Södermalmstorg 17 februari 2014

Bebyggelseresterna från 1520-talet tas nu bort - men ni kan se dem i vår nya 3D-modell

Nu håller vi på att ta bort bebyggelseresterna från det tidiga 1500-talet. Det vi fick fram från den perioden var tre hus. Ett av dem kom fram i sin helhet och de andra två låg endast delvis inom vårt undersökningsområde. Alla trärester var tämligen välbevarade vilket gjorde dokumentationen extra intressant eftersom det är sällan hus från den här tiden kommer i dagern. I åtminstone det mittersta huset, som vi hade framme i sin helhet, kunde man iaktta att väggarna varit uppförda i någon form av fackverkskonstruktion. Vi är inte helt säkra på om det rört sig om skiftesverk eller resvirke eftersom det var väldigt svårt att avgöra hur den delen av väggen fallit in. Golvplankorna var gjorda av kluvna stockar där den rundade undersidan fortfarande hade barken kvar. I det huset hittade vi inget fundament till spis så man får nog utgå ifrån att det då fungerat som ett magasin där varor kunde lagras. Ett hus av den karaktären passar väl in i en miljö där vi misstänker att det bott välbeställda köpmän. Vilken typ av varor det i så fall rört sig om har vi ingen aning om just nu.

IMG 1522Här dokumenteras ett skikt av strandgatan i vår digitala kontextblankett. Till vänster i bild ses en del av de brända träresterna till vad som en gång troligen varit ett varumagasin.

I det södra huset som vi endast kunde undersöka en del av kom det däremot fram ett tydligt fundament till en spis så det tolkar vi definitivt som ett boningshus. Det norra huset har vi helt enkelt en för liten del av för att kunna säga något speciellt om.

Något som är mycket spännande är att vi mellan det mittersta huset och det södra fick fram en smal stensatt gång eller passage som har lett från strandgatan in mot gården. Den här passagen ligger i samma läge som det dropprum vi tidigare talat om. För närvarande är vi dock lite tveksamma till om det verkligen var ett dropprum eller ej. Tolkningarna varierar. Däremot är det inget tvivel om att den stensatta passagen också utgjort en tomtgräns. Det kunde vi till exempel se ute i gatan, där gatubeläggningen varierade i sitt utförande på ömse sidor om tomtgränsen. Så blev det eftersom det var de enskilda tomtägarna som enligt stadslagen hade skyldighet att underhålla gränden utanför sina respektive tomter.

Vi kunde tydligt märka att husens innevånare haft tid på sig att tömma ut sina ägodelar innan husen brunnit. Det gjordes väldigt få fynd av föremål när husgolven togs fram. Det gör att vi nu är tämligen säkra på att de här husen avsiktligen bränts ner. Tidsmässigt sammanfaller det med de oroligheter som ägde rum under perioden 1520-1523 då kampen om makten över riket stod mellan olika frälsefraktioner och där Kristian II och Gustav Vasa hade framträdande roller. Vid sådana orostider och i samband med belägringar av staden så brändes bebyggelsen på malmarna ner för att fienden inte skulle få nytta av den. Så här kan vi alltså på nära håll nu beskåda vådan av att ha sin tomt utanför stadsmurarnas skydd.

Undersökningen fortsätter nu ner i nästa bebyggelsefas och vi kan redan ana att vissa strukturer återkommer men att bebyggelsen på tomterna tycks skilja sig åt i karaktär. Men det berättar vi mer om framöver. Vi vill nu också passa på att bjuda in er i vårt undersökningstält med hjälp av en ny 3D-modell där ni själva kan ta er runt och se hur husen och passagen såg ut.

Klicka här för att besöka 3D-modellen

Södermalmstorg 03 februari 2014

Nu har vi hittat en reglerad tomtbebyggelse från tidigt 1500-tal

Nu fortsätter arbetet med att ta fram det tidiga 1500-talets bebyggelse vid Södermalmstorg och en mycket spännande miljö håller på att växa fram. Vi ser nu konturerna av två nedbrunna hus med rester av plankgolv. I ett av husen har vi kanske hittat delar av taket. Det var ett tjockt lager med näver som låg uppe på golvet, rimligen har nävern använts som täckningsmaterial under ett torvtak. Husen har varit 8 meter långa. Vi är inte helt säkra på husens bredd ännu, men det kommer att klarna de närmaste dagarna. I det ena huset har vi gjort fynd av fönsterglas och hittat fundamentet till en spis. Det tycks som om husen varit uppvärmda med kakelugnar, byggda av så kallat pottkakel. Att använda den typen av värmekälla tyder på att husägarna haft ett viss mått av välstånd. Det framskymtar även i fyndmaterialet i övrigt, inte minst genom det lilla guldfynd vi gjorde i förra veckan. Miljöns sociala karaktär stärks ytterligare av att husens innevånare druckit sina drycker ur bägare av importerat glas från tyskt område. En glasbägare har tillverkats i vackert blått glas, kanske kommer den från någon venetiansk glasverkstad?

