Katarinavägen 11 oktober 2016

Efter drygt tre veckors arbete grävs nu ruinerna i kvarteret Ormen fram

Arbetet här i kvarteret Ormen har nu pågått i lite drygt tre veckor och lämningarna kommer nu fram i full dager. Det är en häftig upplevelse att se ruinerna efter bebyggelsen komma fram. Vad vi gör är att tömma dem på alla de rivningsmassor som de fylldes med 1911 då husen fick stryka på foten när Stora Glasbruksgatan skulle moderniseras och en spårvagnslinje skulle dras fram.

Bild 1.Här ser vi de lämningar som nu kommit fram i vårt undersökningsområde.

De lämningar vi får fram är de som legat i tomternas norra delar, det framgår tydligt när vi lägger in våra bebyggelsefynd på det äldre kartmaterialet. Tyvärr har spåren efter de hus som legat söderut raderats bort i samband med att kvarteren revs, här finns nu bara kalt berg kvar. Lämningarna berör inte bara kvarteret Ormen utan också en del av det som i äldre tider var kvarteret Tranbodarnas södra del.

Bild 2.Den framkomna bebyggelsen har här lagts in på de äldsta tomtkartorna som finns över området. Dessa kartor är från 1674.

Det som nu finns kvar är uppenbarligen de delar av bebyggelsen som legat alldeles tätt invid det brant sluttande Katarinaberget. Det rör sig huvudsakligen om olika lagerutrymmen och källare där handelsmännen och segelmakarna som ägde fastigheterna förvarat sina varor. Men säkert har även hushållens matvaror förvarats i en del av utrymmena här. Hittills har vi bara hittat ett kök, det hade en stor murad spis och ett litet förvaringsrum som låg inklämt tätt mot bergssidan (en bild därifrån finns i vår förra artikel).

I en del rum finns fundament till kakelugnar, men annars verkar det inte som att vi har några bevarade delar av kvartersinnevånarnas bostäder. Dessa har av allt att döma legat på högre våningsplan i fastigheterna, ovanpå affärslokalerna. Karaktäristiskt för vår bebyggelse är att den är väldigt anpassad till Katarinabergets topografi, vi kan urskilja fyra olika våningsplan som ligger i sutteräng ner mot det som en gång var Stora Glasbruksgatan, där fastigheternas huvudentréer och affärer låg.

Bild 3.Bebyggelsen har legat i flera plan utmed Katarinaberget ner mot Glasbruksgatan. Här grävs källare och lagerutrymmen fram.

Vi ser att man för att utnyttja den bergiga tomtytan så väl som möjlig, här och där varit tvungna att maka till berget genom att värma upp det med eld och sedan snabbt kyla ned det så att det spruckit. På så vis har man fått utrymme att mura upp den vägg som skulle placeras där. I något enstaka fall syns till och med  ett murfundament slingra sig fram längs med bergskanten. Det är inte utan att man undrar hur de pampiga hus som en gång stått här kunnat undgå att glida ner för berget.

Ruinerna som nu ligger framme avspeglar en lång användningsperiod som spänner över tiden från 1600-talets mitt, då handelsmannen Olof Jonsson låter uppföra sitt hus och fram till 1911. Detta visar sig självklart också i den byggnadsarkeologiska dokumentation som nu görs. Här kan man se ett flertal olika byggnadsfaser där husen byggts om och byggts till. Det finns flera exempel på igenmurade dörröppningar och hur nya rum skapats av nyuppsatta mellanväggar. Även trappor har bytts ut, trätrappor har ibland ersatts av kalkstenstrappor. Detta är förändringar som avspeglar byggnadernas socio-ekonomiska variationer allteftersom ägarskapet förändras.

Bild 4.I samband med byggnadsdokumentationen kan man se att husen genomgått flera förändringar under de dryga 250 år de fanns här på platsen.

 

Bild 5.Den här trappen med trappsteg av kalkstenhällar kom antagligen till i samband med en ombyggnad på 1700-talet. Kanske var det när greve Friedrich Gyllenborg tog över som ägare av fastigheten 1746?

Eftersom byggnadsresterna representerar en lång tidsperiod så visar sig detta naturligtvis också i vårt fyndmaterial. Här hittar vi kakel och keramik, samt mynt, glas och pipor som spänner över ett tidsintervall på närmare 250 år.

