Månadens fynd 15 december 2016

Månadens fynd - december 2016

Idag tänkte vi inleda en ny tradition där vi varje månad framöver presenterar något speciellt fynd, som kan hjälpa till att ge oss en liten inblick i livet och de verksamheter som människorna här kring Södermalmstorg och Slussen tidigare levt och ägnat sig åt.

Det aktuella fyndet består av två pärlor som vi hittade på den äldsta markytan som kom fram vid vår undersökning på Södermalmstorg våren 2015. Det rör sig om två vita glaspärlor som försetts med en ornamentik som utgörs av en grön slinga i form av en liggande åtta. Ornamentiken som sådan är inte ovanlig, den känner vi igen från många andra vikingatida pärlfynd. Men den gröna färgen har vi aldrig tidigare sett och kan heller inte hitta den från några andra undersökningar i Sverige eller utomlands.

 

Pärlor 900.600 72dpiTvå pärlor från sen vikingatid, närmare bestämt från perioden 1020-1040. Pärlorna är centimeterstora och försedda med en tidstypisk ornamentik. Men den här gröna färgen är unik, den har vi aldrig sett tidigare och inte heller kunnat hitta några paralleller till.

 

Pärlorna låg alldeles i anslutning till två rejäla kokgropar som kunnat 14C-dateras till tidigt 1000-tal, och med stor sannolikhet till perioden 1020-1040.

Vikingatida lämningar dokumenteras 900 72dpiDet var på markytan intill de här två stora kokgroparna från det tidiga 1000-talet som våra pärlor hittades. Groparna var omkring två meter i diameter och en halv meter djupa. De innehöll rikligt med skörbrända stenar och fet svart jord.

 

Vad innebär nu det här? Fanns det en vikingatida bebyggelse på Södermalmstorg?

Nej på Södermalmstorg eller på Stadsholmen (Gamla stan) fanns det ingen stadsbebyggelse på 1000-talet, men det är mycket tydligt att området ändå har haft väldigt stor betydelse, inte minst ur strategisk synvinkel. Vi kan bland annat se att man under åren 970-1020 byggde en spärranordning i Norrström. Genom att befästa den här platsen kunde man alltså kontrollera all sjöfart in och ut ur Mälaren. Platsen strategiska läge gynnades av att Mälaren vid slutet av 900-talet och i början av 1000-talet hade snörts av från Östersjön på grund av landhöjningen.

På själva Stadsholmen har det tidigare gjorts enstaka fynd av vikingatida föremål, till exempel i form av keramik och några pärlor vid Storkyrkobrinken och vid Mynttorget. Från det tidiga 1000-talet finns också en runsten som ursprungligen stått någonstans vid Söderport, den kan dateras till perioden 1020-1050. Det är alltså tydligt att dåtidens människor vistats här i området under kortare perioder, men någon egentlig bebyggelse finns det inte spår av.

Däremot har det funnits vikingatida gårdar alldeles i närheten, bland annat på Norrmalm där gården Väsby låg någonstans i närheten av det som idag är Hötorget. Även på Södermalm bör det ha funnits någon bebyggelse, åtminstone tyder spåren i ett pollendiagram från Fatburssjön på att så varit fallet. Under vikingatiden dyker nämligen de första odlingsspåren upp på ön i form av pollen från vete och råg. Här kan man också se att det samtidigt sker en tydlig förändring i vegetationens sammansättning. Då utsätts skogen på ön för en kraftig avverkning. Främst har man valt att fälla ekträd, det virket var eftertraktat till både hus- och båtbygge.

Ja, här ser vi några exempel på vilka tankar våra pärlor från Södermalmstorg kan väcka och framöver ska vi som sagt lyfta fram andra fynd som kan hjälpa oss att förstå Slussenområdet i ett lite vidare sammanhang. På återseende!

 

Vill du se pärlorna på riktigt, så finns de nu med i Medeltidsmuseets utställning "Slussen under ytan".

