Slusskajen/Slussplan 03 april 2017

Ruiner efter handelsbodar på Södra Slussplan

Här på Södra Slussplan har nu en intressant ruinmiljö vuxit fram allteftersom vi tagit bort rivnings- och raseringsmassor som främst tillkom här då Nils Ericsons sluss byggdes på 1850-talet. Vid den tiden tog man nämligen bort bebyggelsen som fanns här tidigare.

Murar tas fram

Under rivningsmassorna på Södra Slussplan kommer ruiner efter de gamla handelsbodarna fram.

 

Det som nu kommit fram är de handelsbodar som låg på ömse sidor om den stenlagda gränd som en gång löpte norr om och parallellt med Polhemsslussen. Gränden hette Gröna gången, eller Gröngången som det skrivs i kartmaterialet från 1771.

 

Gröna gången tas fram

Här skymtar Gröna gången fram.

Källare i bodar

Bodarnas källare hade två förvaringsrum och var försedda med tegelvalv.

Bjälklagsuttag

I en bod hittar vi spår efter golvbjälkar, uttagen för dessa syns i källarmurens överkant. Har har det alltså inte funnits något tegelvalv.

 

Vad som kommer fram av bebyggelsen är handelsbodarnas källarvåningar, överbyggnaderna försvann i samband med rivningarna på 1850-talet. Här kan vi se att varje bod verkar ha haft en källare med två rum och med en dörr ut mot Polhemsslussens kaj. Källarna har haft tegelvalv. På några tegelstenar har vi sett att de stämplats med Lina. Det är namnet på ett tegelbruk som startade sin produktion på 1770-talet. Bruket låg invid vattnet strax norr om Södertälje så det har med andra ord varit lätt att frakta teglet med båt på Mälaren direkt till byggarbetsplatsen vid Slussen.

Intressant att se är att åtminstone en del av källarna verkar ha brukats även efter att det nya Karl Johans torg hade anlagts och den gamla bebyggelsen rivits. Då ingick de som en del i det nyuppförda Fiskarehuset.

Bland de fynd vi gör dominerar inslaget av mynt och de kommer som regel alltid ute på Gröna gången, det var ju där kunderna rörde sig när de gjorde sina inköp i bodarna. Inne i bodarna är det mer sparsamt med fynd, men här har vi ändå hittat någon enstaka spelbricka till ett Dominospel, en öltapp som suttit i en öltunna och en liten blå pärla med en sirlig infattning i metall – antagligen rör det sig om ett örhänge som tappats här.

Dominobricka

Dominobricka av ben.

Öltapp

Öltapp av koppar.

Örhänge

Ett örhänge med en blå glaspärla.

 

 

 

 

3D 30 mars 2017

Södra slaktarehuset vid Karl Johans torg i 3D

Besök 3D-modellen av det så kallade Södra Slaktarehuset och Kvarnhusgränden som låg söder om detta. Utifrån de myntfynd som gjorts kan vi konstatera att den stenlagda gränden har varit i bruk från åtminstone 1700-talets första hälft. Stengrunden till slakthuset är från år 1778 och tillkom vid en av alla olika ombyggnader, detta hus kom sedan att stå kvar i allt sämre skick vartefter tiden gick. Det revs slutligen i samband med att den nya Nils Ericsons sluss byggdes på 1840-talet.

För mer information om undersökningen vid Karl Johans torg klicka här

Månadens fynd 27 mars 2017

Månadens fynd - mars 2017

Även det här fyndet, eller snarare fynden, kommer från vår undersökning på Södermalmstorg. Det rör sig om fem klädesplomber från 1620-talet. Dessa tjänade som kvalitetsstämplar för textilbalar och utgjorde en garanti för att tyget höll den kvalitet som producenten eller klädeshandlaren utlovade.

Klädesplomber från Södermalmstorg

I mitten av bilden ser vi en plomb från London med en heraldisk vapensköld med ett kors och en delvis inskription […]IVITATIS LOND[…]

Uppe till höger har vi ytterligare en plomb som troligen kommer från England, här rör det sig om en plomb som av marknadsföringsskäl har försetts med en klädeshandlares personliga sigill.

Uppe till vänster i bild finns en skatteplomb för export av kläde som kommer från staden Meiningen i mellersta Tyskland. Den har två motställda heraldiska kronor och är försedd med en inskription […]OMASEIN MEININGEN […]. Den här plomben har ursprungligen suttit på en rulle med så kallad Bombazijn (holländsk) eller Barchent (tysk). Ett tyg som var blandat av linne och bomull.

