Nu håller vi på att ta bort bebyggelseresterna från det tidiga 1500-talet. Det vi fick fram från den perioden var tre hus. Ett av dem kom fram i sin helhet och de andra två låg endast delvis inom vårt undersökningsområde. Alla trärester var tämligen välbevarade vilket gjorde dokumentationen extra intressant eftersom det är sällan hus från den här tiden kommer i dagern. I åtminstone det mittersta huset, som vi hade framme i sin helhet, kunde man iaktta att väggarna varit uppförda i någon form av fackverkskonstruktion. Vi är inte helt säkra på om det rört sig om skiftesverk eller resvirke eftersom det var väldigt svårt att avgöra hur den delen av väggen fallit in. Golvplankorna var gjorda av kluvna stockar där den rundade undersidan fortfarande hade barken kvar. I det huset hittade vi inget fundament till spis så man får nog utgå ifrån att det då fungerat som ett magasin där varor kunde lagras. Ett hus av den karaktären passar väl in i en miljö där vi misstänker att det bott välbeställda köpmän. Vilken typ av varor det i så fall rört sig om har vi ingen aning om just nu.
Här dokumenteras ett skikt av strandgatan i vår digitala kontextblankett. Till vänster i bild ses en del av de brända träresterna till vad som en gång troligen varit ett varumagasin.
I det södra huset som vi endast kunde undersöka en del av kom det däremot fram ett tydligt fundament till en spis så det tolkar vi definitivt som ett boningshus. Det norra huset har vi helt enkelt en för liten del av för att kunna säga något speciellt om.
Något som är mycket spännande är att vi mellan det mittersta huset och det södra fick fram en smal stensatt gång eller passage som har lett från strandgatan in mot gården. Den här passagen ligger i samma läge som det dropprum vi tidigare talat om. För närvarande är vi dock lite tveksamma till om det verkligen var ett dropprum eller ej. Tolkningarna varierar. Däremot är det inget tvivel om att den stensatta passagen också utgjort en tomtgräns. Det kunde vi till exempel se ute i gatan, där gatubeläggningen varierade i sitt utförande på ömse sidor om tomtgränsen. Så blev det eftersom det var de enskilda tomtägarna som enligt stadslagen hade skyldighet att underhålla gränden utanför sina respektive tomter.
Vi kunde tydligt märka att husens innevånare haft tid på sig att tömma ut sina ägodelar innan husen brunnit. Det gjordes väldigt få fynd av föremål när husgolven togs fram. Det gör att vi nu är tämligen säkra på att de här husen avsiktligen bränts ner. Tidsmässigt sammanfaller det med de oroligheter som ägde rum under perioden 1520-1523 då kampen om makten över riket stod mellan olika frälsefraktioner och där Kristian II och Gustav Vasa hade framträdande roller. Vid sådana orostider och i samband med belägringar av staden så brändes bebyggelsen på malmarna ner för att fienden inte skulle få nytta av den. Så här kan vi alltså på nära håll nu beskåda vådan av att ha sin tomt utanför stadsmurarnas skydd.
Undersökningen fortsätter nu ner i nästa bebyggelsefas och vi kan redan ana att vissa strukturer återkommer men att bebyggelsen på tomterna tycks skilja sig åt i karaktär. Men det berättar vi mer om framöver. Vi vill nu också passa på att bjuda in er i vårt undersökningstält med hjälp av en ny 3D-modell där ni själva kan ta er runt och se hur husen och passagen såg ut.