 

 

Södermalmstorg 04 december 2013

Välkommen till den virtuella verkligheten på Södermalmstorg

På torsdag den 5 december kl 11-15 på Stockholms stadsmuseum kan du med hjälp av en VR-hjälm se huset med den tegelmurade källaren i virtuell verklighet. Visningen genomförs i samarbete med Stockholms universitet och Stockholms stadsmuseum. Om du inte har möjlighet att besöka oss på torsdag kan du se 3D-modellen här på hemsidan under fliken 3D.

Varmt välkomna!

 SlussenVRhjalmEtt besök i köket från 1600-talet i virtuell verklighet.

Södermalmstorg 29 juni 2015

Årets undersökning på Södermalmstorg är avslutad efter en spännande resa tillbaka till 1300-talet

Nu har vi nått slutet på vår undersökning. Det har varit en mycket intressant och spännande resa tillbaka till tiden omkring år 1300 som bjudit på en del överraskningar på vägen. Vi hade till exempel inte räknat med att hitta ett murat hus, med tegeltak och glasfönster från mitten av 1300-talet här på Södermalmstorg. Med detta och det fyndmaterial som kom fram är det nu utom tvivel att den här delen av det medeltida Stockholm har haft en hög materiell standard.

Nyligen gjorde vi dessutom ytterligare ett högklassigt fynd som stärker den här bilden, nu i form av en liten turkos keramikskärva. Det visade sig vara en bit av ett persiskt fat från tidigt 1300-tal. Den typen av fynd är väldigt ovanliga i Stockholm, tidigare har det hittats några liknande skärvor på Helgeandsholmen, också de från den här tiden. Hur keramik av den här typen hamnat i Stockholm är oklart för närvarande, men det är inte en allt för djärv tanke att Hansans handelskontakter spelat en central roll och så bör även ha varit fallet med det emaljdekorerade venetianska glas vi hittat tidigare.

Persisk keramik PC1316 46432Det här är en skärva av persisk keramik. Till vänster syns dess profil, i mitten insidan och till höger syns den vackra turkosa färgen på skålens utsida.

Den sista tiden har vi ägnat åt att undersöka vad vi från början trodde skulle vara tre brunnar. Det visade sig dock att två av dem var något helt annat. De nästan cirkelrunda mörkfärgade lämningarna som ni kunde se på bild i vår förra artikel blev två gropar som var nästan meterdjupa och fyllda med sot, kol och skörbrända stenar. De liknade alltså någon form av vad som vanligen brukar tolkas som kokgropar. Vi hittade inte något organiskt material i dem som kunde hjälpa till att tolka dem. Med hjälp av 14C-dateringar får vi så småningom reda på hur de ska dateras.

Arbetsbild IMG 3056Här undersöks en av de gropar som visade sig vara någon form av kokgropar.

Däremot har det visat sig att den tredje och sista lämningen faktiskt måste ha varit en brunn, åtminstone är den brunnsliknande. Det var invid denna som de båda stenlagda gränderna från tidigt 1300-tal mynnade ut och det rörde sig om en rejäl nedgrävning, cirka 5x5 meter stor. På ett djup av cirka en meter planade nedgrävningen ut, men där fann vi då centralt, en rund drygt meterstor nedgrävning som fortsatte ytterligare ner i djupet. Dess botten låg omkring två meter under det tidiga 1300-talets gatunivå. Ett problem vi har med brunnstolkningen är att det inte fanns någon som helst antydan till ett brunnsfoder, vare sig av sten eller trä, och det brukar man ju normalt hitta. Vi kan se att igenfyllnaden inte ägt rum på en gång utan att det skett i olika etapper och att gropen legat i öppen dager periodvis. En del av fyllningen har skottats ner redan under det tidiga 1300-talet och sedan har den slutligen fyllts igen någon gång under 1300-talets slut. Förhoppningsvis får vi en bra datering med hjälp av ett litet silvermynt som låg i den sista igenfyllningsetappen. Just nu är det för korroderat för att kunna dateras, men efter konserveringen så ska det gå bra.

Brunnsnedgrävning IMG 3105Brunnens botten låg cirka två meter under det tidiga 1300-talets gatunivå.