Staden Meiningen var välkänd för sin produktion av Bombazijn under 1500-talet och i början av 1600-talet, Trettioåriga kriget (1618-1648) kom emellertid att ödelägga hela produktionen.

Av de övriga två är den nere till vänster troligen från Holland, medan den nere till höger har okänt ursprung.

 

Miljön de kommer ifrån på Södermalmstorg är intressant. Det verkar röra sig om en plats där handelsmän av holländskt ursprung eller åtminstone med holländska kontakter varit verksamma. I samma miljö som de här klädesplomberna kommer ovanliga fynd av kritpipor som vanligtvis bara påträffas i Amsterdam och här finns högstatuskeramik och lyxigt glas från Venedig. Men de fynden får vi återkomma till vid annat tillfälle.

 

 

Slusskajen/Slussplan 24 mars 2017

På gång i mars 2

Sjöbergsplan

Sjöbergsplan 1927

Så här såg miljön vid Sjöbergsplan ut 1927, några år innan allt förändrades i samband med Slussenbygget på 1930-talet. En del av huset till höger i bild är det vi nu hittat och det har alltså gamla anor.

 

Arbetena med schaktningsövervakning fortsätter på Sjöbergsplan och vi har snart dokumenterat och tagit bort de arkeologiska lämningar som fanns där. Det har varit väldigt söndergrävda lämningar, men vi kan konstatera att där stått minst två olika byggnader från 1600-talets slut och framåt. Någon av dem kan vi knyta till den verksamhet som Södra bryggeriet bedrev här och även koppla till äldre kartmaterial tillbaka till 1700-talet och sedan också följa i äldre fotografier fram till dess att huset efter flera ombyggnader revs på 1930-talet.

 

Sjöbergsplan 20170320

Här syns två husgrunder som kommit fram vid Sjöbergsplan.

 

Men här finns också sporadiska fynd av keramik som pekar mot åtminstone 1500-talet i form av tyska stengodskrus.

Siegburgkrus

En av flera skärvor av Siegburgkrus som hittats vid Sjöbergsplan.

 

Sjöbergsplan var från slutet av 1600-talet en del av Järngraven, den plats där järn från Bergslagen lastades om till fartyg på Saltsjösidan för vidare export ut i världen. Området har varit utsatt för många förändringar de senaste århundradena inte minst under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.

Då grävdes djupa schakt för att kunna lägga ned den stora vattenledning som fortfarande håller en stor del av Stockholms vattenförsörjning. Det är också nu en del av de arbeten som ska utföras här. Nu kommer den gamla vattenledningen att bytas ut mot en ny.

Sjöbergsplan rörläggning 1899

 Så här såg det ut vid Sjöbergsplan när den stora vattenledningen grävdes ner år 1899. I bakgrunden pågår torghandeln vid Kornhamnstorg för fullt. En spännande miljö så fjärran från den vi ser idag.

 

Kajen vid Nils Ericsons sluss

Just nu pågår också schaktningar direkt öster om den yta som vi undersökte på Karl Johans torg tidigare i år, då delar av Södra Slaktarehuset från 1700-talet påträffades. Stora delar av ytan som grävts har visat sig vara utschaktad i samband med bygget av Slussen på 1930-talet. Men inte långt ifrån där vi hittade Slaktarehuset framkom delar av en kajfront i huggen granit och belagd med stora stenplattor. Dessutom framkom en kraftig stenmur ett stycke in. Kajen vätte ut mot Saltsjön och byggdes i samband med anläggandet av en ny sluss på 1850-talet. Slussen, som kom att kallas Nils Ericsons sluss efter konstruktören, finns fortfarande bevarad under trappen som leder ner mot Karl Johans torg.

Nils Ericsons sluss

 De här stenplattorna som kom fram vid Karl Johans torg är en del av kajfronten till Nils Ericsons sluss.

 

Nils Ericson lyckades genomföra bygget av slussen på kortare tid och för en lägre kostnad än vad som var beräknat. Som belöning för det lyckade genomförandet blev han inte bara adlad utan fick även uppdraget att rusta upp resten av slussområdet som ansågs rätt förslummat. Bland annat så anlades nya kajer och en stor stensatt plan. Nils Ericsons sluss var i trafik mellan 1851-1926 då den stängdes inför 1930-talets stora ombyggnation av hela Slussenområdet.

