Södermalmstorg 13 maj 2015

Tegelhus och venetiansk glasbägare från 1300-talet på Södermalmstorg

Vi avslutade vår förra lägesrapport från Södermalmstorg med att säga att vi började ana resterna efter en mer omfattande bebyggelse igen, dold under ett omfattande raseringslager som skvallrade om att en rejäl brand härjat här vid mitten av 1400-talet. Så trodde vi då, men nu vet vi bättre.

När vi tog bort brandlagret som innehöll mängder med tegel (både vanliga tegelstenar men också olika typer av taktegel) och kalkbruk så insåg vi att något spännande var på gång. Här kom ju bevisligen rester efter ett rivet hus som en gång varit murat. Att hitta medeltida murade hus utanför Stadsholmen (Gamla stan) är minst sagt intressant och välter definitivt föreställningen om bebyggelsen på Södermalm över ända. I raseringen hittade vi intressant nog även fönsterglas. Men inte nog med det, där kom även ett litet fragment av dryckesglas fram. Det var inte vilket glasfragment som helst, det visade sig vara en bit av en blå venetiansk glasbägare som dekorerats med emaljmålning. Snart kom ytterligare några skärvor, sannolikt från samma bägare, fram.

Venetianska glasskärvor hemsidanHär syns skärvorna av den vackra venetianska glasbägaren som dekorerats med emalj i vitt, gult och rött. Nere till höger i bild finns en avbildning av en komplett bägare (från British Museum) av samma slag som den vi hittat, men är i klarglas och inte blå som vår. Där har vi fällt in en av våra skärvor så att man kan få en uppfattning om storleken.

Efter kontakt med våra specialister på glas visade att sådana fynd är tämligen ovanliga, tidigare har det bara påträffats några enstaka liknande skärvor från Helgeandsholmen. Den här typen av glasbägare bör rimligen ha varit ett statusobjekt som inte fanns i varje hushåll, det var nog bara en tämligen välbärgad medelklass som kunde hålla sig med sådana. Idag finns det bara fyra exemplar i världen av dessa kärl som är bevarade i komplett skick, men inget av dem är i blått glas. De flesta skärvor som påträffats kommer från norra Tyskland och Baltikum, så det kan inte vara en djärv gissning att spridningen av de här lyxkärlen hänger samman med den tyska Hansans aktiviteter.

Vi har redan tidigare kunnat konstatera att den materiella standarden här på Södermalmstorg höll samma nivå som inne i själva staden och nu med dessa fynd råder det definitivt ingen tvekan om det. Nästa intressanta information som vi fick från våra glasvänner var att de här kärlen tillverkades under perioden 1280-1350. Vi trodde ju att vi skulle befinna oss i tidigt 1400-tal. Efter en snabb kontroll av det keramikmaterial som nu kom fram kunde vi konstatera att vi faktiskt kommit ner till 1300-talet och troligen dess mitt eller åtminstone andra hälft.

KeramikfyndHär ser vi en del av de keramikfynd vi gör just nu som pekar mot att vi befinner oss i 1300-talet. Nere till vänster i bild finns ett komplett litet salvekrus som en gång innehållit välgörande och läkande salvor.

Uppenbarligen har alltså 1400-talets bebyggelse varit väldigt sporadisk här på platsen, vilket kanske hänger samman med de politiska konflikter som rådde vid den här tiden och då Stockholm var belägrat vid flera tillfällen. År 1456 utgick dekret från kungamakten att endast lätt byggning fick förekomma på malmarna och 1461 proklamerades rent av ett totalförbud mot bebyggelse på Södermalm. Uppenbarligen har detta efterlevts.

Översikt PICT 20150506 091337 med husmarkeringDetta är de nyfunna resterna av bebyggelsen från mitten av 1300-talet. Utbredningen av det eldhärjade huset har markerats med rött. Till höger syns gränden som leder ner mot Saltsjön.