FönsterglasI huset hittades några skärvor av grönt glas som en gång suttit infogat i husets fönster.Glasfynd tidigt 1500 talDe här fynden av glasskärvor från olika dryckesbägare ser vi som ett tecken på att husets invånare varit ekonomiskt välbeställda. De blå skärvorna kommer kanske från en bägare tillverkad i Venedig och de gröna är troligen från tyskt område. Skärvorna till höger är från en flaska.

Keramiken vi hittar är till största delen olika typer av kärl som använts i samband med matlagning, men även en liten så kallad supkopp låg i ett av husen. I en sådan drack man soppa eller buljong. Bilden av den tidiga 1500-talsmiljö som börjar växa fram här stämmer inte riktigt med vad man tidigare trott. Utifrån skriftliga källor har det tyckts som att befolkningen på Södermalm huvudsakligen utgjordes av hantverkare knutna till verksamheter man inte ville ha innanför stadsmurarna. Den miljö vi ser just nu tyder mer på att husens ägare i stället ska förknippas med handel och köpenskap. Det innebär att en ny social kategori växer fram ur historiens dunkel med hjälp av de arkeologiska fynden vi gör.

SupkoppSkärvorna här kommer från en så kallad supkopp. Det var en liten matskål som man drack soppa eller buljong ur.

En annan spännande upptäckt är att vi kan se att husen ligger på rad längs med en gata. Det rör sig om en tidigare helt okänd gata som har sträckt sig längs med den äldre strandkanten utmed Saltsjön. Husen ligger tätt intill varandra, det ena har gaveln vänd mot strandgatan så man bör ha kommit in i huset den vägen. Det andra tycks ligga med långsidan mot gatan. Mellan husen kan man se att det funnits ett så kallat dropprum, det innebär att husen stått med ett visst avstånd så att takdroppet inte kunnat skada grannens byggnad. Det vatten som en gång runnit ner från taken har gjort att jorden är alldeles urlakad och renvaskad här. Vi misstänker att dropprummet kan ha utgjort gränsen mellan två olika tomter. En bra indikation på att det rör sig om en tomtgräns fick vi redan när vi röjde undan de överliggande raseringsmassorna efter branden. Då såg man att det fanns rikligt med djurgödsel inom ett begränsat område, där ena gränsen sedan visade sig ligga ovanpå dropprummet.

Droppränna och gränd i förgrund IMG 1445Den ljusa strimman som löper diagonalt över bilden är en droppränna. Den har bildats sedan regnvatten runnit ner från husets tak och lakat ur jorden i ett mellanrum mellan två hus.

Tydligen har alltså den ena tomtens ägare hållit djur inom en inhägnad på sin tomt efter att branden ödelagt bebyggelsen och innan Gustav Vasa lät sätta igång sina ombyggnadsarbeten i området på 1540-talet. Den här upptäckten gör att vi nu med stor säkerhet kan slå fast att det funnits en tomtreglerad bebyggelse på Södermalmstorg under tidigt 1500-tal. Frågan är hur gammal denna struktur är? Vi har fått en föraning genom den lilla provgrop vi nyss tog upp när vi satte igång utgrävningarna igen och genom några sonderingar som tidigare gjorts med en jordsond. Gatan verkar kunna följas i kanske fyra skikt varav åtminstone ett med delvis bevarad stenläggning och bebyggelsen tycks kunna finnas i minst två nivåer till. Så det tycks inte finnas något tvivel om att vi ska kunna spåra bebyggelsen tillbaka till 1400-talet, men kanske sträcker sig även den ner i 1300-talet, vilket tidigare keramikfynd på platsen antyder.

Sannolikt kommer vi att ändra uppfattning om hur fynden vi gör ska tolkas, så fungerar våra arkeologiska hjärnor. Nya fynd ger upphov till nya tolkningsmöjligheter och förhoppningsvis så kommer vi närmare dåtidens verklighet allteftersom vi analyserar vårt material.

Södermalmstorg 27 januari 2014

Undersökningen på Södermalmstorg är åter igång och det tidiga 1500-talet träder fram

Efter ett uppehåll på en och en halv månad så har äntligen undersökningen på Södermalmstorg kunnat återupptas. Nu fortsätter vi att undersöka en yta på ca 90 kvm, och vi arbetar inne i ett tält för att få lite värme. Det låter kanske inte som någon jättestor yta, men för Södermalm är det smått unikt att kunna få undersöka ett område av den storleken. Inte minst tanke på vilket tidsdjup som undersökningsytan omfattar.

