Slusskajen/Slussplan 24 mars 2017

På gång i mars 2

Sjöbergsplan

Sjöbergsplan 1927

Så här såg miljön vid Sjöbergsplan ut 1927, några år innan allt förändrades i samband med Slussenbygget på 1930-talet. En del av huset till höger i bild är det vi nu hittat och det har alltså gamla anor.

 

Arbetena med schaktningsövervakning fortsätter på Sjöbergsplan och vi har snart dokumenterat och tagit bort de arkeologiska lämningar som fanns där. Det har varit väldigt söndergrävda lämningar, men vi kan konstatera att där stått minst två olika byggnader från 1600-talets slut och framåt. Någon av dem kan vi knyta till den verksamhet som Södra bryggeriet bedrev här och även koppla till äldre kartmaterial tillbaka till 1700-talet och sedan också följa i äldre fotografier fram till dess att huset efter flera ombyggnader revs på 1930-talet.

 

Sjöbergsplan 20170320

Här syns två husgrunder som kommit fram vid Sjöbergsplan.

 

Men här finns också sporadiska fynd av keramik som pekar mot åtminstone 1500-talet i form av tyska stengodskrus.

Siegburgkrus

En av flera skärvor av Siegburgkrus som hittats vid Sjöbergsplan.

 

Sjöbergsplan var från slutet av 1600-talet en del av Järngraven, den plats där järn från Bergslagen lastades om till fartyg på Saltsjösidan för vidare export ut i världen. Området har varit utsatt för många förändringar de senaste århundradena inte minst under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.

Då grävdes djupa schakt för att kunna lägga ned den stora vattenledning som fortfarande håller en stor del av Stockholms vattenförsörjning. Det är också nu en del av de arbeten som ska utföras här. Nu kommer den gamla vattenledningen att bytas ut mot en ny.

Sjöbergsplan rörläggning 1899

 Så här såg det ut vid Sjöbergsplan när den stora vattenledningen grävdes ner år 1899. I bakgrunden pågår torghandeln vid Kornhamnstorg för fullt. En spännande miljö så fjärran från den vi ser idag.

 

Kajen vid Nils Ericsons sluss

Just nu pågår också schaktningar direkt öster om den yta som vi undersökte på Karl Johans torg tidigare i år, då delar av Södra Slaktarehuset från 1700-talet påträffades. Stora delar av ytan som grävts har visat sig vara utschaktad i samband med bygget av Slussen på 1930-talet. Men inte långt ifrån där vi hittade Slaktarehuset framkom delar av en kajfront i huggen granit och belagd med stora stenplattor. Dessutom framkom en kraftig stenmur ett stycke in. Kajen vätte ut mot Saltsjön och byggdes i samband med anläggandet av en ny sluss på 1850-talet. Slussen, som kom att kallas Nils Ericsons sluss efter konstruktören, finns fortfarande bevarad under trappen som leder ner mot Karl Johans torg.

Nils Ericsons sluss

 De här stenplattorna som kom fram vid Karl Johans torg är en del av kajfronten till Nils Ericsons sluss.

 

Nils Ericson lyckades genomföra bygget av slussen på kortare tid och för en lägre kostnad än vad som var beräknat. Som belöning för det lyckade genomförandet blev han inte bara adlad utan fick även uppdraget att rusta upp resten av slussområdet som ansågs rätt förslummat. Bland annat så anlades nya kajer och en stor stensatt plan. Nils Ericsons sluss var i trafik mellan 1851-1926 då den stängdes inför 1930-talets stora ombyggnation av hela Slussenområdet.

Nils Ericsson slussen vykort 1910

Här har vi ett vykort från 1910 som visar Nils Ericsons sluss som den såg ut från Kornhamnstorgssidan.På andra sidan slussen kan man ana en stenläggning liknande den vi nu dokumenterat.

 

 

Slusskajen/Slussplan 17 mars 2017

Nu undersöker vi lämningar på Södra Slussplan

Nu är vi igång med nya arkeologiska undersökningar inom Slussenområdet igen. Den här gången har vi förflyttat oss till ett område söder om den nuvarande Slussen. Ett område vi kallar för Södra Slussplan.

Översikt Södra Slussplan

Här ovan syns vår arbetsplats på Södra Slussplan.