Under  raseringsmassorna har nu alltså en bebyggelse från mitten av 1300-talet kommit fram, åtminstone ska vi nog preliminärt våga datera den till 1300-talets andra hälft. Här finns ett hus som varit minst 4x8 meter stort och som brunnit ner totalt, efter raseringen återstår endast en del syllstenar och kraftigt förkolnade syllar och golvplankor. Utifrån fynden i raseringslagret kan man se att dess väggar varit murade av tegel. Antagligen har huset utifrån grundläggningen att döma varit byggt i fackverkskonstruktion, där fyllningen utgjorts av murat tegel. Alltså en hustyp som har sydskandinavisk, eller kanske tysk prägel.

FI937 33388 Fönsterglas 1300 talDe skärvor av fönsterglas vi hittat är mestadels gröna men här fanns också rött glas vilket känns väldigt exklusivt och ovanligt.

Taket har varit täckt med tegel. Tydligen har huset även haft glasade fönster vilket är tämligen ovanligt vid den här tiden. Den hustyp vi nu hittat är inte unik i Stockholm men heller inte vanlig, att däremot hitta det på Södermalm var definitivt oväntat. Inne i huset låg det mängder med förkolnad spannmål i form av korn, möjligen skulle detta kunna tyda på att vi har at göra med ett spannmålsmagasin.

På husets norra långsida fanns en stenläggning med en fint lagd ränna där regnvattnet från taket kunde ledas bort och på södra sidan löpte en stenlagd gränd ner mot Saltsjön (förra året hittade vi dess fortsättning). Norr och även öster om huset fanns också rester av en stenlagd gårdsplan på vilken det låg rester av hushållsavfall. Just nu håller vi på att ta bort denna bebyggelse och arbetar oss ner till äldre perioder.

Södermalmstorg 28 april 2015

Det sena 1400-talet på Södermalmstorg låter sig nu anas

Sedan vi lämnade det tidiga 1500-talets tydliga bebyggelse har vi nu jobbat oss ner genom de lager som avsatts här på Södermalmstorg under den andra hälften av 1400-talet. Här har lämningarna varit betydligt mer fragmentariska, det har mest rört sig om enstaka syllar och utspritt lösvirke som indikerar var det en gång stått någon form av lättare bebyggelse som rivits undan och i övrigt lämnat få spår efter sig. Även gränderna ner mot Saltsjön har tagits bort i samband med att den bebyggelse som låg utmed dem har rivits. Det rör sig om två olika gränder med anslutande hus och tomtmark på sydsidan som försvunnit på detta vis. På grändernas nordsida har vi funnit samtida spår efter inhägnade odlingslotter, vad som odlats är ännu inte klarlagt - så det får vi återkomma till längre fram.

Rent allmänt så kan det konstateras att 1400-talet även vid tidigare undersökningar visat sig vara ganska undflyende i det arkeologiska materialet i Stockholm så det är kanske inte så konstigt att vi nu upplever detsamma här på Södermalmstorg. Här kan det i vårt fall vara lite frestande att koppla de sporadiska bebyggelselämningarna vi hittat till rikets historia i stort och till de skriftliga historiska källorna rörande Stockholm.

I den tid vi nu befinner oss i (1400-talets andra hälft) rådde en omfattande politisk anarki i Sverige där grunden till konflikterna var en ständigt pågående maktkamp som rörde ekonomiska och materiella intressen. Huvudmotståndarna kan förenklat sägas vara riksrådet och kungen, men det var betydligt mer komplicerat än så. I riksrådet fanns dessutom grupperingar som kämpade om makten inom rådet. Ett grundläggande tema i konflikterna mellan kungen och riksrådet var att rådet ville bevara den nordiska unionen med Danmark vilket kungen motsatte sig. En stark bidragande orsak till detta var att unionen gynnade riksrådets maktställning på bekostnad av kungamaktens. Huvudaktörerna i maktkampen kunde dessutom kombineras om i olika nya konstellationer allt efter den rådande politiska situationen och alliera sig med andra stormän. Att vi kan tala om en politisk anarki blir tydligt då Sverige under en period mellan 1448 och 1523 byter stadsledning tretton gånger.