Nils Ericsson slussen vykort 1910

Här har vi ett vykort från 1910 som visar Nils Ericsons sluss som den såg ut från Kornhamnstorgssidan.På andra sidan slussen kan man ana en stenläggning liknande den vi nu dokumenterat.

 

 

Slusskajen/Slussplan 17 mars 2017

Nu undersöker vi lämningar på Södra Slussplan

Nu är vi igång med nya arkeologiska undersökningar inom Slussenområdet igen. Den här gången har vi förflyttat oss till ett område söder om den nuvarande Slussen. Ett område vi kallar för Södra Slussplan.

Översikt Södra Slussplan

Här ovan syns vår arbetsplats på Södra Slussplan.

 

Genom de schaktningsövervakningar vi utför dagligen har vi här lokaliserat en yta som totalt på cirka 2 400 m2 med konstruktioner och kulturlager som kan dateras till 1600-1700-talen. Men i den södra och västra delen av ytan finns lämningar vilka troligen kan dateras till 1400-1500-tal. Den här ytan kommer vi undersöka i två delar på ömse sidor om en spont som löper genom området, och vi befinner oss nu i den östra delen.

Gröna gången börjar komma fram

Det här är en del av Gröna gången som nu börjar komma fram.

 

För tillfället arbetar vi med att ta fram och dokumentera byggnadslämningar och murar som kan härledas till Gröna gången som låg norr om Polhemsslussen. Där fanns under 1700-talet handelsbodar för grönsaksförsäljning, fiskförsäljning i Fiskarnas hus samt olika typer av hantverksbyggnader vars verksamheter var beroende av vattenkraft. Snart kommer också delar av Polhemsslussen från 1750-talet att komma fram.

Karta 1771 med det nuvarande undersökningsområdet

På den här kartan från 1771 är den östra delen av undersökningsytan på Södra Slussplan markerad.

 J.P.Cumelin Blå Slussen 1790 talet

Det här är en skildring av livet kring Polhemsslussen från tiden omkring 1790 och det är har vi gräver just nu. Målningen gjordes av J.P. Cumelin.

 

 

Slusskajen/Slussplan 06 mars 2017

På gång i mars 1

Under rubriken På gång kommer vi framöver att berätta om allt annat vi gör vid Slussen vid sidan av de större arkeologiska undersökningarna. I samband med ombyggnationen så är det en hel del schaktningar som måste göras för att den nya Slussen skall kunna byggas. Det rör sig om allt från att bygga tillfälliga cykelbanor till stora omläggningar av vatten-, avlopps- och elledningar som behöver flyttas. Varje gång som nya schakt grävs så följer en arkeolog med för att dokumentera det som kommer fram.

SlussenpanoramaSå här ser vår dagliga arbetsplats ut.

 

Sjöbergsplan

SjöbergsplanSchaktningsarbeten vid Sjöbergsplan.

Vid Sjöbergsplan där popplarna en gång stod pågår schaktningar för att sänka markytan. Samtidigt grävs flera ledningar fram som måste ledas om. Här har det nu framkommit rester av både byggnader och gator som vi nu kommer undersöka närmare. Troligtvis är det lämningar efter Södra bryggeriet som låg på denna plats från 1600-talet till senare delen av 1800-talet som vi funnit.

Sjöbergsplan lämningarHär kommer ett spisfundament, antagligen från 1600-tal, fram bland bebyggelselämningarna på Sjöbergsplan.

 

Södra Slussplan

Borrningar på södra SlussplanProvborrningarna övervakas och borrproverna analyseras arkeologiskt.

Södra Slussplan kallas det område som ligger söder om Karl Johan slussen. Här har vi under några veckor följt schaktningar i den del som ligger närmast Saltsjön. Samtidigt så utförs borrningar över hela området. Borrningarna går ner till mellan 6-8 meter under grundvattennivå och görs i första hand för att analysera jordmassorna för att se i vilken grad de är förorenade. Men då borrproven tas upp som hela kärnor ger de även oss arkeologer värdefull information om hur markförhållandena ser ut längre ner. Borrningarna kommer pågå flera veckor framöver men redan nu kan vi konstatera att det finns en hel del träkonstruktioner under grundvattennivån.

 

Stadsgården

KajbeläggningEn kajbeläggning från 1800-talet.