Vi har nu börjat ta bort ett omfattande lager med raseringsmassor som täcker ett nedbrunnet hus. Här finns tegel och kalkbruk som skvallrar om att huset haft en murad spis. Av fyndmaterialet att döma så befinner vi oss i 1500-talets första hälft. Det är inte lätt att säga varför huset brunnit ner, kanske rör det sig om en vådeld. Något som var vanligt förekommande i äldre tiders träbebyggelse. En annan tanke som retar vår fantasi har dock dykt upp. Utifrån den kunskap vi nu börjar få om kulturlagertillkomsten på den här platsen så skulle det rent av kunna vara så att huset bränts ner i samband med Gustav Vasas belägring av Stockholm 1521. Tänk om vi hittat spår efter den historiskt omvälvande händelsen, det vore minst sagt fantastiskt. Inte lika fantasifullt men väl baserat på arkeologiska fakta är att många av de lager som täcker husets raseringsmassor har tillkommit i samband med de renoverings- och förstärkningsarbeten av vallgraven utanför Yttre Söderport som Gustav Vasa lät utföra under 1540-talet. En alternativ tolkning skulle därför kunna vara att fortifikationsarbetena som skulle göras innebar att husets ägare fått lämna sin gård därför att den legat i vägen och att kungamakten beslutat bränna ner den. Men om så var fallet så borde vi inte hitta speciellt mycket fynd eftersom husägaren då borde tagit med sig sina ägodelar innan en flyttning. Ja, när vi väl grävt ut huset så får vi se vad fyndmaterialet slutligen säger oss.

Arbetet har startats igen 72dpi 685 redHär rensas raseringslagret över det nedbrunna huset från tidigt 1500-tal fram.

Nu under den närmaste tiden arbetar vi vidare med att försöka fastställa hur det brunna huset en gång sett ut och vad det använts till. Har det varit en bostad eller har det haft någon annan funktion som krävt en spis? Många av fynden vi hittar tyder på att det varit ett bostadshus, här finns t.ex en hel del kokkärl. Men innan vi har hela huset framtaget och innan vi fått en bättre överblick över de påträffade fynden så får vi avvakta med svaret. Ett mycket litet men ändå spektakulärt fynd som vi gjort i huset är ett guldbleck som bara är 7x4 mm stort. Exakt vad det använt till är just nu oklart, det har inga spår som tyder på att det varit fastsytt som ornament. Kanske har det varit infattat i något smycke? Hur som helst antyder guldfyndet, även om det är litet, ett visst mått av välstånd hos husets invånare.

Guld kollageI det nedbrunna huset hittades ett guldbleck, det är bara 7x4mm stort. Men guldet i sig tyder på ett visst välstånd hos de som bott där.

När vi nu startade undersökningen igen så inledde vi med att ta bort en del av väggmuren till det 1600-talshus som tidigare stått här. På så vis fick vi en provgrop och ett titthål ner i de kulturlager som ska slutundersökas. Därför vet vi att vi har ca 1,35 meter ner till den sterila bottensanden och att vi kommer att fortsätta vår undersökning ungefär fram till påskhelgen, i mitten av april. Då har vintern övergått i en skön vår och vi ska ha passerat ner genom lager från tidigt 1500-tal till tiden omkring år 1300. Kanske kommer vi rent av att kunna nå ner i det sena 1200-talet? Det är ju trots allt år 1288 som Södermalm omnämns första gången i det skriftliga  källmaterialet. När vi väl nått till botten av kulturlagren så hoppas vi ha kommit de medeltida människorna som bodde på den här platsen lite närmare in på livet. Det är mycket vi vill få reda på under vår resa tillbaka i tiden. Hur tedde sig livet utanför Stadsholmen (Gamla stan) och södra Stadsporten, vad var det för människor som bodde här och vad hade dom för levnadsbetingelser, hur bodde dom, hur såg deras kosthåll ut, vad ägnade de sina liv åt? Fortsätt att följa oss här på hemsidan så ska vi förhoppningsvis kunna ge svar på åtminstone en del av frågorna allteftersom undersökningen fortskrider.

Södermalmstorg 09 december 2013

Arkeologer gäckade av Gustav Vasa. Fortsättning följer på Södermalmstorg

Vi har tidigare här på hemsidan beskrivit hur det arkeologiska fältarbetet är en fortgående process där olika tolkningsalternativ lyfts fram och testas fortlöpande. Det innebär då självklart också att gamla tolkningar omvärderas vartefter nya rön kommer fram.