Även om fältarbetet nu är avslutat så fortsätter ändå undersökningen av Södermalmstorg, men nu i form av ett intressant rapportarbete. När vi hunnit en bit på väg så återkommer vi med rapporter om det, så kom gärna tillbaka då och följ oss under hösten. Men nu tar vi snart semester. På återseende!

Södermalmstorg 15 juni 2015

Nu har de äldsta lagren på Södermalmstorg undersökts och vi har nått tiden omkring år 1300

Vi lovade förra gången att återkomma med en artikel om vad som dolde sig under de fint stenlagda gränderna från det tidiga 1300-talet. Vi hade då nyss dokumenterat dem och i stort sett avslutat arbetet med att ta bort dem. När gränderna väl tagits bort kunde vi se att de anlagts på en yta som uppenbarligen krävt ett omfattande markberedningsarbete, man hade nämligen fört på stora mängder grus - antagligen för att plana ut och stabilisera markytan, innan gränderna kunde läggas på plats. Det här är intressant för det visar oss väldigt tydligt att den bebyggelse som då etableras här är mycket medvetet anlagd. Initialt har det krävts stora arbetsinsatser för att transportera och lägga allt grus på plats, därefter har gator/gränder och tomter stakats ut och en tomtstruktur skapats som i princip kom att bestå under flera hundra år. Vi kan förvisso redan nu ana vissa variationer i bebyggelsen över tid, men det får vi återkomma till senare när vi i lugn och ro hunnit analysera alla våra fynd i samband med rapportarbetet som inleds nu under hösten.

En etablering av stadskvarter av den här typen måste utan tvekan ha godkänts och planerats av stadens styrande, något annat är orimligt att tänka sig. Det får oss att tro att det vi tidigare tänkte oss som en förstadsbebyggelse till Stockholm i själva verket faktiskt utgjort en del av själva staden. Det innebär i så fall att det medeltida stadsområde inom vilket det var tillåtet att bedriva handel och köpenskap varit större än vad man tidigare trott. Den södra gränsen har alltså inte gått i Söderström utan någonstans i närheten av Södermalmstorg. Det är hur som helst uppenbart att vi här har stadsliknande tomter där de boende kunnat bedriva handelsverksamhet, men också hantverk vid tiden omkring år 1300.

Arbetsbild IMG 3004Här undersöks de äldsta kulturlagren på Södermalmstorg. Lagren innehöll fynd från tiden omkring år 1300.

I de kulturlager som täcktes av grusmassorna hittade vi en hel del hushållssopor och slakt- och matavfall. Här fanns till exempel mycket keramik och alla dessa skärvor visar samstämmigt att de härrör från tiden omkring år 1300, ett flertal kan dateras till sent 1200-tal. Det rör sig uteslutande om keramik som producerats på tyskt område i form av olika typer av tidiga krus och kokkärl av stengods, samt dryckeskannor av glaserat lergods som kommer från Danmark. Vi har visserligen inte hittat många kammar, men de som kommit fram överensstämmer väl med keramikdateringarna.

FY1290 45325 Sammansatt dubbelkam 1300 talSammansatt dubbelkam som hittades i de äldsta kulturlagren.

Under detta kulturlager fanns ett tunt skikt som utgjort den tidigare markytan ovanpå åsen. Här gjorde vi några spännande fynd, här låg två glaspärlor och väntade på oss. När det gäller pärlor av den här typen så kan man generellt säga att de inte är så vanliga i medeltida miljöer. I den allra äldsta medeltiden, under 1100-talet förkommer det fortfarande en hel del pärlor men inte alls i samma omfattning som under 1000-talet och den utgående vikingatiden. En viktig anledning till det är att den kvinnliga klädedräkten genomgick stora förändringar då. Så hur gamla är då våra nyfunna pärlor? Ja, det vet vi faktiskt inte just nu. Typen ser onekligen vikingatida ut, men färgsättningen är udda och obekant. Problemet med att kunna datera dem beror till stor del på att det saknas publicerade fynd av tidigmedeltida pärlor. Än så länge får vi nöja oss med att säga att de som yngst är från 1200-talet. Med tanke på pärlornas färgsättning och att vi befinner oss på Söder så har det så klart kommit förslag på att det rör sig om två "Bajen-pärlor". (sic). Snart är vår undersökning avslutad, nu återstår endast att gräva ut två brunnar från 1300-talet samt den svacka där de stenlagda gränderna mynnade ut. Vi återkommer med en artikel om detta snart så fortsätt att följa oss!

