Den här månadens fynd kom fram för en liten tid sedan i samband med muddringsarbeten i Saltsjön invid Södermalmssidan. Det rör sig om ett väldigt ovanligt fynd, en trebensgryta som är gjuten av en kopparlegering eller vad vi oftast kallar brons. Grytan är i mycket gott skick och så gott som helt intakt med en mynningsdiameter på 22 cm.

Det här är vår nyfunna bronsgryta. Den har en mynningsdiameter på 22 cm. Sannolikt kan den dateras till senmedeltid.

I museisamlingarna finns sedan tidigare endast två fynd av bronsgrytor från Stockholm, det ena som är nästan identiskt med vårt fynd hittades vid grävningsarbeten på Norrmalm i hörnet av Norrlandsgatan och Mäster Samuelsgatan omkring år 1900. Det andra fyndet är från Skeppsbron och köptes in till Nordiska museet 1924. Dessutom finns ett liknande fynd som påträffades i vattnet vid Kolsundet, någon mil öster om Strängnäs. Alla de här fynden får alltså betraktas som lösfynd, vilket innebär att de inte kan dateras med någon närmare precision. Rent allmänt hör de till medeltiden och i vårt fall kan vi sannolikt tidfästa den till 1300-talet. Det finns även enstaka fynd av delar till bronsgrytor i museisamlingarna men även de är relativt sällsynta.

Här ser vi en köksinteriör från ett välbärgat hem så som Hans Baldung Grien avbildade det år 1511. På spishärden står en gryta där maten kokas.Utifrån skriftliga källor i form av bouppteckningar från tyskt område kan vi sluta oss till att grytor av det här slaget har hört hemma i städernas mer välbärgade hushåll. I den norska hamnstaden Bergen där Hansan hade ett av sina viktigaste kontor tycks bronsgrytor endast ha funnits i de tyska hushållen. Kanske kan det ses som en indikation på att den här typen av matlagningsredskap inte bara skulle kunna knytas till ett ekonomiskt välstånd utan också till en speciell nationell grupp av handelsmän?

Att det funnits grytgjutare i Stockholm är dock väl belagt. Det äldsta skriftliga omnämnande vi har rör en grytgjutare vid namn Botuid gritagiutare som omnämns i stadens tänkebok den 2 mars 1476.

Möjligen har han haft sin verkstad här i närheten av Södermalmstorg, ner mot Mälaren? I alla fall så talas det om en grytgjutare med samma namn i tänkeboken den 26 februari år 1480 … ”Botuid gritagiutare ena tompt, belegin pa Sudre malm nordan fore Almenningx gatune”…

I samband med arkeologiska undersökningar i Gamla stan så har det påträffats fragment av gjutformar som härrör från grytgjutning och de kan utifrån annat fyndmaterial dateras till 1300-talet så det är de äldsta spår vi för närvarande har av sådan verksamhet.

Det här är några av de gjutformar som påträffades i kvarteret Paliamedes i Gamla stan år 2020. Det rör sig om delar av formar som använts vid grytgjutning. De kan dateras till 1300-talet.