 03 februari 2014

Nu har vi hittat en reglerad tomtbebyggelse från tidigt 1500-tal

Nu fortsätter arbetet med att ta fram det tidiga 1500-talets bebyggelse vid Södermalmstorg och en mycket spännande miljö håller på att växa fram. Vi ser nu konturerna av två nedbrunna hus med rester av plankgolv. I ett av husen har vi kanske hittat delar av taket. Det var ett tjockt lager med näver som låg uppe på golvet, rimligen har nävern använts som täckningsmaterial under ett torvtak. Husen har varit 8 meter långa. Vi är inte helt säkra på husens bredd ännu, men det kommer att klarna de närmaste dagarna. I det ena huset har vi gjort fynd av fönsterglas och hittat fundamentet till en spis. Det tycks som om husen varit uppvärmda med kakelugnar, byggda av så kallat pottkakel. Att använda den typen av värmekälla tyder på att husägarna haft ett viss mått av välstånd. Det framskymtar även i fyndmaterialet i övrigt, inte minst genom det lilla guldfynd vi gjorde i förra veckan. Miljöns sociala karaktär stärks ytterligare av att husens innevånare druckit sina drycker ur bägare av importerat glas från tyskt område. En glasbägare har tillverkats i vackert blått glas, kanske kommer den från någon venetiansk glasverkstad?

FönsterglasI huset hittades några skärvor av grönt glas som en gång suttit infogat i husets fönster.Glasfynd tidigt 1500 talDe här fynden av glasskärvor från olika dryckesbägare ser vi som ett tecken på att husets invånare varit ekonomiskt välbeställda. De blå skärvorna kommer kanske från en bägare tillverkad i Venedig och de gröna är troligen från tyskt område. Skärvorna till höger är från en flaska.

Keramiken vi hittar är till största delen olika typer av kärl som använts i samband med matlagning, men även en liten så kallad supkopp låg i ett av husen. I en sådan drack man soppa eller buljong. Bilden av den tidiga 1500-talsmiljö som börjar växa fram här stämmer inte riktigt med vad man tidigare trott. Utifrån skriftliga källor har det tyckts som att befolkningen på Södermalm huvudsakligen utgjordes av hantverkare knutna till verksamheter man inte ville ha innanför stadsmurarna. Den miljö vi ser just nu tyder mer på att husens ägare i stället ska förknippas med handel och köpenskap. Det innebär att en ny social kategori växer fram ur historiens dunkel med hjälp av de arkeologiska fynden vi gör.

SupkoppSkärvorna här kommer från en så kallad supkopp. Det var en liten matskål som man drack soppa eller buljong ur.

En annan spännande upptäckt är att vi kan se att husen ligger på rad längs med en gata. Det rör sig om en tidigare helt okänd gata som har sträckt sig längs med den äldre strandkanten utmed Saltsjön. Husen ligger tätt intill varandra, det ena har gaveln vänd mot strandgatan så man bör ha kommit in i huset den vägen. Det andra tycks ligga med långsidan mot gatan. Mellan husen kan man se att det funnits ett så kallat dropprum, det innebär att husen stått med ett visst avstånd så att takdroppet inte kunnat skada grannens byggnad. Det vatten som en gång runnit ner från taken har gjort att jorden är alldeles urlakad och renvaskad här. Vi misstänker att dropprummet kan ha utgjort gränsen mellan två olika tomter. En bra indikation på att det rör sig om en tomtgräns fick vi redan när vi röjde undan de överliggande raseringsmassorna efter branden. Då såg man att det fanns rikligt med djurgödsel inom ett begränsat område, där ena gränsen sedan visade sig ligga ovanpå dropprummet.

Droppränna och gränd i förgrund IMG 1445Den ljusa strimman som löper diagonalt över bilden är en droppränna. Den har bildats sedan regnvatten runnit ner från husets tak och lakat ur jorden i ett mellanrum mellan två hus.

Tydligen har alltså den ena tomtens ägare hållit djur inom en inhägnad på sin tomt efter att branden ödelagt bebyggelsen och innan Gustav Vasa lät sätta igång sina ombyggnadsarbeten i området på 1540-talet. Den här upptäckten gör att vi nu med stor säkerhet kan slå fast att det funnits en tomtreglerad bebyggelse på Södermalmstorg under tidigt 1500-tal. Frågan är hur gammal denna struktur är? Vi har fått en föraning genom den lilla provgrop vi nyss tog upp när vi satte igång utgrävningarna igen och genom några sonderingar som tidigare gjorts med en jordsond. Gatan verkar kunna följas i kanske fyra skikt varav åtminstone ett med delvis bevarad stenläggning och bebyggelsen tycks kunna finnas i minst två nivåer till. Så det tycks inte finnas något tvivel om att vi ska kunna spåra bebyggelsen tillbaka till 1400-talet, men kanske sträcker sig även den ner i 1300-talet, vilket tidigare keramikfynd på platsen antyder.