Bild 6.Det här är ett litet urval av det kakel som kommit fram ibland rivningsmassorna. Skärvorna representerar ett tidsintervall på omkring 250 år, från mitten på 1600-talet till tiden omkring sekelskiftet 1900. Äldst är kaklet till höger i bild och yngst det som syns överst i bilden. Det stänkmålade till vänster är från 1700-talet.

 

Bild 7.Även myntfynden vi gör avspeglar bebyggelsen hela åldersspann. Det äldsta är från 1630-talet och det yngsta från 1905.

Vårt mål är nu att bringa reda i bebyggelsens alla förändringar och få kunskap om hur den vuxit fram över tid. Vi återkommer med fler rapporter från undersökningarna, så fortsätt att följa oss här.

Katarinavägen 26 september 2016

Nu har vi startat de arkeologiska undersökningar i kvarteret Ormen

Nu har vi satt igång med våra undersökningar i kvarteret Ormen. Här finns lämningar efter en bebyggelse med rötter i 1600-talets mitt. De lämningar vi nu ska undersöka och dokumentera är resterna efter hus som revs 1911 i det dåvarande kvarterets östra delar. Rivningen gjordes då Katarinavägen kom till, i och med att den tidigare Stora Glasbruksgatan skulle breddas för att ge utrymme för spårvagnstrafik.

Katarinahissen 1896Så här såg vårt undersökningsområde ut år 1900. Gatan hette då Stora Glasbruksgatan och 1911 breddades den för att ge plats för spårvagnstrafik. I samband med det döptes den om till Katarinavägen.

Vi kan få en aning om hur de rivna husen såg ut genom äldre fotografier. Det finns till exempel ett som visar porten till Stora Glasbruksgatan 6, här ser vi en mycket pampig och rikt utsirad portal. Ovanför porten finns en dekorerad inskriftstavla (en så kallad kartusch)  med årtalet 1656 och en inskrift som leder oss fram till husets ägare, handelsmannen Olof Jonsson och hans hustru Karin Olofsdotter.

Glasbruksgatan 6 1909 nyPortalen till Stora Glasbruksgatan 6, som den såg ut år 1909 två år innan huset revs.

Olof Jonsson hade redan 1646 fått bekräftelse av staden på en tomt som låg på ”berget sunnan om ryssebodarna, mellan Jakob Feiss hus och Carl Hansson rådmans tomt” och tio år senare hade han alltså fått sitt hus byggt. Den tomt Jakob då ägde utgjordes enligt stadens tomordning 1710 av tomterna 17, 18 och 19.

Holms tomtbok 1674Här syns ett utsnitt av några kvarter runt Slussen ur Holms tomtbok från 1674. Olof Jonssons tomt låg ungefär mitt i denna kartbild.

År 1716 hade de sålts och delats upp på två olika ägare. Det tycks som att alla olika ägare över tid hört till ett tämligen välbärgat skikt i staden, här finns handelsmän, någon enstaka greve, segelmakare och hör och häpna en pirat! Vår äventyrliga pirat hette Jacob Pettersson Degenaar och han föddes 1692. Hans föräldrar var av holländsk släkt och hade varit välbärgade segelmakare som ägde fastigheter i området kring Södermalmstorg. Även han inledde sin karriär som segelmakare men hans affärer gick dåligt och djupt skuldsatt övergick han till piratverksamhet. Men inte heller som pirat hade han några framgångar, tvärtom hamnade han vid flera tillfällen i fängelse och ökade på sina skulder. Ruinerad fick han 1744 söka sig i konkurs. Bouppteckningen visade 53,810 daler kopparmynt i tillgångar och 84,065 daler kopparmynt i skulder.

De tomter som nu berörs ligger i en mycket kraftig nordsluttning där Katarinaberget möter Stadsgården och husen har byggts med suterrängvåningar för att klara de stora höjdskillnaderna. Detta framgår tydligt i bevarade bygghandlingar från sent 1700-tal.

Sektion genom Kv.Ormen 1795Av den här sektionen genom kvarteret Ormen i en bygghandling från 1795 ser man tydligt hur kraftigt terrängen sluttade. Stora Glasbruksgatan låg till vänster i bild.

Uppenbarligen har de som bodde i husen vi nu ska undersöka resterna av levt i både medgång och motgång och haft sina intressanta öden. Nu ska vi undersöka vilka uttryck deras materiella standard tog sig. Vad använde de för keramik och dryckesglas? Vad åt de till middag? Allt i en ambition att kunna skriva en vardagens historia som tecknar livet kring Södermalmstorg i ett långtidsperspektiv.