Nu är det dags igen. I förra veckan trodde vi att vi höll på att avsluta undersökningen eftersom vi kommit ner till grusåsen som utgjorde botten i förundersökningen. Men det visade sig att detta inte alls var någon botten. När vi med hjälp av grävmaskin undersökte infiltrerade gruslager, alltså lager med åsgrus som var uppblandat med bland annat bitar av tegel, så träffade vi på andra lager som fick oss att inse att allt gruset var ditfört som utfyllnadsmaterial och inte alls naturligt avsatt i en geologisk process. Mycket riktigt så visade det sig att på ett djup av 1,5–2 meter under bottennivån på den provgrop som togs upp vid förundersökningen så kom det fram äldre kulturlager. Här kom tillexempel fram brandlager och fynd som hjälper oss att datera dessa utfyllnadsarbeten till mitten av 1500-talet. Därför anar vi nu att utfyllnaderna kan ha varit ett led i de byggnadsarbeten som Gustav Vasa lät utföra för att förstärka befästningen av det södra försvarstornet. Möjligen kan dessa arbeten också kasta ett nytt ljus över den lite märkliga träkonstruktion med plankor och stockar som fogats samman med stora spikar som vi berättade om förra veckan. Man kan mycket väl tänka sig att de utgjort någon form av armering för att hålla grusmassorna på plats.

Mansfigur i hornDet här är ett spännande fynd vi hittat. Det är en mansfigur som ristats in i en hornplatta. Biten är ca 3 cm lång. Av klädesdräkten och frisyren att döma kan man misstänka att bilden ristats under 1500-talet. 

Under brandlagret och ytterligare massor med grus kom så till slut ett mäktigt kulturlager fram. I ytan av lagret hittade vi golvet till en nedbrunnen träbyggnad. Byggnaden har varit minst 3x5 m stor. Utifrån fyndmaterialet kan den preliminärt dateras till tidigt 1500-tal. Provtagningar på kulturlagret under byggnaden visar att det är ca 1 m tjockt och innehåller 2-3 nivåer med någon form av träkonstruktioner. Kanske rör det sig om fler hus. Eftersom vi befinner oss nära den tidens strandlinje så kan det vara bryggor eller kanske strandbodar?

I förra veckan skrev vi att vi fått fram medeltida dateringar i form av keramik som importerats från Rhenområdet i Tyskland. Det stämmer fortfarande, men nu har bilden av hur området utnyttjats under den tiden fått omprövas. Just nu tror vi att vi har en strandnära bebyggelse som tar sin start under 1300-talet och sedan finns här på platsen fram till mitten på 1500-talet då platsen formas om helt och hållet i samband med stora markarbeten i fortifikatoriskt syfte. Om dessa tolkningar stämmer får vi återkomma till längre fram. Nu gör vi ett uppehåll därför att utgrävningsplatsen behöver säkras upp med spontningsarbeten så att vi kan vistas där nere i gropen. Preliminärt dröjer det till slutet av januari innan vi får fortsätta vårt arbete.

Södermalmstorg 02 december 2013

Nu har vi gjort medeltida fynd på Södermalmstorg

Tiden går fort när man arbetar med spännande arkeologi och nu är vi faktiskt inne på vår sista vecka i fält. Senast skrev vi här på hemsidan att vi trodde att det fanns en äldre brunn inom undersökningsområdet och att den kanske skulle kunna vara av medeltida ursprung. Men nu är det så att i den arkeologiska vardagen så får man ständigt ompröva sina tankar. Det kom ingen brunn. Så vad blev det då istället?

Arbetsbild inmätning träkonstruktion 72dpi 685Här mäts den märkliga träkonstruktionen in. I förgrunden kan man kanske ana en av plankorna och de gula pinnarna markerar förekomst av spik.

Det blev bara en grop. Vi ska strax berätta mer om den, men först se på vad som hände med 1500-talet inom den begränsade del av Södermalmstorg som vi rör oss på. Här fanns uppenbarligen ingen bebyggelse under den tiden, men vi anar att det funnits en sådan alldeles i närheten. Antydningar till det har vi i form av olika stenläggningar som kan ha utgjort gårdsplaner och öppna ytor i en gårdsmiljö. Men det kom inte fram några hus i form av bostäder eller verkstäder som kunde hjälpt oss att svara på hur innevånarnas vardagsliv såg ut. Det hade vi kanske hoppats på, men så blev nu inte fallet. Däremot kom det under den gångna veckan fram lämningar efter något byggnadsverk som vi inte har en aning om vad det kan ha varit. Det rör sig om grova plankor och en stock som lagts ut i ett glest rutmönster. Virket har fogats samman med väldigt kraftiga spikar som är 25-30 cm långa och har stora runda huvuden. Spikarna har slagits genom virket och ner i grusåsen. Uppenbarligen rör det sig om någon form av fundament som skulle vara väl förankrat. Men till vad? Definitivt inte till ett hus. Med tanke på att vi befinner oss bara drygt hundra meter från stadens södra befästningstorn så rör det sig kanske om en konstruktion som kan knytas till militära eller fortifikatoriska sammanhang? Är det rent av underlag för något batteri där en fiendearmé givit kanoneld in mot staden i samband med någon belägring under tidigt 1500-tal eller sent 1400-tal? Nu ska vi kanske inte låta fantasin skena iväg för långt, men detta är absolut ett spår vi ska paralleller till i vårt kommande analysarbete.