Sannolikt kommer vi att ändra uppfattning om hur fynden vi gör ska tolkas, så fungerar våra arkeologiska hjärnor. Nya fynd ger upphov till nya tolkningsmöjligheter och förhoppningsvis så kommer vi närmare dåtidens verklighet allteftersom vi analyserar vårt material.

Södermalmstorg 27 januari 2014

Undersökningen på Södermalmstorg är åter igång och det tidiga 1500-talet träder fram

Efter ett uppehåll på en och en halv månad så har äntligen undersökningen på Södermalmstorg kunnat återupptas. Nu fortsätter vi att undersöka en yta på ca 90 kvm, och vi arbetar inne i ett tält för att få lite värme. Det låter kanske inte som någon jättestor yta, men för Södermalm är det smått unikt att kunna få undersöka ett område av den storleken. Inte minst tanke på vilket tidsdjup som undersökningsytan omfattar.

Vi har nu börjat ta bort ett omfattande lager med raseringsmassor som täcker ett nedbrunnet hus. Här finns tegel och kalkbruk som skvallrar om att huset haft en murad spis. Av fyndmaterialet att döma så befinner vi oss i 1500-talets första hälft. Det är inte lätt att säga varför huset brunnit ner, kanske rör det sig om en vådeld. Något som var vanligt förekommande i äldre tiders träbebyggelse. En annan tanke som retar vår fantasi har dock dykt upp. Utifrån den kunskap vi nu börjar få om kulturlagertillkomsten på den här platsen så skulle det rent av kunna vara så att huset bränts ner i samband med Gustav Vasas belägring av Stockholm 1521. Tänk om vi hittat spår efter den historiskt omvälvande händelsen, det vore minst sagt fantastiskt. Inte lika fantasifullt men väl baserat på arkeologiska fakta är att många av de lager som täcker husets raseringsmassor har tillkommit i samband med de renoverings- och förstärkningsarbeten av vallgraven utanför Yttre Söderport som Gustav Vasa lät utföra under 1540-talet. En alternativ tolkning skulle därför kunna vara att fortifikationsarbetena som skulle göras innebar att husets ägare fått lämna sin gård därför att den legat i vägen och att kungamakten beslutat bränna ner den. Men om så var fallet så borde vi inte hitta speciellt mycket fynd eftersom husägaren då borde tagit med sig sina ägodelar innan en flyttning. Ja, när vi väl grävt ut huset så får vi se vad fyndmaterialet slutligen säger oss.

Arbetet har startats igen 72dpi 685 redHär rensas raseringslagret över det nedbrunna huset från tidigt 1500-tal fram.

Nu under den närmaste tiden arbetar vi vidare med att försöka fastställa hur det brunna huset en gång sett ut och vad det använts till. Har det varit en bostad eller har det haft någon annan funktion som krävt en spis? Många av fynden vi hittar tyder på att det varit ett bostadshus, här finns t.ex en hel del kokkärl. Men innan vi har hela huset framtaget och innan vi fått en bättre överblick över de påträffade fynden så får vi avvakta med svaret. Ett mycket litet men ändå spektakulärt fynd som vi gjort i huset är ett guldbleck som bara är 7x4 mm stort. Exakt vad det använt till är just nu oklart, det har inga spår som tyder på att det varit fastsytt som ornament. Kanske har det varit infattat i något smycke? Hur som helst antyder guldfyndet, även om det är litet, ett visst mått av välstånd hos husets invånare.

Guld kollageI det nedbrunna huset hittades ett guldbleck, det är bara 7x4mm stort. Men guldet i sig tyder på ett visst välstånd hos de som bott där.

