Månadens fynd 29 januari 2018

Månadens fynd - januari 2018

Månadens fynd nu i januari utgörs av det vanligaste fynden vid arkeologiska stadsundersökningar i städer. Nämligen skärvor av keramik. Föremål av keramik användes för tillagning, uppläggning, förvaring och för att äta mat på. Därför var det ingen stor överraskning för oss när det började dyka upp keramikskärvor i samband med att det grävdes ett schakt för att sätta ner en vattenpump på Stadsgården.

En krukmakares produktionHär är en del av en krukmakares produktion. På bilden ses några av de kasserade felbrända trebensgrytorna som vi hittade på Stadsgården.

 

Det var bara det att det plötsligt kom väldigt mycket keramik inom en begränsad yta. När vi kunde studera keramiken lite närmare så kunde vi inte bara se att skärvorna till övervägande del kom från så kallade trebensgrytor av rödgods, en typ av kärl som användes att koka mat i, vi kunde även se att flera skärvor hade skador som uppkommit i samband med tillverkning. Utifrån detta kunde vi dra slutsatsen att keramiken måste komma från en krukmakares verkstad och att det var delar från misslyckade bränningar vi funnit som slängts ut vid strandkanten.

Felbränd keramikHär är ett par exempel på bränningar som gått fel. I brottytan på de båda fötterna till trebensgrytor ser man tydligt hur glasyren runnit ut i sprickor som uppstått när kärlen bränts.

 

Under Stockholms äldre historia var förmodligen all keramik i staden importerad, i huvudsak från Tyskland, och det är först 1479 som krukmakare omnämns i de skriftliga källorna. Under 1500-talet så sker en markant ökning av uppgifter om krukmakare. Inte sällan har krukmakarna tyska namn och det är troligt att det var inflyttade tyska krukmakare som var med och grundade de keramikverkstäder som blommade upp i Stockholm under denna tid. Flertalet krukmakare verkar ha etablerat sig längs vattnet på Norrmalms västra sida men det finns även uppgifter om krukmakare på Södermalm.  Den första krukmakaren som finns omnämnd på Södermalm hade även kopplingar till Stadsgården. Den 15 november 1557 så tvingas en krukmakare vid namn Fauctor överlämna sin tomt vid Stadsgården till staden och får i ersättning en tomt vid Fatburssjön som var en sjö som låg där Södra stationsområdet ligger idag. Under 1500-talet var det många hantverkare som var etablerade runt Fatbursjön och från 1569 så finns det även uppgifter om en gård med namnet Krukmakaregården som uppges ligga vid Repslagargatan invid sjön. När man på 1930-talet grävde i korsningen Repslagargatan – Högbergsgatan så hittade man en större mängd kakel av äldre typ, så kallade pottkakel, intill resterna av vad man antog var en brännugn i ett krukmakeri från mitten av 1500-talet.

Även i vårt avfallsmaterial från krukmakeriet vid Stadsgården kan vi se att man vid sidan av keramik tillverkat kakel.

Kakeltillverkning i krukmakarverkstadenHär ligger tre stycken skärvor av mallar för tillverkning av kakelugnskakel med blommotiv ovanpå ett halvfabrikat av ett kakel som aldrig blev färdigställt.

Tyvärr kan vi i dagsläget inte knyta keramiken till någon känd krukmakare. Keramikens utformning talar för att den kommer från en verkstad som var i drift cirka 1600-1620, det vill säga mellan 40-60 år efter att Fauctor tvingades lämna sin tomt vid Stadsgården. Förhoppningsvis kommer vi hitta mer keramikavfall från verkstaden längre fram och då berätta mer om krukmakaren vid Stadsgården och hans produktion.

 

 

 

 

Slusskajen/Slussplan 17 mars 2017

Nu undersöker vi lämningar på Södra Slussplan

Nu är vi igång med nya arkeologiska undersökningar inom Slussenområdet igen. Den här gången har vi förflyttat oss till ett område söder om den nuvarande Slussen. Ett område vi kallar för Södra Slussplan.

Översikt Södra Slussplan

Här ovan syns vår arbetsplats på Södra Slussplan.

 

Genom de schaktningsövervakningar vi utför dagligen har vi här lokaliserat en yta som totalt på cirka 2 400 m2 med konstruktioner och kulturlager som kan dateras till 1600-1700-talen. Men i den södra och västra delen av ytan finns lämningar vilka troligen kan dateras till 1400-1500-tal. Den här ytan kommer vi undersöka i två delar på ömse sidor om en spont som löper genom området, och vi befinner oss nu i den östra delen.

Gröna gången börjar komma fram

Det här är en del av Gröna gången som nu börjar komma fram.

 

För tillfället arbetar vi med att ta fram och dokumentera byggnadslämningar och murar som kan härledas till Gröna gången som låg norr om Polhemsslussen. Där fanns under 1700-talet handelsbodar för grönsaksförsäljning, fiskförsäljning i Fiskarnas hus samt olika typer av hantverksbyggnader vars verksamheter var beroende av vattenkraft. Snart kommer också delar av Polhemsslussen från 1750-talet att komma fram.

Karta 1771 med det nuvarande undersökningsområdet

På den här kartan från 1771 är den östra delen av undersökningsytan på Södra Slussplan markerad.

 J.P.Cumelin Blå Slussen 1790 talet

Det här är en skildring av livet kring Polhemsslussen från tiden omkring 1790 och det är har vi gräver just nu. Målningen gjordes av J.P. Cumelin.

 

 

 

 

 

Arkeologikonsult

Arkeologikonsult kommer fortlöpande att genomföra de arkeologiska undersökningarna i Slussenområdet under hela byggnationstiden. Det kommer att dyka upp många intressanta fynd och lämningar från olika epoker så fortsätt gärna följa vårt arbete här på Slussenportalen.

Kontakt

Telefon: 08-590 840 41

Epost: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Web: www.arkeologikonsult.se