Just nu pågår förberedelserna för att bygga en provisorisk busshållplats där Konsum en gång hade sin butik i Karl Johan gallerian. Det schaktas för nya dagvattenledningar och plintar till skärmtaken på busshållplatserna. I samband med dessa schaktningar så har vi på flera ställen påträffat en kullerstensbeläggning från mitten av 1800-talet som låg på den kaj som fanns här då.

 

 

Slusskajen/Slussplan 27 februari 2017

Undersökningarna vid Karl Johans torg är nu avslutade

Vi har nu avslutat en del av undersökningarna vid Karl Johans torg och några av de preliminära resultaten ger oss en god bild av vad som hänt på platsen.

Efter senaste inlägget har vi upptäckt flera faser av Kvarnhusgränden. Två olika kullerstenslagda gränder har överlagrat varandra och löpt i öst-västlig riktning ner mot Saltsjön. Bägge tycks ha lagts under olika delar av 1700-talet. Tjocka utfyllnadslager med raseringsmaterial mellan stenläggningarna visar att man noggrant fyllt ut och jämnat till ytorna.  År 1728 uttryckte den nytillträdde Stadsarkitekten Johan Eberhard Carlberg en önskan för reparation av södra Fiskare- och Slaktarehusen, som bedöms som helt nödvändig. Byggnaderna och den stenlagda gränden mellan dessa hotades av framträngande vatten. Man var dock inte helt klar över hur arbetet skulle utföras rent tekniskt. Arbetet i det forsande vattnet tycks ha varit mycket mödosamt men år 1740 skall ändå flera nödvändiga reparationer ha utförts.

Äldre grändHär dokumenteras en av de äldre gränderna som påträffades utanför Södra Slaktarehuset.

 

Att det rört sig om vattenanknutna aktiviteter invid gränden visar också många av fynden. Förutom slaktavfall i form av djurben ifrån Södra Slaktarehuset, har vi bland annat påträffat en fiskekrok och en del av en vridkvarn.

Fiskekrok 72dpi 450Den här fiskekroken hittades i kulturlagret på Karl Johans torg. Den är 4 cm lång.

 

Sannolikt har vi också delar av fundamentet till Fiskarehuset och möjligen även en bakre mur till det sliperi som ska ha stått på platsen. Något som våra fortsatta undersökningar förhoppningsvis kan visa. Samtida ritningar över Kvarnhuset intill visar att det hade fyra hjul som drev två kvarnstenar vardera. Ett fynd av ett fint målat kvarhjul på en bit flintgods ger en rolig koppling.

Flintgods med kvarnhjulsdekorEn skärva flintgods med en blåmålad dekor där man bland annat ser ett kvarnhjul.

 

Olika typer av keramik är också den största fyndkategorin - rödgods, fajans, flintgods och kinesiskt porslin. Vi har stora mängder glas, däribland flera fina sigill ifrån buteljer. Bland annat från det närbelägna Björknäs glasbruk i Nacka som var aktivt mellan 1736-1785.

GlassigillHär har vi fyra sigill som suttit på glasflaskor från 1700-talet. Nere till vänster syns ett som anger att flaskan tillverkats på Björknäs glasbruk i Nacka och uppe till vänster ett sigill från Casmirsborgs glasbruk som låg vid Gamleby norr om Kalmar.

 

Vi har också hittat många mynt från perioden och stora mängder kritpipor förstås. Dels från en lokalt producerad typ som är vanlig i området men också ett par ”Riksvapenpipor” och en så kallad ”Jonapipa”. Den senare brukar vanligen dateras till första halvan av 1600-talet.

KritpiporDet här är tre huvuden till kritpipor. Till vänster ser vi en pipa som sannolikt tillverkats vid Carl Wetterviks fabrik här i Stockholm under 1700-talets andra hälft. I mitten syns en så kallad Jonapipa från 1600-talets första hälft och till höger huvudet till en "Riksvapenpipa" som även den troligen tillverkats i Carl Wetterviks fabrik i Stockholm strax efter mitten av 1700-talet.

 

Under den kullerstenslagda kvarnhusgrändens två faser framkom rester efter en rejäl brygglämning. Flera parallellt ställda rader med resterna efter tillhuggna stolpar har burit upp en konstruktion mot Saltsjön. Åldern på brygglämningen kommer förhoppningsvis bli klarare efter en analys av årsringarna i träpålarna (dendrokronologi).

PålarPålar till en brygglämning som vi hittade under de stenlagda gränderna utanför Södra Slaktarehuset.