Så tillbaka till gropen som inte blev en brunn. Gropen blev ändå spännande för det visade sig att den utgjorde en av flera gropar som grävts här på platsen. I groparna hittade vi matavfall och de har fyllts igen successivt. I botten i en av dem låg massvis med fiskben och kanske det vi mest längtade efter, fynd som gick att datera. Det visade sig att här hade man också slängt ner två skärvor av keramik. Det ena fyndet var en mynningsbit till ett kokkärl av äldre rödgods. Skärvan kan dateras till tidigt 1300-tal. Det är ett mycket ovanligt fynd i Stockholm.

Medeltida keramik  72dpi 685All keramik på den här bilden är från tidigt 1300-tal. Sammantaget kan vi nog ganska säkert säga att man rör sig inom perioden 1300-1350. En del av skärvorna kan även vara från sent 1200-tal. Högst upp till vänster i bild syns ett ovanligt fynd. Det är en mynningsskärva till ett kokkärl av äldre rödgods. Det är till och med tveksamt om kokkärl av den här typen tidigare har hittats i Stockholm. I övrigt rör det sig om skärvor av tidigt stengods som tillverkats i Rhenområdet i Tyskland. Det finns även en skärva av ett kärl i svartgods.

Den andra skärvan är en hank till ett stengodskrus, också den med samma datering. De här fynden gör att vi nu kan knyta samman de äldsta aktivitetslagren här på platsen. För även under golvet till köket i källaren hittade vi lager med keramik från samma period. Totalt rör det sig om skärvor från minst fem till sex kärl som krossats och slängts bort med övrigt avfall. Allt stengods är av en typ som brukar kallas protostengods och det var tillverkat i Rhenområdet i Tyskland. I lagren under källaren hittade vi också sågade ben som antyder att man ägnat sig åt ben- och hornhantverk här någonstans i närheten. De här fynden får betraktas som mycket intressanta eftersom det är första gången som vi kan visa arkeologiskt att det funnits så tidiga aktiviteter kopplade till staden.

Med andra ord har det varit en spännande vecka som vi nu lagt bakom oss. På fredag packar vi ihop våra saker och drar oss in i kontors- och laboratoriemiljö för att fortsätta arbetet där med analyser av det material vi fått fram. Detta inomhusarbete leder så småningom fram till en skriftlig rapport där resultaten publiceras. Fyndmaterialet kommer efter analys och bearbetning att överföras till Stadsmuseet. Men under tiden så ska vi försöka att uppdatera er med nya uppgifter vartefter analysresultat kommer fram och rapportarbetet fortskrider.

Södermalmstorg 25 november 2013

Besök 1600-talsköket på Södermalmstorg i 3D

Ett dilemma med alla arkeologiska utgrävningar är att de undersökta lämningarna tas bort och försvinner ur sinnevärlden. Det är något som vi arkeologer vant oss att leva med och vår dokumentation ska ersätta lämningarna och bevara dem för framtiden. Det är en av grundstenarna för all uppdragsarkeologi.

I förra veckan berättade vi att undersökningen och dokumentationen av det murade huset med köket i källaren var färdig. Dokumentationen har omfattat digitala planinmätningar, fotografering och beskrivande text. Det är ett standardförfarande som görs vid alla arkeologiska undersökningar och materialet bildar underlag för den efterföljande rapporteringen och arkiveringen. Den här typen av dokumentation är främst avsedd för våra egna analyser av undersökningsplatsen men det används även av forskande kollegor och en specialintresserad allmänhet.

IMG 0911Det murade huset mäts här in med totalstation.

När vi träffade på huset med köket så insåg vi att den här arkeologiska lämningen var lite mer än vad man normalt träffar på. Här fanns ju bevarat en ruinmiljö som var fantasieggande att stå inne i. Det här ville vi förmedla till andra också. Vi stod inför två problem, dels kunde vi inte bjuda in alla att komma ner hit i schaktet och dels så skulle lämningarna tas bort. Därför bestämde vi genast att lösa dessa problem genom att göra något utöver den gängse dokumentationen. När lämningarna var framtagna i sin helhet fotograferade vi dem noggrant utifrån en speciell metod så att vi sedan kunde använda bilderna till att göra en 3D-modell av hela köket i källaren.

Nu är denna 3D-modell färdig och vi kan bjuda in er att själva besöka köket och förhoppningsvis få uppleva åtminstone en del av den känsla det var att stå där nere. Dokumentationen i form av en 3D-modell gör dessutom att lämningen kan bevaras virtuellt till framtiden. I modellen kan ni förflytta er genom panoreringar och zooma in och ut för att studera byggnadsdetaljer, se spisarna och den igensatta dörren mellan de olika rummen och se det vackra stengolvet med sina kvadratiska kalkstensplattor.

