Under november 2018 utförde Arkeologikonsult en schaktningsövervakning på Glasbruksgatan samt inom fastigheten Drottningen 8 på Södermalm i Stockholm inom fornlämning Stockholm 103:1/L2015:7789 (stadslager). Anledning till uppdraget var schaktningsarbete för borrning samt ledningsomläggning. Arbetet utfördes på uppdrag av Stockholms stad, Projekt Slussen Berg.

Den här rapporten handlar om de undersökningar Arkeologikonsult gjorde på Södermalmstorg under åren 2013-2015. Det var undersökningar som på flera vis förändrade synen på Stockholms historia.

Här upptäcktes en stadsdel från 1300-talet som tidigare var mer eller mindre okänd. Faktum är att det faktiskt finns ett bevarat brev från år 1288 som omtalar en stadsdel på Södermalm som då skulle vara nyuppförd, men tolkningen av dokumentet blev omtvistat. Nu kan vi alltså visa att här faktiskt fanns en medeltida stadsdel som sedan på grund av olika politiska händelser och strategiska beslut försvann. Under tidigt 1300-tal bosatte sig främst hantverkare kring Södermalmstorg, huvudsakligen ägnade de sig åt metallhantverk. Vid mitten av 1300-talet så ändrades befolkningssammansättningen och istället bosatte sig utländska köpmän i området. Sannolikt rörde det sig om tyska köpmän knutna till Hansan.

1500-talets bebyggelse på Södermalm har tidigare i skriftligt källmaterial beskrivits som tämligen enkel och att dess innevånare tillhörde stadens lägre sociala skikt. Våra undersökningar visar emellertid på en helt annorlunda bild. Vi hittade handelsgårdar med stora varumagasin.

Den materiella standarden som den avspeglas i fyndmaterialet är genomgående mycket hög.

Dessa intressanta resultat vill vi lyfta fram i den här rapporten. Bebyggelsen beskrivs ingående från fas till fas med början i äldsta tid och fram till mitten av 1600-talet. Faktum är att de äldsta lämningarna efter aktiviteter på platsen kan dateras till det tidiga 1000-talet. Varje tidsperiod som behandlas inleds med en översiktlig historisk beskrivning som sätter in lämningarna i ett lite större historiskt sammanhang. Bebyggelselämningarna återges i detaljerade planer och ofta också med foton. Eftersom undersökningarna genererade ett stort och intressant fyndmaterial som är mycket väl daterat så har vi velat återge detta med många fyndbilder.

Rapporten utgör den första volymen i en serie av kommande rapporter från Slussenprojektet.

Klicka här för att ladda ner en högupplöst version samt bilagor.

Under en tidsrymd som sträckte sig från senhösten 2015 fram till sommaren 2016 utförde Arkeologikonsult ett antal schaktövervakningar på Södermalm och i Gamla Stan inom fornlämning RAÄ Stockholm 103:1 (stadslager). Anledning till uppdraget var att Stockholms stad, Exploateringskontoret, skulle genomföra åtgärder i samband med trafikomläggning inför byggstart av nya Slussen. 
Schaktningarna som övervakades utfördes på Katarinavägen, Götgatan, Slussens trafikapparat, Södermalmstorg, Stadsgårdskajen, Skeppsbron samt Kornhamnstorg–Munkbroleden. 

Den här rapporten med beteckningen Slussenprojektet 3 ingår i den rapportserie som behandlar resultaten från de arkeologiska undersökningar som görs i samband med att Stockholms stad bygger om Slussenområdet.Under en tidsperiod som sträckte sig från mars till juni 2017 genomförde Arkeologikonsult en arkeologisk undersökning inom Södra Slussplan, ett område som sträckte sig från Karl Johan-slussen i norr fram till Stadsgårdsleden i söder (figur 1). Namnet Slussplan tillkom först i mitten av 1800-talet när Nils Ericsons sluss byggdes och ytorna i anslutning till denna planerades till torg. Namnet började användas i Stockholms adresskalender först 1872.1 Den undersökta arean omfattade nästan 1300 kvadratmeter.

Vid den arkeologiska undersökningen påträffades lämningar med dateringar från mitten av 1500-talet fram till den senaste ombyggnationen av Slussen som gjordes på 1930-talet. De lämningar som bedömdes tillkommit efter år 1850 dokumenterades endast översiktligt.Arbetet med ombyggnationen av Slussen pågick parallellt med den arkeologiska undersökningen. Av den anledningen var det arkeologiska området indelat i tre delområden (A, B, C) från norr till söder, och vi fick tillgång till respektive yta allteftersom byggnationen fortskred.