De mycket omfattande politiska konflikterna som rådde i Sverige kom i allra högsta grad också att påverka Stockholm, inte minst måste det ha märkts genom att kontrollen över Stockholms slott växlade vid ett stort antal tillfällen. Staden blev också direkt indragen i unionsstridigheterna med Danmark och 1452 angreps Stockholm av den danska flottan dock utan större framgång. Men några år senare, 1457 fick kung Karl Knutsson fly till Danzig och slottet togs då över av riksrådet. Nu valdes istället Kristian I av Danmark till ny kung och på midsommarafton höll han sitt intåg i Stockholm. Orostiderna bör säkerligen ha satt sina spår på bebyggelsen kring Södermalmstorg. År 1461 proklamerar Kristian I till exempel ett totalförbud mot bebyggelse på Södermalm och av ett privilegiebrev från 1456 framgår det att kung Karl Knutsson endast tillät kålgårdar och "lätt byggning" på malmarna. Är det dessa historiska dekret vi nu ser frukterna av i vårt schakt? Ja, det är faktiskt fullt möjligt.

KrautstrunkDe skärvor av glas som vi hittar är från olika dryckesglas, i det här fallet rör det sig om några små bitar av en tysk bägare - en så kallad "Krautstrunk". Till vänster två delar av glasets bottenkant och till höger ett vittrat fragment av dess växtdekor. Glaset har ursprungligen haft en vacker grön lyster, men tidens tand har som synes gått hårt åt det.

Det är inte bara bebyggelselämningarna som är lite undflyende just nu utan följriktigt så är det även glest mellan föremålsfynden. Det är inte så att vi helt saknar fynd, men de är betydligt färre än de var under 1500-talet. De fynd som kommer är skärvor av keramik och dessutom hittar vi några få skärvor av sönderslagna glasbägare. Ett fynd som hade lite mer personlig prägel var ett bryne av sandsten som tydligen varit ägaren så pass kärt att han/hon ristat in sitt bomärke i det så att var och en skulle veta vem det var som ägde det.

Bryne sent 1400 tal FY 968 34148 DETALJ av bomärketHär har någon ristat in sitt bomärke på ett sandstensbryne.

Just nu börjar vi ana resterna efter en mer omfattande bebyggelse igen, den döljer sig under ett omfattande raseringslager som skvallrar om att en rejäl brand härjat här vid mitten av 1400-talet. Men det får vi återkomma till i vår nästa artikel, så se till att följa oss.

Södermalmstorg 16 februari 2015

Tillfälligt uppehåll i undersökningarna vid Södermalmstorg

Efter en månads arbete har vi nu gjort ett kortare uppehåll i våra undersökningar vid Södermalmstorg för att nödvändiga säkerhetsåtgärder kan genomföras i schaktet.

Sedan utgrävningsstarten i januari har lager och bebyggelselämningar från en knappt femtioårig period undersökts. Vi har rört oss tillbaka i tiden med start i 1640-talet och avslutat i vad som tycks vara 1590-tal. Delvis har de miljöer som nu dokumenterats varit en direkt fortsättning på vad vi fann senhösten 2013, så till exempel den stenlagda gränden som sträckte sig i nord sydlig riktning genom vår yta. Speciellt på dess västra sida hade man dumpat sopor och avfall, men nu kan vi konstatera att här också fanns rester efter någon typ av enklare bebyggelse där man under 1620- och 1630-talen på något vis ägnat sig åt handel med tyger.

Blyplomber Södermalmstorg 72dpi 685Här syns de plomber av bly som suttit på textilbalar. Den längst ner till vänster kommer från Meindingen i Tyskland.