Klicka här för att besöka 3D-modellen

 

Södermalmstorg 19 november 2013

Nu kan vi datera det murade huset på Södermalmstorg

Vi befinner oss nu drygt halvvägs i vår undersökning. Hittills har mycket fokus varit riktad mot det murade huset med köket i källaren. Vi vet med tämligen stor säkerhet när huset revs, det skedde utifrån våra daterande fynd omkring 1635. Sannolikt är det då regleringen av stadsplanen äger rum i denna del av staden. Men när byggdes huset? Ja den frågan har vi ställt oss ända sedan vi började vår undersökning. Byggnadsmaterialet i spisarna och i väggen mellan köket och förvaringsrummet utgjordes av tegel med dimensioner som hade ett ålderdomligt format. Även murbruket som använts hade en ålderdomlig sammansättning. För att kunna datera när huset byggdes behövde vi hitta de lager som borde ha avsatts under byggnationen. Eftersom det rör sig om ett murat hus med tegel så borde sådana byggnationslager bestå av kalkbruk och flisor av tegel. Ett tag har vi befarat att de här lagren i värsta fall kunde ha tagits bort i samband med den förundersökning som gjordes i somras. Det fanns en risk att de i all hast förväxlats med raseringslager. Men i slutet av den gångna veckan kunde vi äntligen sluta tvivla.

IMG 1181 Nedgrävningskanten 300dpiHär syns kanten till den nedgrävning som gjordes i åsen när man skulle bygga husets källare.

Nu kom byggnationslagren fram. Här fanns en lång, nästan meterbred remsa med kalkbruk och tegelflis som löpte längs med husets väggsträckning. Bredvid dessa lämningar fanns också fyllningen till den nedgrävning som man gjort i åsen då källaren byggdes. När vi grävde ut denna fyllning hittade vi ett mynt som sannolikt lagts dit med syftet att ge huset lycka, ett så kallat grundläggningsmynt. Myntet kunde dateras till 1590. Därmed har vi äntligen löst problemet med husets ålder. Det kan tyckas lite förvånande att huset endast kommit att stå i cirka 45 år innan det revs. Man kan ju trots allt ana att det bör ha inneburit en tämligen stor ekonomisk investering att låta bygga det. Visserligen har kanske det hus vi nu undersökt varit i stadens ägo sedan i alla fall sedan 1627 men det bör likväl ha betingat ett högt värde. Uppenbarligen har dock stormaktstidens stadsplaneideal vägt tyngre än den kapitalförstöring som rivningen av detta hus och andra i dess närhet innebar.

Mynt 72dpi 343När man byggde källaren passade man på att lägga ner ett så kallat grundläggningsmynt i schaktet. Myntet är en fyrk präglad år 1601 under den tid Karl IX var riksföreståndare.

När vi rev upp den färdigdokumenterade stenläggningen i gränden utanför huset undrade vi om gränden hade äldre föregångare. Svaret kom tämligen omgående. Den stenlagda gränden fanns i två faser och den äldsta hade anlagts direkt efter det att huset murats upp, alltså år 1590 eller strax därefter. Någon gång under tidigt 1600-tal har den sedan lagts om och snyggats till för att sedan helt tas ur bruk i mitten av 1630-talet i samband med stadsregleringen. Den lilla historiska scen som vår undersökningsyta utgör ger oss nu en intressant inblick i det sena 1500-talets stadsbild på Södermalm. Här möter vi i närbild en miljö med slående kontraster.

IMG 1124 Granden i tva stenlagda nivaer redDet här är en bild där de två stenlagda nivåerna av gränden syns i profil, mellan dem fanns ett avfallslager.

På ena sidan gränden låter någon uppföra ett påkostat murat tegelhus i två våningar med en källarvåning som inrymmer ett stort kök med sandstensgolv, vitkalkade väggar och tunnvalv av tegel. I dess äldsta skede kan köksgolvet till och med ha varit klätt med grönglaserade keramikplattor. Vi hittade nämligen en sådan golvplatta när vi tog bort sandstensgolvet. Den typen av golv hittar man bara i mycket välbeställda miljöer. Vi rör oss alltså i en överklassmiljö på Södermalm där ägarna till detta hus haft många bjudningar då man utspisat sina gäster väl för att visa upp sin rikedom och vidmakthålla sin sociala rang.

På andra sidan gränden däremot möter oss en helt annan syn. Här ligger en obebyggd tomt där man tippat sopor och matrester. Man kan lätt föreställa sig den stank som spridit sig när matavfallet ruttnade sommartid. Idag springer en och annan råtta över området och så var det säkert även på den tiden. Som arkeologer idag är vi dock tacksamma över alla dessa matrester i form av olika djurben, fröer och fruktkärnor eftersom de kommer att ge oss en värdefull inblick i söderbornas kosthåll under sent 1500-tal och tidigt 1600-tal.

IMG 1109 Brunnen anas 300dpiTill höger i bild kan man se den svacka som antyder att här har en gång legat en brunn.

