Månadens fynd kom fram alldeles nyss. Vi har hittat dem under den här veckan när vi övervakat ett schaktningsarbete inne i det så kallade KF-huset här vid Slussen.

Det rör sig om delar av trasiga deglar som använts vid glastillverkning. Det kanske inte ser så märkvärdigt ut, men faktum är att fynden är ganska spännande.

Här ser vi några delar av gjutformar som använts vid Melchior Jungs glasbruk någon gång under perioden 1652-1678. På en del av dem finns kvarsittande glasmassa. Vid tillverkningen av formarna användes vitlera som importerades främst från tyskt område, men även från Frankrike.

I nära anslutning till platsen där schakten grävdes låg en gång Melchior Jungs glasbruk. Jung hade startat sin glastillverkning redan 1642 genom att med hjälp av främst italienska glasblåsare bygga upp en hytta på Kungsholmen. 1652 drabbades emellertid bruket av en förödande eldsvåda och efter den flyttade Jung sin verksamhet hit till kvarteret där vi nu befinner oss. Glasbruket fanns kvar i drift fram till 1678 och vid den tiden arbetade ”8 geseller eller mestare och 10 handtlangare, föruthan enn stoor deel annat tarfweligit brukzfollck, alla infödde swenske” här.

Utifrån skriftligt material från 1600-talet så vet vi att man på Jungs glasbruk tillverkade fönsterglas, buteljglas, dryckesglas och även ljuskronor. Till ljuskronorna behövdes glaspärlor i olika färger liksom slipade bergkristallpärlor och glasprismor. Förvånansvärt nog så finns det idag inga bevarade glasföremål som säkert kan knytas till Melchior Jungs produktion, möjligen med undantag för två ljuskronor som finns på Skoklosters slott.

När det kontorskomplex som idag utgör KF-huset började uppföras under det tidiga 1900-talet och med vidare påbyggnader under 1930-talet och 1970-talet så gjordes inga arkeologiska undersökningar på platsen. Så de fynd vi nu gjort är de första arkeologiska beläggen för den glasproduktion som Melchior Jung bedrev.

Vår glasexpert berättar att sådana här fynd är bland de säkraste indikationer på glastillverkning som man kan hitta. Massan i deglarna är mycket typisk för sådana deglar som man smälte glas i. Den består först och främst av vitlera som blandats med chamotte från krossade degelfragment. Vitleran importerades framförallt från Grossalmerode i Hessen (ungefär 15 mil öster om Köln), men man kunde också få bra lera från Frankrike.

Åtminstone ett av de fynd vi nu gjort tycks vara en trasig degel som använts vid flasktillverkning.