FY1294 45347 Pärlor variantDe här pärlorna låg i ett lager som en gång varit en markyta direkt under grusåsen. Typen och ornamentiken är känd från vikingatiden, men inte färgsammansättningen.

Brunnar på ytanDet enda som nu återstår är att undersöka två brunnar från 1300-talet. De syns här som stora runda svarta fläckar i markytan.

Södermalmstorg 29 Maj 2015

Stenlagda gränder och ett bronsfat från tidigt 1300-tal har sett dagens ljus

Förra gången berättade vi om Södermalmstorgs bebyggelse från mitten av 1300-talet. Nu går vi vidare. Den senaste tiden har ägnats åt att dokumentera och ta bort de lämningarna. Direkt under spannmålsmagasinet visade det sig finnas två föregångare, där åtminstone det direkt föregående huset också hade brunnit. Det äldsta i den här sekvensen hade en annan karaktär, det var mindre (cirka 2x4 meter) och hade lergolv och i hörnen fanns stolpar som grävts ner i marken. Det rör sig alltså om någon mindre och enklare typ av bod.

Arbertsbild lergolvet 20150519 123922 72dpi 685Här syns lämningarna efter boden som haft ett lergolv.

När dessa hus och de intilliggande lämningarna och lagren tagits bort förväntade vi oss att få fram forsättningen på den äldsta gränd som hittades i samband med vår undersökning 2014, och det gjorde vi. Här kom den fram invid den södra sponten och fortsatte i nordöstlig riktning. Men inte nog med det, nu kom det fram ytterligare en stenlagd gränd - i östvästlig riktning, som nästan löpte samman med den gränd vi kände sen tidigare. Båda slutar tvärt invid en svacka, men vad som döljer sig i den vet vi ännu inte.

översikt gator tidigt 1300 tal 20150525 102145 72dpi 685Till höger i bild syns fortsättningen på den äldsta gränden vi hittade förra året och i mitten syns den nyupptäckta. Båda mynnar ut i en svacka. Vad som döljer sig där är än så länge oklart. Till vänster i bild ses den stenlagda passagen som lett in på en tomt i norr och man kan se att den övergår i vad vi tror är en stenlagd gårdsplan.

Från den östvästliga gränden ledde en stenlagd passage in på en tomt i norr, där vidgade den sig till vad som kan tolkas som en stenlagd gårdsyta. Utifrån resultaten förra året, men också utifrån årets fynd kan vi preliminärt datera dessa gränder till tiden omkring 1300. Det innebär att vi här har Stockholms äldsta stenlagda gränder, inne på Stadsholmen uppträder sådana lämningar först strax efter mitten av århundradet. Varför man varit så tidig med att stenlägga gränderna på Södermalmstorg vet vi inte. Kanske är det så att de varor som lossats nere vid Saltsjön krävt kraftigare beläggningar när de transporterades? Eller var det kanske så att de som bodde och var verksamma här i området var inflyttade och vana vid den typen av gränder där de kom ifrån?

Bland de fynd som nu kommit fram utmärker sig ett fat av brons, det låg nedgrävt i en grop i den dåtida markytan. Fatet är ganska stort, omkring 25 cm i diameter och har en plan botten, sidorna som sluttar svagt utåt är cirka 5,5 cm höga. Runt om ytterkanten har fatet ett plant brätte. Fatet tycks vara gjutet i ett stycke. Än så länge har vi inte hittat några paralleller till det i litteraturen, men vi kan konstatera att det rör sig om ett tämligen ovanligt fynd.Tvättfat i kopparSå här ser bronsfatet ut efter konservering. Ett fynd av den här typen är mycket ovanlig i arkeologiska sammanhang.