Nu jobbar vi vidare med de äldre faserna på platsen, ner genom 1500-talet. Under gränden kommer nu kulturlager som hänger samman över hela undersökningsytan. Det finns alltså ingen gränd längre utan vi har en helt annan struktur vilket är spännande eftersom det antyder ett äldre bebyggelsemönster. En hel rad lager fortsätter ner i och täcker en stor svacka i marken. Den här svackan tror vi är en gammal brunn. Det innebär att den alltså är äldre än de täckande lagren från sent 1500-tal. Hur gammal är den? Har den kanske rent av en medeltida datering? Detta får vi återkomma till senare.

Södermalmstorg 12 november 2013

Utfyllnadslager vid Södermalmstorg vittnar om ny stadsplanering

Nu undersöker vi lagren på andra sidan gränden, ovanför huset med det fina köket. Här hade vi förväntat oss att hitta någon enklare typ av bebyggelse. Kanske hade någon hantverkare haft sin verksamhet här? De förväntningarna baserades på hur den tidigare förundersökningen tolkats. Vi börjar dock bli lite fundersamma. Finns det verkligen någon bebyggelse här? Alla lager hittills utgörs av fyllnadsmassor. Dessa utfyllnader består till stor del av rivningsmaterial från äldre hus som stått någonstans i närheten. En del av fynden pekar mot att de hus som rivits hyst tämligen välbärgade hushåll. Vi hittar till exempel kakel från vackra grönglaserade kakelugnar vars friser varit dekorerade med mönstrat kakel med olika typer av människoavbildningar. En del av avbildningarna kan attribueras till olika apostlar och andra utgörs av olika djurmotiv. Den här typen av kakel kan i Stockholm knytas till ca år 1600 eller åtminstone mycket tidigt 1600-tal. Till lite mer spektakulära fynd hör också fyndet av en liten grön glasflaska som antagligen en gång innehållit medicin eller kanske dyrbara parfymdroppar. Ibland utfyllnadsmassorna hittar vi också andra fynd som hjälper oss med dateringen. Bland annat finns där kritpipor från 1630-talet. En av dessa är en s.k. Jona-pipa som sägs avbilda Jona som blir uppslukad av en val. Den här typen av pipa kallas ibland också för Sir Walter Raleigh-pipa. Detta med anledning av att det finns en historia som säger att sir Walter vid ett av sina besök i Virginia ramlade i ett kärr och blev uppslukad av en krokodil. Han var dock så inpyrd av tobaksrök och smakade så illa att krokodilen kräktes upp honom igen. Scenen som avbildas på pipan skulle då avbilda denna händelse.

Kollage fyndHögst upp i bild finns ett exempel på ett kakel som suttit överst på frisen till en vacker kakelugn från tidigt 1600-tal. Nere till vänster en glasflaskan som är ca 3 cm hög och en gång har innehållit medicin eller kanske parfym. Nere till höger en av alla de kritpipor som hjälper oss datera lagren är denna Jonapipa.

Vad de olika lager vi nu undersöker vittnar om är historiskt intressant. Det har länge varit tämligen oklart när stadsplaneregleringen av Södermalm genomförts. Men nu kan vi med hjälp av det fyndmaterial som vi nämnt ovan och tillsammans med de många mynt som hittills hittats varav nästan samtliga präglats åren 1633-34 säga att denna reglering måste ha startat omkring år 1635. Detta stämmer också väl in med några av de historiska källor som finns. Där omnämns att staden byter till sig tomter vid Södermalmstorg 1632 och detta har av stadsplaneforskare tolkats som belägg för att vissa planer för den nya platsen förelåg. Nu kan vi med säkerhet säga att detta passar väl in med våra resultat.

Vi ska nu ta bort den gamla kullerstensgränden som vindlar sig genom utgrävningsområdet och då är vi ute efter att se om den har några äldre föregångare. Resultatet får vi återkomma till nästa gång.

Arbetsbild gatan rivsGränden tas bort. Vad ska komma under den?

Södermalmstorg 05 november 2013

Köket på Södermalmstorg är färdigundersökt

Nu är undersökningen av köket i källaren till det hus som en gång stått på platsen klar. En del detaljer har klarnat. Huset har så vitt vi kan se det i köket, genomgått en hel del förändringar under årens lopp. Till exempel har den värmespis som stod bredvid matlagningsspisen infogats senare. Möjligen har också golvet lagts om vid något tillfälle. När vi tog bort det så hittade vi en äldre glaserad golvplatta av keramik i sättsanden. De här olika förändringarna talar för att byggnaden sannolikt har stått på platsen under en ganska lång tid och möjligen också att det skiftat ägare under åren. Möjligen har i så fall nya ägare gjort förändringar efter sina behag och idéer om hur huset skulle fungera efter de sociala behov som fanns.

Spisarna 72dpi 685Spisen till vänster som sannolikt mest fungerat som värmekälla hade byggts vid ett senare tillfälle än matlagningsspisen, kanske i samband med någon modernisering innan husets revs. Till höger ser vi matlagningsspisen med sina två ugnar. Den undre hade man valt att mura igen vid något tillfälle.