 

Genom de schaktningsövervakningar vi utför dagligen har vi här lokaliserat en yta som totalt på cirka 2 400 m2 med konstruktioner och kulturlager som kan dateras till 1600-1700-talen. Men i den södra och västra delen av ytan finns lämningar vilka troligen kan dateras till 1400-1500-tal. Den här ytan kommer vi undersöka i två delar på ömse sidor om en spont som löper genom området, och vi befinner oss nu i den östra delen.

Gröna gången börjar komma fram

Det här är en del av Gröna gången som nu börjar komma fram.

 

För tillfället arbetar vi med att ta fram och dokumentera byggnadslämningar och murar som kan härledas till Gröna gången som låg norr om Polhemsslussen. Där fanns under 1700-talet handelsbodar för grönsaksförsäljning, fiskförsäljning i Fiskarnas hus samt olika typer av hantverksbyggnader vars verksamheter var beroende av vattenkraft. Snart kommer också delar av Polhemsslussen från 1750-talet att komma fram.

Karta 1771 med det nuvarande undersökningsområdet

På den här kartan från 1771 är den östra delen av undersökningsytan på Södra Slussplan markerad.

 J.P.Cumelin Blå Slussen 1790 talet

Det här är en skildring av livet kring Polhemsslussen från tiden omkring 1790 och det är har vi gräver just nu. Målningen gjordes av J.P. Cumelin.

 

 

Slusskajen/Slussplan 27 februari 2017

Undersökningarna vid Karl Johans torg är nu avslutade

Vi har nu avslutat en del av undersökningarna vid Karl Johans torg och några av de preliminära resultaten ger oss en god bild av vad som hänt på platsen.

Efter senaste inlägget har vi upptäckt flera faser av Kvarnhusgränden. Två olika kullerstenslagda gränder har överlagrat varandra och löpt i öst-västlig riktning ner mot Saltsjön. Bägge tycks ha lagts under olika delar av 1700-talet. Tjocka utfyllnadslager med raseringsmaterial mellan stenläggningarna visar att man noggrant fyllt ut och jämnat till ytorna.  År 1728 uttryckte den nytillträdde Stadsarkitekten Johan Eberhard Carlberg en önskan för reparation av södra Fiskare- och Slaktarehusen, som bedöms som helt nödvändig. Byggnaderna och den stenlagda gränden mellan dessa hotades av framträngande vatten. Man var dock inte helt klar över hur arbetet skulle utföras rent tekniskt. Arbetet i det forsande vattnet tycks ha varit mycket mödosamt men år 1740 skall ändå flera nödvändiga reparationer ha utförts.

Äldre grändHär dokumenteras en av de äldre gränderna som påträffades utanför Södra Slaktarehuset.

 

Att det rört sig om vattenanknutna aktiviteter invid gränden visar också många av fynden. Förutom slaktavfall i form av djurben ifrån Södra Slaktarehuset, har vi bland annat påträffat en fiskekrok och en del av en vridkvarn.

Fiskekrok 72dpi 450Den här fiskekroken hittades i kulturlagret på Karl Johans torg. Den är 4 cm lång.

 

Sannolikt har vi också delar av fundamentet till Fiskarehuset och möjligen även en bakre mur till det sliperi som ska ha stått på platsen. Något som våra fortsatta undersökningar förhoppningsvis kan visa. Samtida ritningar över Kvarnhuset intill visar att det hade fyra hjul som drev två kvarnstenar vardera. Ett fynd av ett fint målat kvarhjul på en bit flintgods ger en rolig koppling.

Flintgods med kvarnhjulsdekorEn skärva flintgods med en blåmålad dekor där man bland annat ser ett kvarnhjul.

 

Olika typer av keramik är också den största fyndkategorin - rödgods, fajans, flintgods och kinesiskt porslin. Vi har stora mängder glas, däribland flera fina sigill ifrån buteljer. Bland annat från det närbelägna Björknäs glasbruk i Nacka som var aktivt mellan 1736-1785.

GlassigillHär har vi fyra sigill som suttit på glasflaskor från 1700-talet. Nere till vänster syns ett som anger att flaskan tillverkats på Björknäs glasbruk i Nacka och uppe till vänster ett sigill från Casmirsborgs glasbruk som låg vid Gamleby norr om Kalmar.

 

Vi har också hittat många mynt från perioden och stora mängder kritpipor förstås. Dels från en lokalt producerad typ som är vanlig i området men också ett par ”Riksvapenpipor” och en så kallad ”Jonapipa”. Den senare brukar vanligen dateras till första halvan av 1600-talet.