 

Det står dock klart att den är äldre än kullerstensgatorna. Kanske kan det vara en rest av 1600-talets aktiviteter i området?  Utifrån historiska källor vet vi att även ett äldre slakthus har stått på platsen vilket vi troligen funnit en av murarna till. Av Carlbergs redogörelser kan man också läsa hur det gamla Fiskarehuset var uppfört på några få pålar och syllar vilka delvis var förruttnade. Carlberg ordinerade därför så kallade ”krubbverk” under byggnaden, en enklare form av stenkista som vi förmodligen påträffat.

I nästa skede kommer ytan utökas åt väster så undersökningarna fortsätter. Vi återkommer med nya resultat under våren.

 

 

Månadens fynd 24 februari 2017

Månadens fynd - februari 2017

Månadens fynd kommer från Södermalmstorg. Fyndet gjordes våren 2015 när vi undersökte en gårdsbebyggelse från 1300-talets mitt. Det rör sig om ett handfat av brons som av någon anledning grävts ner och gömts på gårdsplanen. Fatet hade en diameter på ungefär 26 cm och var ganska välbevarat trots att det legat i marken i drygt 600 år.

Handfatet grävs framHär ser vi hur handfatet grävs fram.

TvättfatSå här ser handfatet ut nu efter att det konserverats. Det finns utställt på Medeltidsmuseet.

 

Handfatet avspeglar ett högreståndsmässigt bordsskick. Till en högreståndsmässig bordskultur hörde nämligen att tvätta sina händer under måltiden. En anledning till att detta uppfattades som gott bordsskick var givetvis att maten i stor utsträckning åts med händerna. Det skulle dröja till långt in på 1500-talet innan bordsgafflar kom att tas i bruk och vi fick ett bordsskick där man åt med kniv och gaffel. Ritualen med handtvättning har mycket gamla rötter och fick ett starkt genomslag i inte minst den höviska kultur som utövades i de europeiska hoven och i aristokratiska kretsar under medeltiden. Inom svenskt område kan vi spåra dess rötter ner i vikingatiden.

Åtminstone inom hoven så användes tvättfaten alltid tillsammans med en tillhörande vattenkanna i brons, en så kallad akvamanil. En sådan kunde vara mycket konstfullt utformad, t.ex. i form av ett lejon eller som en stridshäst med ryttare. En tjänare måste vara behjälplig och hälla vatten från kannan ner i handfatet så att herremannen kunde tvätta sina händer i rinnande vatten.

Handfatsfyndet visar oss att medlemmarna i vår 1300-talsfamilj på Södermalmstorg hade tagit till sig detta bordsskick. Liknande och samtida fynd har gjorts i andra städer kring Östersjön där de tyska köpmännen slog sig ner.

Fyndet finns nu utställt på Medeltidsmuseet och kan beskådas i utställningen ”Slussen under ytan”. Så passa på att ta en titt på det. 

 

 

Månadens fynd 30 januari 2017

Månadens fynd - januari 2017

Månadens fynd den här gången kommer från vår undersökning i kvarteret Ormen. När vi först hittade det trodde vi att det var ett franskt mynt präglat under Ludvig XVI från andra hälften av 1700-talet. Med tanke på att vi under 1700-talet dessutom hade en pirat, Jacob Degenaar Petterson som ägde kvarterets fastigheter nummer 18 och 19 så skenade fantasin lätt iväg. Denne man hade nämligen lierat sig med fransmännen och bedrev för deras räkning kaperiverksamhet i Östersjön. Kanske var det vi då trodde var ett franskt mynt ett minne från denna verksamhet?

Bild 1  72dpi 900 600Det här är vår spelpenning. Till vänster framsidan med ett porträtt av Ludvig XVI och en latinsk inskription. Till höger baksidan med en avbildning av en fontän och en latinsk inskrift. Dess diameter är 2,4 cm.

Vid närmare efterforskning visade det sig att så inte alls var fallet. Det vi hittat var istället en så kallad jeton eller räknepenning som tillverkats i Fürth, som ligger nära Nürnberg i Tyskland. Det var motivet på den som gjorde att vi hamnade lite fel i våra tankar; en latinsk inskription med den franske kungens namn och hans porträtt.

Den är förmodligen tillverkad av Johann Christian Reich, som var verksam i Fürth från 1758 till 1814 och den hör hemma i hans ”Fountain series”. Dessa tillverkades runt omkring år 1800. Materialet är av mässing och som något nytt användes här en bättre legering med 35 % zink. Därför är den av bättre kvalité, än andra samtida jetoner.