När vi nu startade undersökningen igen så inledde vi med att ta bort en del av väggmuren till det 1600-talshus som tidigare stått här. På så vis fick vi en provgrop och ett titthål ner i de kulturlager som ska slutundersökas. Därför vet vi att vi har ca 1,35 meter ner till den sterila bottensanden och att vi kommer att fortsätta vår undersökning ungefär fram till påskhelgen, i mitten av april. Då har vintern övergått i en skön vår och vi ska ha passerat ner genom lager från tidigt 1500-tal till tiden omkring år 1300. Kanske kommer vi rent av att kunna nå ner i det sena 1200-talet? Det är ju trots allt år 1288 som Södermalm omnämns första gången i det skriftliga  källmaterialet. När vi väl nått till botten av kulturlagren så hoppas vi ha kommit de medeltida människorna som bodde på den här platsen lite närmare in på livet. Det är mycket vi vill få reda på under vår resa tillbaka i tiden. Hur tedde sig livet utanför Stadsholmen (Gamla stan) och södra Stadsporten, vad var det för människor som bodde här och vad hade dom för levnadsbetingelser, hur bodde dom, hur såg deras kosthåll ut, vad ägnade de sina liv åt? Fortsätt att följa oss här på hemsidan så ska vi förhoppningsvis kunna ge svar på åtminstone en del av frågorna allteftersom undersökningen fortskrider.

Södermalmstorg 09 december 2013

Arkeologer gäckade av Gustav Vasa. Fortsättning följer på Södermalmstorg

Vi har tidigare här på hemsidan beskrivit hur det arkeologiska fältarbetet är en fortgående process där olika tolkningsalternativ lyfts fram och testas fortlöpande. Det innebär då självklart också att gamla tolkningar omvärderas vartefter nya rön kommer fram.

Nu är det dags igen. I förra veckan trodde vi att vi höll på att avsluta undersökningen eftersom vi kommit ner till grusåsen som utgjorde botten i förundersökningen. Men det visade sig att detta inte alls var någon botten. När vi med hjälp av grävmaskin undersökte infiltrerade gruslager, alltså lager med åsgrus som var uppblandat med bland annat bitar av tegel, så träffade vi på andra lager som fick oss att inse att allt gruset var ditfört som utfyllnadsmaterial och inte alls naturligt avsatt i en geologisk process. Mycket riktigt så visade det sig att på ett djup av 1,5–2 meter under bottennivån på den provgrop som togs upp vid förundersökningen så kom det fram äldre kulturlager. Här kom tillexempel fram brandlager och fynd som hjälper oss att datera dessa utfyllnadsarbeten till mitten av 1500-talet. Därför anar vi nu att utfyllnaderna kan ha varit ett led i de byggnadsarbeten som Gustav Vasa lät utföra för att förstärka befästningen av det södra försvarstornet. Möjligen kan dessa arbeten också kasta ett nytt ljus över den lite märkliga träkonstruktion med plankor och stockar som fogats samman med stora spikar som vi berättade om förra veckan. Man kan mycket väl tänka sig att de utgjort någon form av armering för att hålla grusmassorna på plats.

Mansfigur i hornDet här är ett spännande fynd vi hittat. Det är en mansfigur som ristats in i en hornplatta. Biten är ca 3 cm lång. Av klädesdräkten och frisyren att döma kan man misstänka att bilden ristats under 1500-talet. 

Under brandlagret och ytterligare massor med grus kom så till slut ett mäktigt kulturlager fram. I ytan av lagret hittade vi golvet till en nedbrunnen träbyggnad. Byggnaden har varit minst 3x5 m stor. Utifrån fyndmaterialet kan den preliminärt dateras till tidigt 1500-tal. Provtagningar på kulturlagret under byggnaden visar att det är ca 1 m tjockt och innehåller 2-3 nivåer med någon form av träkonstruktioner. Kanske rör det sig om fler hus. Eftersom vi befinner oss nära den tidens strandlinje så kan det vara bryggor eller kanske strandbodar?

I förra veckan skrev vi att vi fått fram medeltida dateringar i form av keramik som importerats från Rhenområdet i Tyskland. Det stämmer fortfarande, men nu har bilden av hur området utnyttjats under den tiden fått omprövas. Just nu tror vi att vi har en strandnära bebyggelse som tar sin start under 1300-talet och sedan finns här på platsen fram till mitten på 1500-talet då platsen formas om helt och hållet i samband med stora markarbeten i fortifikatoriskt syfte. Om dessa tolkningar stämmer får vi återkomma till längre fram. Nu gör vi ett uppehåll därför att utgrävningsplatsen behöver säkras upp med spontningsarbeten så att vi kan vistas där nere i gropen. Preliminärt dröjer det till slutet av januari innan vi får fortsätta vårt arbete.