KritpiporDet här är tre huvuden till kritpipor. Till vänster ser vi en pipa som sannolikt tillverkats vid Carl Wetterviks fabrik här i Stockholm under 1700-talets andra hälft. I mitten syns en så kallad Jonapipa från 1600-talets första hälft och till höger huvudet till en "Riksvapenpipa" som även den troligen tillverkats i Carl Wetterviks fabrik i Stockholm strax efter mitten av 1700-talet.

 

Under den kullerstenslagda kvarnhusgrändens två faser framkom rester efter en rejäl brygglämning. Flera parallellt ställda rader med resterna efter tillhuggna stolpar har burit upp en konstruktion mot Saltsjön. Åldern på brygglämningen kommer förhoppningsvis bli klarare efter en analys av årsringarna i träpålarna (dendrokronologi).

PålarPålar till en brygglämning som vi hittade under de stenlagda gränderna utanför Södra Slaktarehuset.

 

Det står dock klart att den är äldre än kullerstensgatorna. Kanske kan det vara en rest av 1600-talets aktiviteter i området?  Utifrån historiska källor vet vi att även ett äldre slakthus har stått på platsen vilket vi troligen funnit en av murarna till. Av Carlbergs redogörelser kan man också läsa hur det gamla Fiskarehuset var uppfört på några få pålar och syllar vilka delvis var förruttnade. Carlberg ordinerade därför så kallade ”krubbverk” under byggnaden, en enklare form av stenkista som vi förmodligen påträffat.

I nästa skede kommer ytan utökas åt väster så undersökningarna fortsätter. Vi återkommer med nya resultat under våren.

 

 

Månadens fynd 30 januari 2017

Månadens fynd - januari 2017

Månadens fynd den här gången kommer från vår undersökning i kvarteret Ormen. När vi först hittade det trodde vi att det var ett franskt mynt präglat under Ludvig XVI från andra hälften av 1700-talet. Med tanke på att vi under 1700-talet dessutom hade en pirat, Jacob Degenaar Petterson som ägde kvarterets fastigheter nummer 18 och 19 så skenade fantasin lätt iväg. Denne man hade nämligen lierat sig med fransmännen och bedrev för deras räkning kaperiverksamhet i Östersjön. Kanske var det vi då trodde var ett franskt mynt ett minne från denna verksamhet?

Bild 1  72dpi 900 600Det här är vår spelpenning. Till vänster framsidan med ett porträtt av Ludvig XVI och en latinsk inskription. Till höger baksidan med en avbildning av en fontän och en latinsk inskrift. Dess diameter är 2,4 cm.

Vid närmare efterforskning visade det sig att så inte alls var fallet. Det vi hittat var istället en så kallad jeton eller räknepenning som tillverkats i Fürth, som ligger nära Nürnberg i Tyskland. Det var motivet på den som gjorde att vi hamnade lite fel i våra tankar; en latinsk inskription med den franske kungens namn och hans porträtt.

Den är förmodligen tillverkad av Johann Christian Reich, som var verksam i Fürth från 1758 till 1814 och den hör hemma i hans ”Fountain series”. Dessa tillverkades runt omkring år 1800. Materialet är av mässing och som något nytt användes här en bättre legering med 35 % zink. Därför är den av bättre kvalité, än andra samtida jetoner.

Något liknande fynd finns inte tidigare från Stockholm.

Bild 2  72dpi 900 600Det här är en likadan spelpenning i originalskick, så som vårt fynd en gång sett ut.

Den här typen av jetong användes som spelpenning vid kortspel. Eftersom det var förbjudet att spela om pengar kringgick man detta genom att istället spela med spelpenningar. Dessa blev alltså en sorts substitut för pengar. Redan på 1600-talet användes spelpenningar i Sverige. Kungligheter och även privatpersoner lät tillverka sina egna spelpenningar med symboler, valspråk eller med ättens vapen. Spelpenningar för allmänheten blev vanliga på 1700-talet och dessa var liksom vårt fynd gjorda i koppar eller mässing. Det var främst spelkort från Amsterdam och Rouen som användes i Sverige fram till dess att sådana började tillverkas i Stockholm 1731.

Bild 3  72dpi 900Här har vi en svensk kortlek från 1700-talet.

Slusskajen/Slussplan 20 januari 2017

Södra Slaktarehuset vid Karl Johans torg kommer fram idagen

Nu är vi igång med en mindre slutundersökning som omfattar cirka 400 m2 vid Karl Johans torg invid Slussplan, där statyn över Karl XIV Johan tidigare stod.