Ett kök från 1600-taletHär syns resterna av ett kök från 1600-talet som haft väggar med rosafärgad puts.

Södermalmstorg 04 december 2013

Välkommen till den virtuella verkligheten på Södermalmstorg

På torsdag den 5 december kl 11-15 på Stockholms stadsmuseum kan du med hjälp av en VR-hjälm se huset med den tegelmurade källaren i virtuell verklighet. Visningen genomförs i samarbete med Stockholms universitet och Stockholms stadsmuseum. Om du inte har möjlighet att besöka oss på torsdag kan du se 3D-modellen här på hemsidan under fliken 3D.

Varmt välkomna!

 SlussenVRhjalmEtt besök i köket från 1600-talet i virtuell verklighet.

Södermalmstorg 11 mars 2015

Nu är vi igång igen på Södermalmstorg och 1540-talets bebyggelse börjar anas

Någon gång under vasatid, antingen under Gustav Vasa eller hans son Johan III, utfördes stora renoveringar av vallgraven utanför Yttre Söderport. Då fyllde man ut och förändrade den ursprungliga topografin i närområdet. Den äldre bebyggelsen som fanns i området brändes ner och revs bort och alltsammans täcktes över med tonnvis av grus. Sedan låg marken här orörd fram till omkring år 1600. Det här var något vi upptäckte redan förra året.

IMG 1713Här tas de sista resterna av de påförda grusmassorna bort och brandresterna efter 1540-talets bebyggelse börjar komma fram.

Sedan vi tagit oss under 1600-talet bebyggelse har vi nu också tagit undan det gruset och kan börja blottlägga den bebyggelse som en gång fanns här. Om hur den bebyggelsen sett ut ska vi återkomma till under den närmaste framtiden allteftersom den grävs fram. Idag ska vi istället berätta att vi just fått en expertrapport om de kritpipsfynd som gjordes i 1600-talsbebyggelsen. Det visade sig att det var ganska speciella pipor som hittats. Alla är holländska och de som kunnat bestämmas närmare är tillverkade i Amsterdam av fem olika kritpipsmakare som var verksamma under 1630-talet. Att i Stockholm hitta pipor från Amsterdam är mycket ovanligt och har enligt uppgift aldrig gjorts tidigare.

Kritpipor 72dpi 685Alla de kritpipor som kunde bestämmas mer noggrant var tillverkade i Amsterdam. Det är ett mycket ovanligt fynd i Stockholm.

Nu kan man kanske undra hur de hamnat här på Södermalmstorg. Antagligen är det inte så konstigt, vi misstänker att den handelsman som var verksam här på platsen under 1620- och 1630-talen faktiskt kom från Amsterdam och att han uppenbarligen varit inblandad i handel med tyger. En första analys av de textilplomber som vi berättat om tidigare visar att en av dem kommer från Meiningen i Tyskland, en tycks vara från Holland och en annan från London i England. Dateringarna av dem stämmer väl överens med piporna och mynten. Vid den här tiden, alltså under sent 1620-tal och sedan under 1630-talet var Amsterdam ett viktigt centrum för den europeiska handeln och dit fördes varor av olika slag, inte minst textilier, för vidare export till hamnar runt om i Europa. Inte minst Stockholm var en viktig plats för de holländska köpmannen och många holländare bosatte sig här.

DSC 0182Till vänster i bild syns resterna efter källaren i det 1600-talshus som en gång stått här. Innan huset revs på 1640-talet hade dörren till källarrummet murats igen med tegel. Ner till källaren ledde en trappa från våningen ovanför. Överst i bild syns rester av 1540-talets bebyggelse som just börjar komma fram. Bland annat finns här en nyupptäckt gränd.

En rolig överraskning som nu kommit fram i dagen är en fortsättning på den källare med kök som vi undersökte redan hösten 2013. Det som kommit fram nu är ett intilliggande förvaringsrum som funnits i den norra gaveln. Uppenbarligen har det vid någon tidpunkt tagit ur bruk och dörröppningen har murats igen innan huset revs på 1640-talet. Vi kan se att en trappa lagd med kalkstenhällar har lett ner till källarrummet från våningen ovanför. Så snart källaren är färdigdokumenterad kommer vi att ta bort den så att vi sedan också kan komma åt de äldre kulturlager som den grävts ner igenom.

Södermalmstorg 16 februari 2015

Tillfälligt uppehåll i undersökningarna vid Södermalmstorg

Efter en månads arbete har vi nu gjort ett kortare uppehåll i våra undersökningar vid Södermalmstorg för att nödvändiga säkerhetsåtgärder kan genomföras i schaktet.