I en byggnad här fann vi ett flertal plomber av bly som ursprungligen varit fästa vid tygbalar för att markera tygernas äkthet och kvalitet. En av plomberna kom från Meindingen i Tyskland. Från tyskt eller holländskt område kom även mycket av det glas vi hittat, det rör sig då om olika former av dryckesglas. Vissa var mer alldagliga passglas och bägare av en typ som kallas remmare. En annan mer exklusiv glastyp utgjordes av så kallade Flügelglas, en typ av pokal som man drack vin ur, de har tillverkats i venetiansk stil. Tillverkningen har möjligen skett i Antwerpen dit venetianska glasblåsare flyttade trots hot om dödsstraff, lockade av möjlighetera till rikedom. Glastypen blev mycket populär i hela Västeuropa efter 1550-talet.

Glas kollage 72dpi 685Några skärvor av krossat glas. Alla kommer från olika dryckeskärl, de spiralformade till höger har en gång varit en vacker kupol i venetiansk stil som man druckit vin ur. Längst ner i bild och till vänster syns skärvor av ett passglas och längst ner till höger är en liten hallonliknande knopp som suttit på en remmare.

Mynt Södermalmstorg 72dpi 685 kopieraDe mynt som hittats är präglade mellan ungefär 1624 och 1635. Det stora myntet till vänster och de fyrkantiga så kallade "klippingarna" är präglade när Gustav II Adolf var kung och de andra har präglats för drottning Kristina.

Myntsammansättningen tyder på att nybebyggelsen här på Södermalmstorg verkar få rejält uppsving under 1620-talet efter att ha legat i träda sedan åtminstone 1590-talet. När vi nu tillfälligt gjorde uppehåll i undersökningen hade vi nått de grusnivåer som tillkommit i samband med upprustningsarbetena av vallgraven utanför Söderport, antingen under Gustav Vasas tid eller kanske än mer troligt under Johan III:s tid på 1580-talet. I början av mars räknar vi med att kunna sätta igång igen, inledningsvis ska då det påförda gruset tas bort och sedan kan vi ta itu med bebyggelsen från 1540-talet. Fortsätt att följa oss på vår färd tillbaka till det äldsta Södermalmstorg.

Brunnen i brunnsbackenNedgrävd i gruset från vallgravsbygget finns den här brunnen som antagligen är från 1700-talet, men den kan ha betydligt äldre anor än så. Här i området utanför Söderport har det säkerligen funnits en brunn ända sedan medeltiden eftersom de hästar som användes för att frakta varor till staden behövde ha vatten.

Södermalmstorg 03 februari 2014

Nu har vi hittat en reglerad tomtbebyggelse från tidigt 1500-tal

Nu fortsätter arbetet med att ta fram det tidiga 1500-talets bebyggelse vid Södermalmstorg och en mycket spännande miljö håller på att växa fram. Vi ser nu konturerna av två nedbrunna hus med rester av plankgolv. I ett av husen har vi kanske hittat delar av taket. Det var ett tjockt lager med näver som låg uppe på golvet, rimligen har nävern använts som täckningsmaterial under ett torvtak. Husen har varit 8 meter långa. Vi är inte helt säkra på husens bredd ännu, men det kommer att klarna de närmaste dagarna. I det ena huset har vi gjort fynd av fönsterglas och hittat fundamentet till en spis. Det tycks som om husen varit uppvärmda med kakelugnar, byggda av så kallat pottkakel. Att använda den typen av värmekälla tyder på att husägarna haft ett viss mått av välstånd. Det framskymtar även i fyndmaterialet i övrigt, inte minst genom det lilla guldfynd vi gjorde i förra veckan. Miljöns sociala karaktär stärks ytterligare av att husens innevånare druckit sina drycker ur bägare av importerat glas från tyskt område. En glasbägare har tillverkats i vackert blått glas, kanske kommer den från någon venetiansk glasverkstad?