Södermalmstorg 13 Maj 2015

Tegelhus och venetiansk glasbägare från 1300-talet på Södermalmstorg

Vi avslutade vår förra lägesrapport från Södermalmstorg med att säga att vi började ana resterna efter en mer omfattande bebyggelse igen, dold under ett omfattande raseringslager som skvallrade om att en rejäl brand härjat här vid mitten av 1400-talet. Så trodde vi då, men nu vet vi bättre.

När vi tog bort brandlagret som innehöll mängder med tegel (både vanliga tegelstenar men också olika typer av taktegel) och kalkbruk så insåg vi att något spännande var på gång. Här kom ju bevisligen rester efter ett rivet hus som en gång varit murat. Att hitta medeltida murade hus utanför Stadsholmen (Gamla stan) är minst sagt intressant och välter definitivt föreställningen om bebyggelsen på Södermalm över ända. I raseringen hittade vi intressant nog även fönsterglas. Men inte nog med det, där kom även ett litet fragment av dryckesglas fram. Det var inte vilket glasfragment som helst, det visade sig vara en bit av en blå venetiansk glasbägare som dekorerats med emaljmålning. Snart kom ytterligare några skärvor, sannolikt från samma bägare, fram.

Venetianska glasskärvor hemsidanHär syns skärvorna av den vackra venetianska glasbägaren som dekorerats med emalj i vitt, gult och rött. Nere till höger i bild finns en avbildning av en komplett bägare (från British Museum) av samma slag som den vi hittat, men är i klarglas och inte blå som vår. Där har vi fällt in en av våra skärvor så att man kan få en uppfattning om storleken.

Efter kontakt med våra specialister på glas visade att sådana fynd är tämligen ovanliga, tidigare har det bara påträffats några enstaka liknande skärvor från Helgeandsholmen. Den här typen av glasbägare bör rimligen ha varit ett statusobjekt som inte fanns i varje hushåll, det var nog bara en tämligen välbärgad medelklass som kunde hålla sig med sådana. Idag finns det bara fyra exemplar i världen av dessa kärl som är bevarade i komplett skick, men inget av dem är i blått glas. De flesta skärvor som påträffats kommer från norra Tyskland och Baltikum, så det kan inte vara en djärv gissning att spridningen av de här lyxkärlen hänger samman med den tyska Hansans aktiviteter.

Vi har redan tidigare kunnat konstatera att den materiella standarden här på Södermalmstorg höll samma nivå som inne i själva staden och nu med dessa fynd råder det definitivt ingen tvekan om det. Nästa intressanta information som vi fick från våra glasvänner var att de här kärlen tillverkades under perioden 1280-1350. Vi trodde ju att vi skulle befinna oss i tidigt 1400-tal. Efter en snabb kontroll av det keramikmaterial som nu kom fram kunde vi konstatera att vi faktiskt kommit ner till 1300-talet och troligen dess mitt eller åtminstone andra hälft.

KeramikfyndHär ser vi en del av de keramikfynd vi gör just nu som pekar mot att vi befinner oss i 1300-talet. Nere till vänster i bild finns ett komplett litet salvekrus som en gång innehållit välgörande och läkande salvor.

Uppenbarligen har alltså 1400-talets bebyggelse varit väldigt sporadisk här på platsen, vilket kanske hänger samman med de politiska konflikter som rådde vid den här tiden och då Stockholm var belägrat vid flera tillfällen. År 1456 utgick dekret från kungamakten att endast lätt byggning fick förekomma på malmarna och 1461 proklamerades rent av ett totalförbud mot bebyggelse på Södermalm. Uppenbarligen har detta efterlevts.

Översikt PICT 20150506 091337 med husmarkeringDetta är de nyfunna resterna av bebyggelsen från mitten av 1300-talet. Utbredningen av det eldhärjade huset har markerats med rött. Till höger syns gränden som leder ner mot Saltsjön.