Sedan utgrävningsstarten i januari har lager och bebyggelselämningar från en knappt femtioårig period undersökts. Vi har rört oss tillbaka i tiden med start i 1640-talet och avslutat i vad som tycks vara 1590-tal. Delvis har de miljöer som nu dokumenterats varit en direkt fortsättning på vad vi fann senhösten 2013, så till exempel den stenlagda gränden som sträckte sig i nord sydlig riktning genom vår yta. Speciellt på dess västra sida hade man dumpat sopor och avfall, men nu kan vi konstatera att här också fanns rester efter någon typ av enklare bebyggelse där man under 1620- och 1630-talen på något vis ägnat sig åt handel med tyger.

Blyplomber Södermalmstorg 72dpi 685Här syns de plomber av bly som suttit på textilbalar. Den längst ner till vänster kommer från Meindingen i Tyskland.

I en byggnad här fann vi ett flertal plomber av bly som ursprungligen varit fästa vid tygbalar för att markera tygernas äkthet och kvalitet. En av plomberna kom från Meindingen i Tyskland. Från tyskt eller holländskt område kom även mycket av det glas vi hittat, det rör sig då om olika former av dryckesglas. Vissa var mer alldagliga passglas och bägare av en typ som kallas remmare. En annan mer exklusiv glastyp utgjordes av så kallade Flügelglas, en typ av pokal som man drack vin ur, de har tillverkats i venetiansk stil. Tillverkningen har möjligen skett i Antwerpen dit venetianska glasblåsare flyttade trots hot om dödsstraff, lockade av möjlighetera till rikedom. Glastypen blev mycket populär i hela Västeuropa efter 1550-talet.

Glas kollage 72dpi 685Några skärvor av krossat glas. Alla kommer från olika dryckeskärl, de spiralformade till höger har en gång varit en vacker kupol i venetiansk stil som man druckit vin ur. Längst ner i bild och till vänster syns skärvor av ett passglas och längst ner till höger är en liten hallonliknande knopp som suttit på en remmare.

Mynt Södermalmstorg 72dpi 685 kopieraDe mynt som hittats är präglade mellan ungefär 1624 och 1635. Det stora myntet till vänster och de fyrkantiga så kallade "klippingarna" är präglade när Gustav II Adolf var kung och de andra har präglats för drottning Kristina.

Myntsammansättningen tyder på att nybebyggelsen här på Södermalmstorg verkar få rejält uppsving under 1620-talet efter att ha legat i träda sedan åtminstone 1590-talet. När vi nu tillfälligt gjorde uppehåll i undersökningen hade vi nått de grusnivåer som tillkommit i samband med upprustningsarbetena av vallgraven utanför Söderport, antingen under Gustav Vasas tid eller kanske än mer troligt under Johan III:s tid på 1580-talet. I början av mars räknar vi med att kunna sätta igång igen, inledningsvis ska då det påförda gruset tas bort och sedan kan vi ta itu med bebyggelsen från 1540-talet. Fortsätt att följa oss på vår färd tillbaka till det äldsta Södermalmstorg.

Brunnen i brunnsbackenNedgrävd i gruset från vallgravsbygget finns den här brunnen som antagligen är från 1700-talet, men den kan ha betydligt äldre anor än så. Här i området utanför Söderport har det säkerligen funnits en brunn ända sedan medeltiden eftersom de hästar som användes för att frakta varor till staden behövde ha vatten.

Södermalmstorg 12 januari 2015

Utgrävningarna på Södermalmstorg är åter igång

Nu sätter undersökningarna vid Södermalmstorg igång igen. Egentligen har de faktiskt redan pågått en tid då vi tagit oss ner från dagens marknivå ner till 1640-talet. På vägen dit har vi kunnat dokumentera och ta bort två nivåer av Brunnsbacken som tidigare hade sin sträckning här. Den översta hade sina rötter tillbaka till 1700-talet och den understa nivån tycks vara från 1680-talet, från tiden då Södra stadshuset (Stadsmuseet) färdigställts. Under de här gatunivåerna kom en stenlagd torgyta fram med markeringar som följer den nya stadsplanen som genomfördes under 1640-talet, men torgytan har också markeringar som intressant nog även följer den äldre gatuplanen.

Fyndkollage mynt 669 26107 669 26108 10004 26912I anslutning till de lämningar vi dokumenterat hittades de här tre kopparmynten (1/4 öre). De är präglade under drottning Kristinas regeringstid 1633-54.