Södermalmstorg 02 december 2013

Nu har vi gjort medeltida fynd på Södermalmstorg

Tiden går fort när man arbetar med spännande arkeologi och nu är vi faktiskt inne på vår sista vecka i fält. Senast skrev vi här på hemsidan att vi trodde att det fanns en äldre brunn inom undersökningsområdet och att den kanske skulle kunna vara av medeltida ursprung. Men nu är det så att i den arkeologiska vardagen så får man ständigt ompröva sina tankar. Det kom ingen brunn. Så vad blev det då istället?

Arbetsbild inmätning träkonstruktion 72dpi 685Här mäts den märkliga träkonstruktionen in. I förgrunden kan man kanske ana en av plankorna och de gula pinnarna markerar förekomst av spik.

Det blev bara en grop. Vi ska strax berätta mer om den, men först se på vad som hände med 1500-talet inom den begränsade del av Södermalmstorg som vi rör oss på. Här fanns uppenbarligen ingen bebyggelse under den tiden, men vi anar att det funnits en sådan alldeles i närheten. Antydningar till det har vi i form av olika stenläggningar som kan ha utgjort gårdsplaner och öppna ytor i en gårdsmiljö. Men det kom inte fram några hus i form av bostäder eller verkstäder som kunde hjälpt oss att svara på hur innevånarnas vardagsliv såg ut. Det hade vi kanske hoppats på, men så blev nu inte fallet. Däremot kom det under den gångna veckan fram lämningar efter något byggnadsverk som vi inte har en aning om vad det kan ha varit. Det rör sig om grova plankor och en stock som lagts ut i ett glest rutmönster. Virket har fogats samman med väldigt kraftiga spikar som är 25-30 cm långa och har stora runda huvuden. Spikarna har slagits genom virket och ner i grusåsen. Uppenbarligen rör det sig om någon form av fundament som skulle vara väl förankrat. Men till vad? Definitivt inte till ett hus. Med tanke på att vi befinner oss bara drygt hundra meter från stadens södra befästningstorn så rör det sig kanske om en konstruktion som kan knytas till militära eller fortifikatoriska sammanhang? Är det rent av underlag för något batteri där en fiendearmé givit kanoneld in mot staden i samband med någon belägring under tidigt 1500-tal eller sent 1400-tal? Nu ska vi kanske inte låta fantasin skena iväg för långt, men detta är absolut ett spår vi ska paralleller till i vårt kommande analysarbete.

Så tillbaka till gropen som inte blev en brunn. Gropen blev ändå spännande för det visade sig att den utgjorde en av flera gropar som grävts här på platsen. I groparna hittade vi matavfall och de har fyllts igen successivt. I botten i en av dem låg massvis med fiskben och kanske det vi mest längtade efter, fynd som gick att datera. Det visade sig att här hade man också slängt ner två skärvor av keramik. Det ena fyndet var en mynningsbit till ett kokkärl av äldre rödgods. Skärvan kan dateras till tidigt 1300-tal. Det är ett mycket ovanligt fynd i Stockholm.

Medeltida keramik  72dpi 685All keramik på den här bilden är från tidigt 1300-tal. Sammantaget kan vi nog ganska säkert säga att man rör sig inom perioden 1300-1350. En del av skärvorna kan även vara från sent 1200-tal. Högst upp till vänster i bild syns ett ovanligt fynd. Det är en mynningsskärva till ett kokkärl av äldre rödgods. Det är till och med tveksamt om kokkärl av den här typen tidigare har hittats i Stockholm. I övrigt rör det sig om skärvor av tidigt stengods som tillverkats i Rhenområdet i Tyskland. Det finns även en skärva av ett kärl i svartgods.

Den andra skärvan är en hank till ett stengodskrus, också den med samma datering. De här fynden gör att vi nu kan knyta samman de äldsta aktivitetslagren här på platsen. För även under golvet till köket i källaren hittade vi lager med keramik från samma period. Totalt rör det sig om skärvor från minst fem till sex kärl som krossats och slängts bort med övrigt avfall. Allt stengods är av en typ som brukar kallas protostengods och det var tillverkat i Rhenområdet i Tyskland. I lagren under källaren hittade vi också sågade ben som antyder att man ägnat sig åt ben- och hornhantverk här någonstans i närheten. De här fynden får betraktas som mycket intressanta eftersom det är första gången som vi kan visa arkeologiskt att det funnits så tidiga aktiviteter kopplade till staden.

