Den här rapporten med beteckningen Slussenprojektet 4 ingår i en rapportseriesom behandlar resultaten från de arkeologiska undersökningar som gjorts i samband med att Stockholms stad bygger om Slussenområdet. Sammanlagt är det en cirka en kvadratkilometer stor yta som omfattas av de arkeologiska undersökningarna inom Slussenprojektet, varav undersökningarna vid Karl Johans torg omfattar ensammanlagd yta av cirka 2 026 kvadratmeter i den norra delen av Slussenområdet (figur 1).Undersökningarna på Karl Johans torg utfördes i flera omgångar under loppet av fem år. Två av undersökningarna har separata beslut från länsstyrelsen i Stockholm1, och flera delundersökningar utfördes inom ramen för det beslut som rör schaktningsövervakningarna inom Slussenprojektet.2

Då lämningarna inom de olika områdena hör samman kronologiskt och fysiskt redovisas resultaten i en sammanhållen rapport.Platsen som idag kallas Karl Johans torg har varit en knutpunkt för färd både landvägen i nord–sydlig riktning och vattenvägen i öst–västlig riktning. Här fanns en av två farbara vattenvägar mellan Mälaren och Saltsjön, samt den enda landvägen in till Stockholm från de södra landskapen. Området var livligt trafikerat och många verksamheter av olika slag var förlagda hit, särskilt sådana som drog nytta av det strömmande vattnet, som kvarnhus, slipverk, slakt- och fiskarehus. Fyra tydliga övergripande faser kunde urskiljas vid undersökningarna.Noter1 Lst dnr 43111-47776-2016 och 431-21016-2020.2 Lst dnr 431-22393-2013.Den äldsta fasen omfattar bebyggelsen vid Söderbro innan denna brann 1691. Vid 1700-talets början var en ny kvarterstruktur etablerad, en bebyggelsestruktur som sedan utgör den andra bebyggelsefasen. Fas tre utgörs av byggnationen av Nils Ericsons sluss och tillkomsten av Karl Johans torg 1846–1931. Den yngsta fasen utgörs av lämningar efter den för oss idag välbekanta fyrklöverlösningen, 1931–2016 (figur 2).