Arbetsbild

Vi befinner oss då alldeles invid Söderström. Här fanns en gång en mängd olika verksamheter som krävt tillgång till vattenkraft, eller helt enkel bara tillgång till vatten.

Arbetsbild 1Här har vi börjat ta fram grunderna till Södra Slaktarehuset.

 

Det rörde sig om kvarnar och sliperier, det bedrevs också handel med fisk och här låg ett av stadens slakterier.

Brolins karta 1771Det här är ett utsnitt ur en Stockholmskarta från 1771. Här syns alla de byggnader som fanns i Söderström vid den tiden. Byggnaden som har beteckningen LL är Södra Slaktarehuset. Vårt undersökningsområde är markerat med rött.

 

De lämningar som nu undersöks observerades i samband med de schaktningsövervakningar vi dagligen gör i området.  I det här fallet visade det sig att här finns bevarade rester efter det så kallade Södra Slaktarehuset och Kvarnhusgränden som låg söder om detta. Dessa återges i en karta över Stockholm från 1771 som vi kan se härnedan. Utifrån skriftligt material vet vi att slakthuset har sina anor åtminstone tillbaka till 1600-talet och att det behövt byggas om ett antal gånger då det dels utsatts för eldsvåda och brunnit ner och dels helt enkelt blivit i så uselt skick att det behövt byggas om. Ett stort problem i området har varit grundläggningsförhållandena, där till exempel pålar ruttnat och behövt bytas ut och stengrunder som då utsatts för sättningar som gjort att byggnaderna tagit skada.

Södra Slaktarehuset år 1778 och dagens murÖverst i bild syns en fasadritning av Södra Slaktarehuset år 1778 och underst är den mur vi nu fått fram. Den utgör husets södra gavel.

 

Utifrån de myntfynd vi gör kan vi konstatera att den stenlagda gränden vi får fram har varit i bruk från åtminstone 1700-talets första hälft. Stengrunden till slakthuset som nu ligger framme är från år 1778 och tillkom vid en av alla olika ombyggnader, detta hus kom sedan att stå kvar i allt sämre skick vartefter tiden gick. Det revs slutligen i samband med att den nya Nils Ericsons sluss byggdes på 1840-talet.

Myntfynd 1700-talDet här är några av de myntfynd från 1700-talets första hälft vi gjort ovanpå Kvarnhusgränden som låg alldeles söder om Södra Slaktarehuset.

 

I samband med fältarbetet görs också en byggnadsdokumentation av husgrunderna och en genomgång av äldre ritningshandlingar i Stockholms stadsarkiv.

Undersökningarna kommer att pågå till slutet av februari och vi återkommer med nya reportage under tiden.

 

 

Katarinavägen 03 november 2016

Undersökningarna i kvarteret Ormen lider mot sitt slut

Vi börjar nu närma oss slutet på undersökningen i kvarteret Ormen. Under nästa vecka blir vi klara och då har vi tömt ut och dokumenterat ett drygt 30-tal rum samt några kök i de lämningar som fanns kvar här under Katarinavägen efter att delar av bebyggelsen i kvarteren Ormen och Tranbodarna revs 1911.

Bebyggelsen i kvarteret OrmenBebyggelsen i kvarteret Ormen med lämningar från 1650-talet.

Det har varit en spännande tidsresa vi varit med om där vi under utgrävningens lopp kunnat dokumentera de förändringar som husen gått igenom alltsedan mitten av 1600-talet och framåt. Ursprungliga rum har disponerats om, nya mellanväggar har satts upp, gamla dörrar har satts igen, nya dörröppningar har tagits upp och gamla golv har fyllts över, nya golv har lagts in. Ja spåren är många och utgör en sorts byggnadernas levnadshistoria som berättar något om innevånarnas varierande ekonomier och verksamheter för oss.

Undersökningen har givit oss nya insikter om hur komplicerat det är att undersöka arkeologiska lämningar av den här karaktären. Det är verkligen inte vanligt att så här komplexa lämningar, som är bevarade i flera våningsplan och med stående murverk, undersöks i Sverige. Rent dokumentationstekniskt har det kanske inte varit så komplicerat som det varit säkerhetsmässigt. Här har vi alltså tagit fram lämningar som ligger i fyra plan intill en brant bergssida och de bevarade tegelväggarna har ibland varit upp till två meter höga. Allt eftersom vi tömt dem på rivningsmassor har de också i vissa fall blivit instabila. Det har krävt ett stort mått av dokumentationslogistik i kombination med ett ordentligt säkerhetsarbete. Dessa värdefulla kunskaper tar vi nu med oss in i kommande undersökningar.