Fynd 677 26980Ett lite annorlunda fynd som just kommit fram är den här benplattan där man ristat in vad som verkar vara en vapensköld. Möjligen har plattan varit någon form av beslag, eller kanske en spelbricka.

Vi är nu nere på nivåer under dessa lämningar där en stenlagd gränd och anslutande tomtmark från tiden före den stora stadsregleringen kommit fram. Utifrån våra tidigare erfarenheter vet vi att vi då har stött på en bebyggelse som tillkommit omkring år 1600. Den närmaste tiden framåt kommer nu att ägnas åt att dokumentera detta och ni kommer att kunna följa resultaten här på vår hemsida.

Södermalmstorg 25 november 2013

Besök 1600-talsköket på Södermalmstorg i 3D

Ett dilemma med alla arkeologiska utgrävningar är att de undersökta lämningarna tas bort och försvinner ur sinnevärlden. Det är något som vi arkeologer vant oss att leva med och vår dokumentation ska ersätta lämningarna och bevara dem för framtiden. Det är en av grundstenarna för all uppdragsarkeologi.

I förra veckan berättade vi att undersökningen och dokumentationen av det murade huset med köket i källaren var färdig. Dokumentationen har omfattat digitala planinmätningar, fotografering och beskrivande text. Det är ett standardförfarande som görs vid alla arkeologiska undersökningar och materialet bildar underlag för den efterföljande rapporteringen och arkiveringen. Den här typen av dokumentation är främst avsedd för våra egna analyser av undersökningsplatsen men det används även av forskande kollegor och en specialintresserad allmänhet.

IMG 0911Det murade huset mäts här in med totalstation.

När vi träffade på huset med köket så insåg vi att den här arkeologiska lämningen var lite mer än vad man normalt träffar på. Här fanns ju bevarat en ruinmiljö som var fantasieggande att stå inne i. Det här ville vi förmedla till andra också. Vi stod inför två problem, dels kunde vi inte bjuda in alla att komma ner hit i schaktet och dels så skulle lämningarna tas bort. Därför bestämde vi genast att lösa dessa problem genom att göra något utöver den gängse dokumentationen. När lämningarna var framtagna i sin helhet fotograferade vi dem noggrant utifrån en speciell metod så att vi sedan kunde använda bilderna till att göra en 3D-modell av hela köket i källaren.

Nu är denna 3D-modell färdig och vi kan bjuda in er att själva besöka köket och förhoppningsvis få uppleva åtminstone en del av den känsla det var att stå där nere. Dokumentationen i form av en 3D-modell gör dessutom att lämningen kan bevaras virtuellt till framtiden. I modellen kan ni förflytta er genom panoreringar och zooma in och ut för att studera byggnadsdetaljer, se spisarna och den igensatta dörren mellan de olika rummen och se det vackra stengolvet med sina kvadratiska kalkstensplattor.

Klicka här för att besöka 3D-modellen

 

Södermalmstorg 19 november 2013

Nu kan vi datera det murade huset på Södermalmstorg

Vi befinner oss nu drygt halvvägs i vår undersökning. Hittills har mycket fokus varit riktad mot det murade huset med köket i källaren. Vi vet med tämligen stor säkerhet när huset revs, det skedde utifrån våra daterande fynd omkring 1635. Sannolikt är det då regleringen av stadsplanen äger rum i denna del av staden. Men när byggdes huset? Ja den frågan har vi ställt oss ända sedan vi började vår undersökning. Byggnadsmaterialet i spisarna och i väggen mellan köket och förvaringsrummet utgjordes av tegel med dimensioner som hade ett ålderdomligt format. Även murbruket som använts hade en ålderdomlig sammansättning. För att kunna datera när huset byggdes behövde vi hitta de lager som borde ha avsatts under byggnationen. Eftersom det rör sig om ett murat hus med tegel så borde sådana byggnationslager bestå av kalkbruk och flisor av tegel. Ett tag har vi befarat att de här lagren i värsta fall kunde ha tagits bort i samband med den förundersökning som gjordes i somras. Det fanns en risk att de i all hast förväxlats med raseringslager. Men i slutet av den gångna veckan kunde vi äntligen sluta tvivla.

IMG 1181 Nedgrävningskanten 300dpiHär syns kanten till den nedgrävning som gjordes i åsen när man skulle bygga husets källare.