Något liknande fynd finns inte tidigare från Stockholm.

Bild 2  72dpi 900 600Det här är en likadan spelpenning i originalskick, så som vårt fynd en gång sett ut.

Den här typen av jetong användes som spelpenning vid kortspel. Eftersom det var förbjudet att spela om pengar kringgick man detta genom att istället spela med spelpenningar. Dessa blev alltså en sorts substitut för pengar. Redan på 1600-talet användes spelpenningar i Sverige. Kungligheter och även privatpersoner lät tillverka sina egna spelpenningar med symboler, valspråk eller med ättens vapen. Spelpenningar för allmänheten blev vanliga på 1700-talet och dessa var liksom vårt fynd gjorda i koppar eller mässing. Det var främst spelkort från Amsterdam och Rouen som användes i Sverige fram till dess att sådana började tillverkas i Stockholm 1731.

Bild 3  72dpi 900Här har vi en svensk kortlek från 1700-talet.

Slusskajen/Slussplan 20 januari 2017

Södra Slaktarehuset vid Karl Johans torg kommer fram idagen

Nu är vi igång med en mindre slutundersökning som omfattar cirka 400 m2 vid Karl Johans torg invid Slussplan, där statyn över Karl XIV Johan tidigare stod.

Arbetsbild

Vi befinner oss då alldeles invid Söderström. Här fanns en gång en mängd olika verksamheter som krävt tillgång till vattenkraft, eller helt enkel bara tillgång till vatten.

Arbetsbild 1Här har vi börjat ta fram grunderna till Södra Slaktarehuset.

 

Det rörde sig om kvarnar och sliperier, det bedrevs också handel med fisk och här låg ett av stadens slakterier.

Brolins karta 1771Det här är ett utsnitt ur en Stockholmskarta från 1771. Här syns alla de byggnader som fanns i Söderström vid den tiden. Byggnaden som har beteckningen LL är Södra Slaktarehuset. Vårt undersökningsområde är markerat med rött.

 

De lämningar som nu undersöks observerades i samband med de schaktningsövervakningar vi dagligen gör i området.  I det här fallet visade det sig att här finns bevarade rester efter det så kallade Södra Slaktarehuset och Kvarnhusgränden som låg söder om detta. Dessa återges i en karta över Stockholm från 1771 som vi kan se härnedan. Utifrån skriftligt material vet vi att slakthuset har sina anor åtminstone tillbaka till 1600-talet och att det behövt byggas om ett antal gånger då det dels utsatts för eldsvåda och brunnit ner och dels helt enkelt blivit i så uselt skick att det behövt byggas om. Ett stort problem i området har varit grundläggningsförhållandena, där till exempel pålar ruttnat och behövt bytas ut och stengrunder som då utsatts för sättningar som gjort att byggnaderna tagit skada.

Södra Slaktarehuset år 1778 och dagens murÖverst i bild syns en fasadritning av Södra Slaktarehuset år 1778 och underst är den mur vi nu fått fram. Den utgör husets södra gavel.

 

Utifrån de myntfynd vi gör kan vi konstatera att den stenlagda gränden vi får fram har varit i bruk från åtminstone 1700-talets första hälft. Stengrunden till slakthuset som nu ligger framme är från år 1778 och tillkom vid en av alla olika ombyggnader, detta hus kom sedan att stå kvar i allt sämre skick vartefter tiden gick. Det revs slutligen i samband med att den nya Nils Ericsons sluss byggdes på 1840-talet.

Myntfynd 1700-talDet här är några av de myntfynd från 1700-talets första hälft vi gjort ovanpå Kvarnhusgränden som låg alldeles söder om Södra Slaktarehuset.

 

I samband med fältarbetet görs också en byggnadsdokumentation av husgrunderna och en genomgång av äldre ritningshandlingar i Stockholms stadsarkiv.

Undersökningarna kommer att pågå till slutet av februari och vi återkommer med nya reportage under tiden.

 

 

 

 

 

Arkeologikonsult

Arkeologikonsult kommer fortlöpande att genomföra de arkeologiska undersökningarna i Slussenområdet under hela byggnationstiden. Det kommer att dyka upp många intressanta fynd och lämningar från olika epoker så fortsätt gärna följa vårt arbete här på Slussenportalen.

Kontakt

Telefon: 08-590 840 41

Epost: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Web: www.arkeologikonsult.se