Med andra ord har det varit en spännande vecka som vi nu lagt bakom oss. På fredag packar vi ihop våra saker och drar oss in i kontors- och laboratoriemiljö för att fortsätta arbetet där med analyser av det material vi fått fram. Detta inomhusarbete leder så småningom fram till en skriftlig rapport där resultaten publiceras. Fyndmaterialet kommer efter analys och bearbetning att överföras till Stadsmuseet. Men under tiden så ska vi försöka att uppdatera er med nya uppgifter vartefter analysresultat kommer fram och rapportarbetet fortskrider.

Södermalmstorg 25 november 2013

Besök 1600-talsköket på Södermalmstorg i 3D

Ett dilemma med alla arkeologiska utgrävningar är att de undersökta lämningarna tas bort och försvinner ur sinnevärlden. Det är något som vi arkeologer vant oss att leva med och vår dokumentation ska ersätta lämningarna och bevara dem för framtiden. Det är en av grundstenarna för all uppdragsarkeologi.

I förra veckan berättade vi att undersökningen och dokumentationen av det murade huset med köket i källaren var färdig. Dokumentationen har omfattat digitala planinmätningar, fotografering och beskrivande text. Det är ett standardförfarande som görs vid alla arkeologiska undersökningar och materialet bildar underlag för den efterföljande rapporteringen och arkiveringen. Den här typen av dokumentation är främst avsedd för våra egna analyser av undersökningsplatsen men det används även av forskande kollegor och en specialintresserad allmänhet.

IMG 0911Det murade huset mäts här in med totalstation.

När vi träffade på huset med köket så insåg vi att den här arkeologiska lämningen var lite mer än vad man normalt träffar på. Här fanns ju bevarat en ruinmiljö som var fantasieggande att stå inne i. Det här ville vi förmedla till andra också. Vi stod inför två problem, dels kunde vi inte bjuda in alla att komma ner hit i schaktet och dels så skulle lämningarna tas bort. Därför bestämde vi genast att lösa dessa problem genom att göra något utöver den gängse dokumentationen. När lämningarna var framtagna i sin helhet fotograferade vi dem noggrant utifrån en speciell metod så att vi sedan kunde använda bilderna till att göra en 3D-modell av hela köket i källaren.

Nu är denna 3D-modell färdig och vi kan bjuda in er att själva besöka köket och förhoppningsvis få uppleva åtminstone en del av den känsla det var att stå där nere. Dokumentationen i form av en 3D-modell gör dessutom att lämningen kan bevaras virtuellt till framtiden. I modellen kan ni förflytta er genom panoreringar och zooma in och ut för att studera byggnadsdetaljer, se spisarna och den igensatta dörren mellan de olika rummen och se det vackra stengolvet med sina kvadratiska kalkstensplattor.

Klicka här för att besöka 3D-modellen

 

Södermalmstorg 19 november 2013

Nu kan vi datera det murade huset på Södermalmstorg

Vi befinner oss nu drygt halvvägs i vår undersökning. Hittills har mycket fokus varit riktad mot det murade huset med köket i källaren. Vi vet med tämligen stor säkerhet när huset revs, det skedde utifrån våra daterande fynd omkring 1635. Sannolikt är det då regleringen av stadsplanen äger rum i denna del av staden. Men när byggdes huset? Ja den frågan har vi ställt oss ända sedan vi började vår undersökning. Byggnadsmaterialet i spisarna och i väggen mellan köket och förvaringsrummet utgjordes av tegel med dimensioner som hade ett ålderdomligt format. Även murbruket som använts hade en ålderdomlig sammansättning. För att kunna datera när huset byggdes behövde vi hitta de lager som borde ha avsatts under byggnationen. Eftersom det rör sig om ett murat hus med tegel så borde sådana byggnationslager bestå av kalkbruk och flisor av tegel. Ett tag har vi befarat att de här lagren i värsta fall kunde ha tagits bort i samband med den förundersökning som gjordes i somras. Det fanns en risk att de i all hast förväxlats med raseringslager. Men i slutet av den gångna veckan kunde vi äntligen sluta tvivla.

IMG 1181 Nedgrävningskanten 300dpiHär syns kanten till den nedgrävning som gjordes i åsen när man skulle bygga husets källare.