Nu kom byggnationslagren fram. Här fanns en lång, nästan meterbred remsa med kalkbruk och tegelflis som löpte längs med husets väggsträckning. Bredvid dessa lämningar fanns också fyllningen till den nedgrävning som man gjort i åsen då källaren byggdes. När vi grävde ut denna fyllning hittade vi ett mynt som sannolikt lagts dit med syftet att ge huset lycka, ett så kallat grundläggningsmynt. Myntet kunde dateras till 1590. Därmed har vi äntligen löst problemet med husets ålder. Det kan tyckas lite förvånande att huset endast kommit att stå i cirka 45 år innan det revs. Man kan ju trots allt ana att det bör ha inneburit en tämligen stor ekonomisk investering att låta bygga det. Visserligen har kanske det hus vi nu undersökt varit i stadens ägo sedan i alla fall sedan 1627 men det bör likväl ha betingat ett högt värde. Uppenbarligen har dock stormaktstidens stadsplaneideal vägt tyngre än den kapitalförstöring som rivningen av detta hus och andra i dess närhet innebar.

Mynt 72dpi 343När man byggde källaren passade man på att lägga ner ett så kallat grundläggningsmynt i schaktet. Myntet är en fyrk präglad år 1601 under den tid Karl IX var riksföreståndare.

När vi rev upp den färdigdokumenterade stenläggningen i gränden utanför huset undrade vi om gränden hade äldre föregångare. Svaret kom tämligen omgående. Den stenlagda gränden fanns i två faser och den äldsta hade anlagts direkt efter det att huset murats upp, alltså år 1590 eller strax därefter. Någon gång under tidigt 1600-tal har den sedan lagts om och snyggats till för att sedan helt tas ur bruk i mitten av 1630-talet i samband med stadsregleringen. Den lilla historiska scen som vår undersökningsyta utgör ger oss nu en intressant inblick i det sena 1500-talets stadsbild på Södermalm. Här möter vi i närbild en miljö med slående kontraster.

IMG 1124 Granden i tva stenlagda nivaer redDet här är en bild där de två stenlagda nivåerna av gränden syns i profil, mellan dem fanns ett avfallslager.

På ena sidan gränden låter någon uppföra ett påkostat murat tegelhus i två våningar med en källarvåning som inrymmer ett stort kök med sandstensgolv, vitkalkade väggar och tunnvalv av tegel. I dess äldsta skede kan köksgolvet till och med ha varit klätt med grönglaserade keramikplattor. Vi hittade nämligen en sådan golvplatta när vi tog bort sandstensgolvet. Den typen av golv hittar man bara i mycket välbeställda miljöer. Vi rör oss alltså i en överklassmiljö på Södermalm där ägarna till detta hus haft många bjudningar då man utspisat sina gäster väl för att visa upp sin rikedom och vidmakthålla sin sociala rang.

På andra sidan gränden däremot möter oss en helt annan syn. Här ligger en obebyggd tomt där man tippat sopor och matrester. Man kan lätt föreställa sig den stank som spridit sig när matavfallet ruttnade sommartid. Idag springer en och annan råtta över området och så var det säkert även på den tiden. Som arkeologer idag är vi dock tacksamma över alla dessa matrester i form av olika djurben, fröer och fruktkärnor eftersom de kommer att ge oss en värdefull inblick i söderbornas kosthåll under sent 1500-tal och tidigt 1600-tal.

IMG 1109 Brunnen anas 300dpiTill höger i bild kan man se den svacka som antyder att här har en gång legat en brunn.

Nu jobbar vi vidare med de äldre faserna på platsen, ner genom 1500-talet. Under gränden kommer nu kulturlager som hänger samman över hela undersökningsytan. Det finns alltså ingen gränd längre utan vi har en helt annan struktur vilket är spännande eftersom det antyder ett äldre bebyggelsemönster. En hel rad lager fortsätter ner i och täcker en stor svacka i marken. Den här svackan tror vi är en gammal brunn. Det innebär att den alltså är äldre än de täckande lagren från sent 1500-tal. Hur gammal är den? Har den kanske rent av en medeltida datering? Detta får vi återkomma till senare.

 

 

 

Arkeologikonsult

Arkeologikonsult kommer fortlöpande att genomföra de arkeologiska undersökningarna i Slussenområdet under hela byggnationstiden. Det kommer att dyka upp många intressanta fynd och lämningar från olika epoker så fortsätt gärna följa vårt arbete här på Slussenportalen.

Kontakt

Telefon: 08-590 840 41

Epost: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Web: www.arkeologikonsult.se