Under  raseringsmassorna har nu alltså en bebyggelse från mitten av 1300-talet kommit fram, åtminstone ska vi nog preliminärt våga datera den till 1300-talets andra hälft. Här finns ett hus som varit minst 4x8 meter stort och som brunnit ner totalt, efter raseringen återstår endast en del syllstenar och kraftigt förkolnade syllar och golvplankor. Utifrån fynden i raseringslagret kan man se att dess väggar varit murade av tegel. Antagligen har huset utifrån grundläggningen att döma varit byggt i fackverkskonstruktion, där fyllningen utgjorts av murat tegel. Alltså en hustyp som har sydskandinavisk, eller kanske tysk prägel.

FI937 33388 Fönsterglas 1300 talDe skärvor av fönsterglas vi hittat är mestadels gröna men här fanns också rött glas vilket känns väldigt exklusivt och ovanligt.

Taket har varit täckt med tegel. Tydligen har huset även haft glasade fönster vilket är tämligen ovanligt vid den här tiden. Den hustyp vi nu hittat är inte unik i Stockholm men heller inte vanlig, att däremot hitta det på Södermalm var definitivt oväntat. Inne i huset låg det mängder med förkolnad spannmål i form av korn, möjligen skulle detta kunna tyda på att vi har at göra med ett spannmålsmagasin.

På husets norra långsida fanns en stenläggning med en fint lagd ränna där regnvattnet från taket kunde ledas bort och på södra sidan löpte en stenlagd gränd ner mot Saltsjön (förra året hittade vi dess fortsättning). Norr och även öster om huset fanns också rester av en stenlagd gårdsplan på vilken det låg rester av hushållsavfall. Just nu håller vi på att ta bort denna bebyggelse och arbetar oss ner till äldre perioder.

Södermalmstorg 16 april 2015

En stadsgård från 1520-talet växer fram på Södermalmstorg

Den senaste tiden har vi ägnat åt att ta fram, dokumentera och sedan ta bort bebyggelselämningar från tidigt 1500-tal. När dessa fogas samman med resultaten från förra året så växer en intressant bild fram och vi kan nu börja ana hur en stadsgård på Södermalmtorg såg ut på 1520-talet.

I februari 2014 undersökte vi delar av en stadsgårdsmiljö som dendrokronologiskt kunde dateras till 1520-talet, virket i husen var fällt vintern 1523-24. Då kunde vi konstatera att de hus vi hittade låg på rad utmed (resterna av) en stenlagd gata. Gatan sträckte sig i ungefärligen nord-sydlig riktning och antagligen mynnade den ut i närheten av stadsporten Yttre Södertorn. Möjligen har den i sin andra ände haft en startpunkt nere i en hamnvik sydöst om vår undersökningsyta?

Arbetskarta SödermalmstorgPå kartan (Lantmäteriet) från 1642 kan vi ana den hamnmiljö som en gång funnits sydöst om vår stadsgård från 1500-talet. Undersökningsytan är ungefärligt återgiven med en röd cirkel.

Husen utgjordes av ett fristående kokhus med en murad spis i ena hörnet och norr om det låg ett rejält fähus. På fähusets golv låg mängder av fårspillning, så där har man alltså stallat sina får. Ytterligare norr ut kom så en liten del av ännu en byggnad. Det är bland annat den vi nu har fått fram fortsättningen på och det visar sig vara ett stort varumagasin som haft sin ena gavel ut mot den stenlagda gatan. Magasinets långsida sträcker sig sedan tio meter väster ut längs en smal passage som löpt upp från gränden och utgjort tomtens begränsning mot norr. De påträffade husen har varit placerade kring en gårdsplan som vi såg delar av förra året och i den västra delen av gården kan vi ana rester efter boningshus. Där hittas bland annat kalkbruk, tegelfragment och en del bitar av fönsterglas som ger intryck att här stått någon annan typ av hus.