Den här rapporten handlar om de arkeologiska undersökningar som gjordes hösten och vintern 2016 i de delar av kvarteren Ormen och Glasbruket Större som fanns bevarade under Katarinavägen.

Kvarteret Ormen byggdes av förmögna handlare vid mitten av 1600-talet och området ansågs länge ha en av Stockholms vackraste utsikter uppe på Katarinabergets brant. Det revs i samband med att Katarinavägen drogs fram på 1910-talet och var då mest förknippat med slum och social misär.

När vi påbörjade vår undersökning hösten 2016 anade vi inte att vi skulle gräva fram en hel ruinstad. Mycket möda har därför lagts på att dokumentera dessa lämningar för eftervärlden. Samtidigt har vi rört oss i en tidsperiod där det finns många historiska källor bevarade. Genom dessa källor har vi kunnat identifiera många av de personer som levt i kvarteret och även vilka verksamheter som bedrivits där. Vår ambition har varit att sammanföra de arkeologiska resultaten med berättelser ur arkiven och på det sättet skapa en bredare bild av människors vardag och en fördjupad kunskap om hur det en gång var att leva och verka i kvarteret Ormen.

I rapporten möter ni bland många andra såväl segelmakare som blockmakare, sjökaptener, positivhalare, fosterbarn, salthandlare och inte minst piraten Jacob Pettersson Degenaar som härjade på Östersjön under 1700-talet.

Rapporten utgör den andra volymen i en serie av kommande rapporter från Slussenprojektet.

Efter ett beslut av Länsstyrelsen i Stockholms län utförde Arkeologikonsult en arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning (Lst dnr 431-55539-2019). Arbetet företogs inom fastigheten Tranbodarne 11 i Stockholms historiska stadsområde, upptaget som lämning L2015:7789 i Kulturmiljöregistret. Undersökningen
genomfördes under perioden september 2020 till juni 2021 och undersökningsområdet omfattade en yta om cirka 900 m2.

Den här rapporten med beteckningen Slussenprojektet 4 ingår i en rapportseriesom behandlar resultaten från de arkeologiska undersökningar som gjorts i samband med att Stockholms stad bygger om Slussenområdet. Sammanlagt är det en cirka en kvadratkilometer stor yta som omfattas av de arkeologiska undersökningarna inom Slussenprojektet, varav undersökningarna vid Karl Johans torg omfattar ensammanlagd yta av cirka 2 026 kvadratmeter i den norra delen av Slussenområdet (figur 1).Undersökningarna på Karl Johans torg utfördes i flera omgångar under loppet av fem år. Två av undersökningarna har separata beslut från länsstyrelsen i Stockholm1, och flera delundersökningar utfördes inom ramen för det beslut som rör schaktningsövervakningarna inom Slussenprojektet.2

Då lämningarna inom de olika områdena hör samman kronologiskt och fysiskt redovisas resultaten i en sammanhållen rapport.Platsen som idag kallas Karl Johans torg har varit en knutpunkt för färd både landvägen i nord–sydlig riktning och vattenvägen i öst–västlig riktning. Här fanns en av två farbara vattenvägar mellan Mälaren och Saltsjön, samt den enda landvägen in till Stockholm från de södra landskapen. Området var livligt trafikerat och många verksamheter av olika slag var förlagda hit, särskilt sådana som drog nytta av det strömmande vattnet, som kvarnhus, slipverk, slakt- och fiskarehus. Fyra tydliga övergripande faser kunde urskiljas vid undersökningarna.Noter1 Lst dnr 43111-47776-2016 och 431-21016-2020.2 Lst dnr 431-22393-2013.Den äldsta fasen omfattar bebyggelsen vid Söderbro innan denna brann 1691. Vid 1700-talets början var en ny kvarterstruktur etablerad, en bebyggelsestruktur som sedan utgör den andra bebyggelsefasen. Fas tre utgörs av byggnationen av Nils Ericsons sluss och tillkomsten av Karl Johans torg 1846–1931. Den yngsta fasen utgörs av lämningar efter den för oss idag välbekanta fyrklöverlösningen, 1931–2016 (figur 2).