ArbetsbildLängst ner vid bergets fot under husets äldsta golv hittade vi ett kulturlager från tiden före 1650-talet.

En fråga vi hade med oss in i den här undersökningen vara om det fanns några spår efter aktiviteter i området före den bebyggelse som uppfördes på 1650-talet. När undersökningen inleddes så såg det ut som att vi skulle få sväva i ovisshet om det. Man hade ju uppenbarligen schaktat bort alla bebyggelselämningar ända ned till berget på stora delar av vår undersökningsyta. Det var bara i själva branten som kvarterens bebyggelselämningar fanns kvar. Även här var det tydligt att även 1650-talets byggnation inneburit att eventuella äldre spår raderats ut.

Keramik i det äldsta kulturlagretDet här är några av de keramikskärvor som hittades i det äldsta kulturlagret. Till vänster syns en bit av en så kallad Jydepotta, det är en gryta som tillverkades av keramiker på Jylland. Till höger i bild syns en skärva av en liten gryta som kommer från Weserområdet i Tyskland och i mitten en liten del av en kruka från Böhmiskt område.

Men så till sist hittade vi ändå det vi hoppats på. Under det äldsta kullerstensgolvet i det nedre våningsplanet kom det fram ett kulturlager som var äldre än den bebyggelse vi just undersökt. Kulturlagret, som var täckt av 70 centimeter ren sand som lagts på för att bli underlag för det äldsta kullerstensgolvet, innehöll avskräde som avsatts i samband med aktiviteter på platsen under tidigt 1600-tal. Här fanns stora mängder ben i form av slakt- och matavfall, fragment av kritpipor och inte minst en hel del keramikskärvor. Det är främst tack vare keramiken vi kan få en datering av kulturlagret. Här hittade vi delar av kokkärl som tillverkats på Jylland i Danmark och i Weserområdet i Tyskland, liksom några skärvor av en kruka från Böhmiskt område. Om vi då ser lite närmare på hur likadana kärl kunde dateras i ett närliggande kvarter vid de undersökningar vi gjorde på Södermalmstorg 2013-15 så ser vi att de huvudsakligen kan dateras till 1600-talets första hälft och knappast finns efter 1630-talet.

KeramiktabellHär har vi gjort en tabell som visar hur de typer av keramik vi nu hittat i kvarteret Ormen, daterades i ett intilliggande kvarter på Södermalmstorg.

Det här är intressesant för det visar oss att även denna del av Slussenområdet har ett förflutet som sträcker sig bortom de äldsta kartornas tid. I den stadskarta som finns från år 1636 är nämligen den här ytan obebyggd. Benmaterialet kan vi använda som ytterligare en pusselbit när vi så småningom analyserar Södermalmstorgsbornas kosthåll i ett långtidsperspektiv, med start i det tidiga 1300-talet.

Södermalmstorgsområdet 1636Den här kartan visar Södermalmstorgsområdet 1636. De rosafärgade ytorna visarbebyggelsens utbredning vid den tiden. De bebyggelselämningar vi just undersökt har lagts in med rött.

Katarinavägen 11 oktober 2016

Efter drygt tre veckors arbete grävs nu ruinerna i kvarteret Ormen fram

Arbetet här i kvarteret Ormen har nu pågått i lite drygt tre veckor och lämningarna kommer nu fram i full dager. Det är en häftig upplevelse att se ruinerna efter bebyggelsen komma fram. Vad vi gör är att tömma dem på alla de rivningsmassor som de fylldes med 1911 då husen fick stryka på foten när Stora Glasbruksgatan skulle moderniseras och en spårvagnslinje skulle dras fram.

Bild 1.Här ser vi de lämningar som nu kommit fram i vårt undersökningsområde.

De lämningar vi får fram är de som legat i tomternas norra delar, det framgår tydligt när vi lägger in våra bebyggelsefynd på det äldre kartmaterialet. Tyvärr har spåren efter de hus som legat söderut raderats bort i samband med att kvarteren revs, här finns nu bara kalt berg kvar. Lämningarna berör inte bara kvarteret Ormen utan också en del av det som i äldre tider var kvarteret Tranbodarnas södra del.