Nu kom byggnationslagren fram. Här fanns en lång, nästan meterbred remsa med kalkbruk och tegelflis som löpte längs med husets väggsträckning. Bredvid dessa lämningar fanns också fyllningen till den nedgrävning som man gjort i åsen då källaren byggdes. När vi grävde ut denna fyllning hittade vi ett mynt som sannolikt lagts dit med syftet att ge huset lycka, ett så kallat grundläggningsmynt. Myntet kunde dateras till 1590. Därmed har vi äntligen löst problemet med husets ålder. Det kan tyckas lite förvånande att huset endast kommit att stå i cirka 45 år innan det revs. Man kan ju trots allt ana att det bör ha inneburit en tämligen stor ekonomisk investering att låta bygga det. Visserligen har kanske det hus vi nu undersökt varit i stadens ägo sedan i alla fall sedan 1627 men det bör likväl ha betingat ett högt värde. Uppenbarligen har dock stormaktstidens stadsplaneideal vägt tyngre än den kapitalförstöring som rivningen av detta hus och andra i dess närhet innebar.

Mynt 72dpi 343När man byggde källaren passade man på att lägga ner ett så kallat grundläggningsmynt i schaktet. Myntet är en fyrk präglad år 1601 under den tid Karl IX var riksföreståndare.

När vi rev upp den färdigdokumenterade stenläggningen i gränden utanför huset undrade vi om gränden hade äldre föregångare. Svaret kom tämligen omgående. Den stenlagda gränden fanns i två faser och den äldsta hade anlagts direkt efter det att huset murats upp, alltså år 1590 eller strax därefter. Någon gång under tidigt 1600-tal har den sedan lagts om och snyggats till för att sedan helt tas ur bruk i mitten av 1630-talet i samband med stadsregleringen. Den lilla historiska scen som vår undersökningsyta utgör ger oss nu en intressant inblick i det sena 1500-talets stadsbild på Södermalm. Här möter vi i närbild en miljö med slående kontraster.

IMG 1124 Granden i tva stenlagda nivaer redDet här är en bild där de två stenlagda nivåerna av gränden syns i profil, mellan dem fanns ett avfallslager.

På ena sidan gränden låter någon uppföra ett påkostat murat tegelhus i två våningar med en källarvåning som inrymmer ett stort kök med sandstensgolv, vitkalkade väggar och tunnvalv av tegel. I dess äldsta skede kan köksgolvet till och med ha varit klätt med grönglaserade keramikplattor. Vi hittade nämligen en sådan golvplatta när vi tog bort sandstensgolvet. Den typen av golv hittar man bara i mycket välbeställda miljöer. Vi rör oss alltså i en överklassmiljö på Södermalm där ägarna till detta hus haft många bjudningar då man utspisat sina gäster väl för att visa upp sin rikedom och vidmakthålla sin sociala rang.

På andra sidan gränden däremot möter oss en helt annan syn. Här ligger en obebyggd tomt där man tippat sopor och matrester. Man kan lätt föreställa sig den stank som spridit sig när matavfallet ruttnade sommartid. Idag springer en och annan råtta över området och så var det säkert även på den tiden. Som arkeologer idag är vi dock tacksamma över alla dessa matrester i form av olika djurben, fröer och fruktkärnor eftersom de kommer att ge oss en värdefull inblick i söderbornas kosthåll under sent 1500-tal och tidigt 1600-tal.

IMG 1109 Brunnen anas 300dpiTill höger i bild kan man se den svacka som antyder att här har en gång legat en brunn.

Nu jobbar vi vidare med de äldre faserna på platsen, ner genom 1500-talet. Under gränden kommer nu kulturlager som hänger samman över hela undersökningsytan. Det finns alltså ingen gränd längre utan vi har en helt annan struktur vilket är spännande eftersom det antyder ett äldre bebyggelsemönster. En hel rad lager fortsätter ner i och täcker en stor svacka i marken. Den här svackan tror vi är en gammal brunn. Det innebär att den alltså är äldre än de täckande lagren från sent 1500-tal. Hur gammal är den? Har den kanske rent av en medeltida datering? Detta får vi återkomma till senare.

 

 

 

Arkeologikonsult

Arkeologikonsult kommer fortlöpande att genomföra de arkeologiska undersökningarna i Slussenområdet under hela byggnationstiden. Det kommer att dyka upp många intressanta fynd och lämningar från olika epoker så fortsätt gärna följa vårt arbete här på Slussenportalen.

Kontakt

Telefon: 08-590 840 41

Epost: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Web: www.arkeologikonsult.se