Med anledning av förestående muddringsarbeten i samband med ombyggnationen av Slussen planeras delar av bottenområdet i Mälaren att övertäckas med muddringsmassor.  Ett sådant område där övertäckning är aktuellt är en yta som sträcker sig från Kornhamnstorg till Sjöbergsplan. I samband med en tidigare utförd analys av en geofysisk kartering av området genom Side scan sonar noterades tre möjliga fartygslämningar på botten (RAÄ 938, RAÄ 939, RAÄ 941). Med anledning av detta utförde Statens Maritima museer på uppdrag av Arkeologikonsult en marinarkeologisk besiktning av objekten för att fastställa deras fornlämningsstatus och ålder. Dessutom gjordes en avsökning av sammanlagt tre områden vid Kornhamnstorg och Sjöbergsplan som ansågs ha potential.

Med anledning av förestående muddringsarbeten i samband med ombyggnationen av Slussen planeras delar av bottenområdet att övertäckas med muddringsmassor.  Ett sådant område där övertäckning är aktuellt är en yta utanför Skeppsbrokajens södra del närmast Räntmästartrappan. I samband med en tidigare utförd analys av en geofysisk kartering av området genom Side scan sonar noterades en möjlig fartygslämning på botten. Med anledning av detta utförde Statens Maritima museer på uppdrag av Arkeologikonsult en marinarkeologisk besiktning av objektet (RAÄ 937). 

Arkeologikonsult genomförde under augusti 2017 en schaktningsövervakning inom del av RAÄ Stockholm 103:1 (L2015:7789), Södra Slussplan, Stockholm.

Undersökningsytan utgjordes av ett långsmalt avlastningsschakt inom byggområdet för den nya Slussen (figur 1). Anledningen till ingreppet var att marktrycket mot en spont blivit för stort och behövde reduceras.

Schaktet följde den västra sidan av en spontlinje (Spont A). På den östra sidan om sponten har Arkeologikonsult tidigare undersökt omfattande lämningar från 1600–1800-talen vid Södra Slussplan (Carlsson, Lindblom & Låås 2021). Arkeologikonsult har även övervakat och dokumenterat de lämningar som framkom vid grävning av spontschaktet, i direkt anslutning till den aktuella ytan (Lundström 2017).

Under april och maj månad 2019 utförde Arkeologikonsult en schaktningsövervakning vid Kornhamnstorg i Gamla stan (figur 1 och 2). Anledning tilluppdraget var att Stockholms stad, exploateringskontoret, skulle lägga ned nya fjärrvärmerör. Syftetmed schaktövervakningen var att dokumentera delämningar och kulturlager som eventuellt kundeframkomma vid schaktningen.Kornhamn låg på Mälarsidan och omtalas förstagången 1427. Här lossades säd och smör, men ocksåjärn och koppar från olika Mälarhamnar. Dagens Kornhamnstorg (Kornhampns torget 1651) tillkom genom 1620-talets reglering av stadens västra kvarter efter den stora branden 1625 (figur 3). Under hela århundradet kallades det sedan Åkaretorget (1644). Efter att varorna lossats i Kornhamn transporterades de till stadens officiella våg vid Korntorget, nuvarande Järntorget (Hjulhammar & Söderlund 2007:18).I samband med regleringen anlades två nya huvudgator, Lilla och Stora Nygatan, som skar genom den äldre kvartersmarken. Arbetet med återuppbyggnaden tog tid och fortgick ännu under 1640-talet. Stora Nygatan (Nygatan) finns dokumenterad från 1636 (Råberg 1987:68)

Den arkeologiska undersökningen kom att beröra en tomt i kvarteret Glasbruket övre med anor från 1600-talet inom fornlämning L2015:7789 Stockholms stadslager. Kvarteret låg vid Lilla Glasbruksgatan i det som i dag är östra delen av Klevgränd på Södermalm. Kvarteret gick ursprungligen under benämningen Glasbruket övre 43, 44, men ändrades till Glasbruket övre 2 i början av 1800-talet. Först 1832 infördes gatunumrering och adressen blev då Lilla Glasbruksgatan 23. Rapporten redovisar bebyggelselämningarna av en källargrund till ett hus som uppfördes vid slutet av 1700-talet och kulturlager som påträffades vid undersökningen. Rapporten berättar också om några av de människor som bodde på Lilla Glasbruksgatan 23 under 1700- och 1800-talet.

Inom ramen för Slussenprojektet har Arkeologikonsult genomfört arkeologiska undersökningar i form av schaktningsövervakningar på Skeppsbron (figur 1). I samband med de markarbeten som utförts på Skeppsbron mellan år 2017–2020 har kontinuerliga schaktningsövervakningar utförts. Schaktningsövervakningarna syftade till att dokumentera de lämningar som framkom innan dessa togs bort. Totalt grävdes 30 schakt, varav 16 innehöll arkeologiska lämningar i form kajkonstruktioner, kullerstenläggningar, utfyllnadslager och fyndförande lager från tiden mellan 1600–1800-talet. Det framkom även gatulämningar, kajfundament och kajfronter från mitten av 1800-talet.