Några myntfynd på köksgolvet ger oss en god möjlighet att tidfästa när huset övergavs och revs ner. Mynten kan dateras till drottning Kristinas tid och är präglade i Nyköping mellan åren 1633-34 så rivningen av huset bör inte ha skeet särskilt långt efteråt, kanske redan i slutet av 1630-talet eller tidigt på 1640-talet.

Mynt Img8228 118 2736 whiteDe två mynten överst till vänster hittades på köksgolvet. Mynten under dem låg på gatan utanför huset. Alla är präglade mellan åren 1633-34 under drottning Kristinas regeringstid.

Något som är fascinerande med arkeologiska undersökningar är att det inte sällan dyker upp överraskningar och märkligheter som man inte observerat tidigare. Så även nu. I fredags var det dags att öppna den nedre bakugnen som vid något tillfälle under kökets brukningstid hade murats igen. Varför man valt att mura igen den vet vi inte och det kommer vi sannolikt heller aldrig att få veta. Men uppenbarligen har behoven i huset förändrats och man kunde klara sig med bara den mindre bakugnen.

Äggskal Img8222 118 2736 whiteNär vi öppnade den igenmurade ugnen så fick vi en överraskning. Där låg massor med äggskal. De flesta var från hönsägg men det längst ner till vänster var ett gåsägg. Varför äggen fanns där vet vi inte just nu.

Det intressanta och överraskande är dock att alldeles innan man murade igen ugnen så har man placerat en massa ägg i den. Det rör sig framförallt om hönsägg men där fanns också gåsägg. Varför har man gjort så? Just nu vet vi inte. Kanske är det helt enkelt bara rester efter den sista måltiden där dessa ägg ingått, men varför ligger då skalen kvar i ugnen? Har någon bara varit lat och slängt in sopor från golvet när ugnen ändå bara skulle muras igen? Eller rör det sig om någon rituell handling, någon form av avslutningsritual? Vi har ju tidigare sett att även den övre ugnen innehöll äggskal som låg kvar efter det att huset rivits. Denna övre ugn har varit i bruk i åratal efter den undre men likväl så kan vi observera likartade fynd. Detta är något vi får fundera vidare på. Under tiden så fortskrider nu undersökningarna på andra sidan gatan och vi kommer snart att rapportera om fynden därifrån.

Södermalmstorg 29 oktober 2013

Ruinromantik på Södermalmstorg

Utgrävningen på Södermalmstorg fortsätter. Under den gångna veckan har vi tömt ut alla fyllnadsmassorna i källaren som vi berättat om tidigare. Fram har kommit en miljö som väcker ruinromantiken till liv. Det är nästan så att en känsla av att ha förflyttats till Pompeji infinner sig. Dock är tiden en annan. Här befinner vi oss i ett kök från 1600-talet, men vars anor sannolikt är äldre. Hur mycket äldre vet vi inte än, men åtminstone måste vi tänka oss att byggnaden uppförts under 1500-talet. Det förmodandet baseras på att vi kan se att det finns till- och ombyggnader som gjorts vid olika tillfällen i husets historia. Köksgolvet är lagt med huggna kvadratiska sandstensplattor, vilket en gång måste ha gett köket ett ståtligt intryck.

IMG 0815Den stora spisen har en gång haft två inbyggda bakugnar. Till vänster syns en spis som troligen bara haft funktion att värma upp huset.

Vi har nu också upptäckt att det funnits ytterligare ett rum i källaren. Det ligger norr om köket. Här har golvet varit kullerstensbelagt, möjligen har detta utrymme använts till förvaring av livsmedel. De båda rummen har skiljts åt av en tunn tegelvägg i vilken det finns en igenmurad dörröppning.

IMG 0362 72dpiHär syns resterna efter den tegelvägg som skiljt köket från förvaringsrummet. Till höger ett golv av kullersten och till vänster golvplattor av sandsten.

Vi har nu också börjat rensa fram den äldre gatan som delar av undersökningsområdet i två delar. Tvärs över gatan från vårt hus med källare kan vi nu ana en betydligt enklare bebyggelse. Det ska bli spännande att se vad som döljer sig där. Kanske en helt annan värld socialt sett?

IMG 0810Här rensas den gamla gatan fram, den är i det här skedet från tidigt 1600-tal men kan möjligen ha medeltida anor.

 

 

 

Arkeologikonsult

Arkeologikonsult kommer fortlöpande att genomföra de arkeologiska undersökningarna i Slussenområdet under hela byggnationstiden. Det kommer att dyka upp många intressanta fynd och lämningar från olika epoker så fortsätt gärna följa vårt arbete här på Slussenportalen.

Kontakt

Telefon: 08-590 840 41

Epost: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Web: www.arkeologikonsult.se