Bild 2.Den framkomna bebyggelsen har här lagts in på de äldsta tomtkartorna som finns över området. Dessa kartor är från 1674.

Det som nu finns kvar är uppenbarligen de delar av bebyggelsen som legat alldeles tätt invid det brant sluttande Katarinaberget. Det rör sig huvudsakligen om olika lagerutrymmen och källare där handelsmännen och segelmakarna som ägde fastigheterna förvarat sina varor. Men säkert har även hushållens matvaror förvarats i en del av utrymmena här. Hittills har vi bara hittat ett kök, det hade en stor murad spis och ett litet förvaringsrum som låg inklämt tätt mot bergssidan (en bild därifrån finns i vår förra artikel).

I en del rum finns fundament till kakelugnar, men annars verkar det inte som att vi har några bevarade delar av kvartersinnevånarnas bostäder. Dessa har av allt att döma legat på högre våningsplan i fastigheterna, ovanpå affärslokalerna. Karaktäristiskt för vår bebyggelse är att den är väldigt anpassad till Katarinabergets topografi, vi kan urskilja fyra olika våningsplan som ligger i sutteräng ner mot det som en gång var Stora Glasbruksgatan, där fastigheternas huvudentréer och affärer låg.

Bild 3.Bebyggelsen har legat i flera plan utmed Katarinaberget ner mot Glasbruksgatan. Här grävs källare och lagerutrymmen fram.

Vi ser att man för att utnyttja den bergiga tomtytan så väl som möjlig, här och där varit tvungna att maka till berget genom att värma upp det med eld och sedan snabbt kyla ned det så att det spruckit. På så vis har man fått utrymme att mura upp den vägg som skulle placeras där. I något enstaka fall syns till och med  ett murfundament slingra sig fram längs med bergskanten. Det är inte utan att man undrar hur de pampiga hus som en gång stått här kunnat undgå att glida ner för berget.

Ruinerna som nu ligger framme avspeglar en lång användningsperiod som spänner över tiden från 1600-talets mitt, då handelsmannen Olof Jonsson låter uppföra sitt hus och fram till 1911. Detta visar sig självklart också i den byggnadsarkeologiska dokumentation som nu görs. Här kan man se ett flertal olika byggnadsfaser där husen byggts om och byggts till. Det finns flera exempel på igenmurade dörröppningar och hur nya rum skapats av nyuppsatta mellanväggar. Även trappor har bytts ut, trätrappor har ibland ersatts av kalkstenstrappor. Detta är förändringar som avspeglar byggnadernas socio-ekonomiska variationer allteftersom ägarskapet förändras.

Bild 4.I samband med byggnadsdokumentationen kan man se att husen genomgått flera förändringar under de dryga 250 år de fanns här på platsen.

 

Bild 5.Den här trappen med trappsteg av kalkstenhällar kom antagligen till i samband med en ombyggnad på 1700-talet. Kanske var det när greve Friedrich Gyllenborg tog över som ägare av fastigheten 1746?

Eftersom byggnadsresterna representerar en lång tidsperiod så visar sig detta naturligtvis också i vårt fyndmaterial. Här hittar vi kakel och keramik, samt mynt, glas och pipor som spänner över ett tidsintervall på närmare 250 år.

Bild 6.Det här är ett litet urval av det kakel som kommit fram ibland rivningsmassorna. Skärvorna representerar ett tidsintervall på omkring 250 år, från mitten på 1600-talet till tiden omkring sekelskiftet 1900. Äldst är kaklet till höger i bild och yngst det som syns överst i bilden. Det stänkmålade till vänster är från 1700-talet.

 

Bild 7.Även myntfynden vi gör avspeglar bebyggelsen hela åldersspann. Det äldsta är från 1630-talet och det yngsta från 1905.

Vårt mål är nu att bringa reda i bebyggelsens alla förändringar och få kunskap om hur den vuxit fram över tid. Vi återkommer med fler rapporter från undersökningarna, så fortsätt att följa oss här.

 

 

 

Arkeologikonsult

Arkeologikonsult kommer fortlöpande att genomföra de arkeologiska undersökningarna i Slussenområdet under hela byggnationstiden. Det kommer att dyka upp många intressanta fynd och lämningar från olika epoker så fortsätt gärna följa vårt arbete här på Slussenportalen.

Kontakt

Telefon: 08-590 840 41

Epost: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Web: www.arkeologikonsult.se