PICT 20150408 095510Här har vi en översiktsbild på den bebyggelse från 1520-talet som nu är färdigdokumenterad och borttagen. Till höger syns golvresterna i det stora varumagasinet och mitt i bildens högra del kan man se magasinets ingång och förmodade trapphus som lett upp till en övervåning. Diagonalt mitt i bilden finns den passage som utgjort stadsgårdens norra gräns. På andra sidan passagen, uppe i bildens vänstra övre del, syns ytterligare ett magasin på granntomten i norr. Om någon undrar över vad det är för järnrör som sticker upp, så är det rören till de dragjärn som förankrat sponten till förra årets grävyta.

Åter till det nyfunna magasinet; det har varit cirka 5,5x10 meter stort och alltså haft en yta på 55 kvadratmeter. Innanför dess dörringång fanns ett utrymme som i hörnen hade kraftiga stolpar, vilket gör att vi misstänker att här kan ha funnits en trappkonstruktion som lett upp till en övervåning. Att det funnits en övervåning skulle också kunna förklara varför det låg så mycket löst virke ovanpå golvet i gatuplanet. Magasinet liksom flertalet av de andra byggnaderna har tydligen varit byggda i någon form av ramverkskonstruktion och virket är huvudsakligen tall så långt vi vet nu. Tydligen har man slarvat med golvbygget, eller i alla fall inte haft tillgång till virke av god kvalitet, för vi kan se att det har lappats och lagats en del trots att magasinet bara varit i bruk i knappt 20 år. En del av golvet har till exempel lagats med gamla båtbordsplankor och ett hål i golvet har man helt enkelt fyllt igen med en upp- och nervänd matho som kanske tjänat ut sin roll i fähuset.

Vad gäller fyndmaterialet från den här bebyggelsen så har det i år varit tämligen sparsmakat. Kanske beror det på att det huvudsakligen är magasinsbyggnader som undersökts och att dessa har tömts på sitt innehåll innan de revs. Bland några av de fynd som ändå kommit fram märks en liten fingerborg av mässing, en spelbricka av trä och en tidstypisk lädersko av så kallad oxmuletyp.

Spelbricka och fingeborg 72dpi 685Inom den yta vi just nu undersökt så var det mycket fyndfattigt. Men här är ändå två fynd som gårdsinvånarna gjort sig av med. Till vänster en glänsande fingerborg av mässing och till höger en spelbricka av trä.Oxmulesko korr IMG 1953Den här fyndet är en sko som brukar kallas oxmulesko, den typen av sko var mycket vanlig på 1500-talet. Skon låg slängd mellan två av husen.

Som ni märker står vi inför en stadsgårdsmiljö som sakta växer fram allteftersom fjolårets inmätningar och annan dokumentation fogas samman med årets och det är helt ny historisk och arkeologisk kunskap om Södermalm som kommer i dagen. Nu ska vi fortsätta vår färd och se hur miljön kring 1400-talets Södermalmstorg kunde se ut.

Södermalmstorg 28 april 2015

Det sena 1400-talet på Södermalmstorg låter sig nu anas

Sedan vi lämnade det tidiga 1500-talets tydliga bebyggelse har vi nu jobbat oss ner genom de lager som avsatts här på Södermalmstorg under den andra hälften av 1400-talet. Här har lämningarna varit betydligt mer fragmentariska, det har mest rört sig om enstaka syllar och utspritt lösvirke som indikerar var det en gång stått någon form av lättare bebyggelse som rivits undan och i övrigt lämnat få spår efter sig. Även gränderna ner mot Saltsjön har tagits bort i samband med att den bebyggelse som låg utmed dem har rivits. Det rör sig om två olika gränder med anslutande hus och tomtmark på sydsidan som försvunnit på detta vis. På grändernas nordsida har vi funnit samtida spår efter inhägnade odlingslotter, vad som odlats är ännu inte klarlagt - så det får vi återkomma till längre fram.

Rent allmänt så kan det konstateras att 1400-talet även vid tidigare undersökningar visat sig vara ganska undflyende i det arkeologiska materialet i Stockholm så det är kanske inte så konstigt att vi nu upplever detsamma här på Södermalmstorg. Här kan det i vårt fall vara lite frestande att koppla de sporadiska bebyggelselämningarna vi hittat till rikets historia i stort och till de skriftliga historiska källorna rörande Stockholm.

