Månadens fynd gjordes hösten 2016 och det kommer från vår undersökning av en del av kvarteret Ormen.

Det rör sig om en del till en fotogenlampa, närmare bestämt dess brännare. Den här typen har en så kallad vekhiss, alltså en anordning med vilken veken kan höjas och sänkas med hjälp av en liten ratt. Veken har varit rak och platt vilket var vanligt i de lite enklare typerna av lampor.

Det här är månadens fynd. En brännare till en fotogenlampa.

Fotogenlampor började komma in i de svenska hemmen redan på 1860-talet, därefter vann de snabbt i popularitet och på 1870-talet var de den vanligaste ljuskällan i nästan alla hem. De fanns både på landsbygden och i staden, i välbärgade borgarhem och i enklare arbetarhem, de fanns också i verkstäder och på kontor.

Det här är en tabell som visar antalet omnämnanden av ordet "fotogenlampor" i svensk press under perioden 1860-1920. Vad vi ser är helt enkelt en avspegling av fotogenlampans intåg i de svenska hemmen från mitten av 1860-talet och fram till slutet av 1870-talet. Källa: KB (Kungliga bibloiteket).

Talgljusen, oljelamporna eller eldstaden var inte längre de primära ljuskällorna, dessa tillhörde nu det förflutna.

Fotogenets kemiska egenskaper och de effektiva brännarna gjorde att man nu fick ett ljusutbyte som blev större än vad som tidigare varit möjligt. Men man fick inte bara ett bättre ljus, fotogenlampan kunde också placeras var som helst i rummet, den kunde hänga i taket, sitta som en lampett på väggen eller stå på ett bord. Till dessa fördelar kom dessutom att man nu fick en lampa som var relativt brandsäker eftersom lågan skyddades av ett glasrör. En inte helt oviktig aspekt i en tid då vådeld i värsta fall kunde ödelägga en hel stadsdel.

Här ser vi en ganska typisk interiörbild från ett svenskt borgarhem i slutet av 1800-talet där en fotogenlampa står placerad på ett arbetsbord.

Fotogenlampor kunde också sitta som lampetter på en vägg. I det här fallet i ett kök.

Vårt fynd kommer som nämnts från en del av kvarteret Ormen som låg alldeles där Katarinavägen mynnar ut mot Stadsgården. Det var ett kvarter som genomgick stora sociala förändringar, från en miljö som hyste välbärgade handelsmän vid mitten av 1600-talet till en utpräglad fattigbebyggelse vid sekelskiftet 1900.

Vid den tiden då fotogenlamporna introducerades beboddes kvarteret av en socialt blandad befolkning som utgjordes av handelsmän, tjänstemän och arbetare, samt pigor och olika inneboende. Sannolikt har de alla haft lampor av olika kvalitet och utformning så det är lite vågat att försöka tolka vem som kan ha ägt den enklare lampa som vår brännare kommer ifrån. Men kanske har den stått i någon av pigornas kammare?

Fotogenlampans huvudsakliga tidevarv kom att vara fram till 1910-talet då den elektriska belysningen blev vanlig i Sverige och tog över som primär belysningskälla.

Annons för fotgenbrännare i Stockholms Dagblad 1891-12-07.