I den tid vi nu befinner oss i (1400-talets andra hälft) rådde en omfattande politisk anarki i Sverige där grunden till konflikterna var en ständigt pågående maktkamp som rörde ekonomiska och materiella intressen. Huvudmotståndarna kan förenklat sägas vara riksrådet och kungen, men det var betydligt mer komplicerat än så. I riksrådet fanns dessutom grupperingar som kämpade om makten inom rådet. Ett grundläggande tema i konflikterna mellan kungen och riksrådet var att rådet ville bevara den nordiska unionen med Danmark vilket kungen motsatte sig. En stark bidragande orsak till detta var att unionen gynnade riksrådets maktställning på bekostnad av kungamaktens. Huvudaktörerna i maktkampen kunde dessutom kombineras om i olika nya konstellationer allt efter den rådande politiska situationen och alliera sig med andra stormän. Att vi kan tala om en politisk anarki blir tydligt då Sverige under en period mellan 1448 och 1523 byter stadsledning tretton gånger.

De mycket omfattande politiska konflikterna som rådde i Sverige kom i allra högsta grad också att påverka Stockholm, inte minst måste det ha märkts genom att kontrollen över Stockholms slott växlade vid ett stort antal tillfällen. Staden blev också direkt indragen i unionsstridigheterna med Danmark och 1452 angreps Stockholm av den danska flottan dock utan större framgång. Men några år senare, 1457 fick kung Karl Knutsson fly till Danzig och slottet togs då över av riksrådet. Nu valdes istället Kristian I av Danmark till ny kung och på midsommarafton höll han sitt intåg i Stockholm. Orostiderna bör säkerligen ha satt sina spår på bebyggelsen kring Södermalmstorg. År 1461 proklamerar Kristian I till exempel ett totalförbud mot bebyggelse på Södermalm och av ett privilegiebrev från 1456 framgår det att kung Karl Knutsson endast tillät kålgårdar och "lätt byggning" på malmarna. Är det dessa historiska dekret vi nu ser frukterna av i vårt schakt? Ja, det är faktiskt fullt möjligt.

KrautstrunkDe skärvor av glas som vi hittar är från olika dryckesglas, i det här fallet rör det sig om några små bitar av en tysk bägare - en så kallad "Krautstrunk". Till vänster två delar av glasets bottenkant och till höger ett vittrat fragment av dess växtdekor. Glaset har ursprungligen haft en vacker grön lyster, men tidens tand har som synes gått hårt åt det.

Det är inte bara bebyggelselämningarna som är lite undflyende just nu utan följriktigt så är det även glest mellan föremålsfynden. Det är inte så att vi helt saknar fynd, men de är betydligt färre än de var under 1500-talet. De fynd som kommer är skärvor av keramik och dessutom hittar vi några få skärvor av sönderslagna glasbägare. Ett fynd som hade lite mer personlig prägel var ett bryne av sandsten som tydligen varit ägaren så pass kärt att han/hon ristat in sitt bomärke i det så att var och en skulle veta vem det var som ägde det.

Bryne sent 1400 tal FY 968 34148 DETALJ av bomärketHär har någon ristat in sitt bomärke på ett sandstensbryne.

Just nu börjar vi ana resterna efter en mer omfattande bebyggelse igen, den döljer sig under ett omfattande raseringslager som skvallrar om att en rejäl brand härjat här vid mitten av 1400-talet. Men det får vi återkomma till i vår nästa artikel, så se till att följa oss.

 

 

 

Arkeologikonsult

Arkeologikonsult kommer fortlöpande att genomföra de arkeologiska undersökningarna i Slussenområdet under hela byggnationstiden. Det kommer att dyka upp många intressanta fynd och lämningar från olika epoker så fortsätt gärna följa vårt arbete här på Slussenportalen.

Kontakt

Telefon: 08-590 840 41

Epost: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Web: www.arkeologikonsult.se