FönsterglasI huset hittades några skärvor av grönt glas som en gång suttit infogat i husets fönster.Glasfynd tidigt 1500 talDe här fynden av glasskärvor från olika dryckesbägare ser vi som ett tecken på att husets invånare varit ekonomiskt välbeställda. De blå skärvorna kommer kanske från en bägare tillverkad i Venedig och de gröna är troligen från tyskt område. Skärvorna till höger är från en flaska.

Keramiken vi hittar är till största delen olika typer av kärl som använts i samband med matlagning, men även en liten så kallad supkopp låg i ett av husen. I en sådan drack man soppa eller buljong. Bilden av den tidiga 1500-talsmiljö som börjar växa fram här stämmer inte riktigt med vad man tidigare trott. Utifrån skriftliga källor har det tyckts som att befolkningen på Södermalm huvudsakligen utgjordes av hantverkare knutna till verksamheter man inte ville ha innanför stadsmurarna. Den miljö vi ser just nu tyder mer på att husens ägare i stället ska förknippas med handel och köpenskap. Det innebär att en ny social kategori växer fram ur historiens dunkel med hjälp av de arkeologiska fynden vi gör.

SupkoppSkärvorna här kommer från en så kallad supkopp. Det var en liten matskål som man drack soppa eller buljong ur.

En annan spännande upptäckt är att vi kan se att husen ligger på rad längs med en gata. Det rör sig om en tidigare helt okänd gata som har sträckt sig längs med den äldre strandkanten utmed Saltsjön. Husen ligger tätt intill varandra, det ena har gaveln vänd mot strandgatan så man bör ha kommit in i huset den vägen. Det andra tycks ligga med långsidan mot gatan. Mellan husen kan man se att det funnits ett så kallat dropprum, det innebär att husen stått med ett visst avstånd så att takdroppet inte kunnat skada grannens byggnad. Det vatten som en gång runnit ner från taken har gjort att jorden är alldeles urlakad och renvaskad här. Vi misstänker att dropprummet kan ha utgjort gränsen mellan två olika tomter. En bra indikation på att det rör sig om en tomtgräns fick vi redan när vi röjde undan de överliggande raseringsmassorna efter branden. Då såg man att det fanns rikligt med djurgödsel inom ett begränsat område, där ena gränsen sedan visade sig ligga ovanpå dropprummet.

Droppränna och gränd i förgrund IMG 1445Den ljusa strimman som löper diagonalt över bilden är en droppränna. Den har bildats sedan regnvatten runnit ner från husets tak och lakat ur jorden i ett mellanrum mellan två hus.

Tydligen har alltså den ena tomtens ägare hållit djur inom en inhägnad på sin tomt efter att branden ödelagt bebyggelsen och innan Gustav Vasa lät sätta igång sina ombyggnadsarbeten i området på 1540-talet. Den här upptäckten gör att vi nu med stor säkerhet kan slå fast att det funnits en tomtreglerad bebyggelse på Södermalmstorg under tidigt 1500-tal. Frågan är hur gammal denna struktur är? Vi har fått en föraning genom den lilla provgrop vi nyss tog upp när vi satte igång utgrävningarna igen och genom några sonderingar som tidigare gjorts med en jordsond. Gatan verkar kunna följas i kanske fyra skikt varav åtminstone ett med delvis bevarad stenläggning och bebyggelsen tycks kunna finnas i minst två nivåer till. Så det tycks inte finnas något tvivel om att vi ska kunna spåra bebyggelsen tillbaka till 1400-talet, men kanske sträcker sig även den ner i 1300-talet, vilket tidigare keramikfynd på platsen antyder.

Sannolikt kommer vi att ändra uppfattning om hur fynden vi gör ska tolkas, så fungerar våra arkeologiska hjärnor. Nya fynd ger upphov till nya tolkningsmöjligheter och förhoppningsvis så kommer vi närmare dåtidens verklighet allteftersom vi analyserar vårt material.

Södermalmstorg 12 november 2013

Utfyllnadslager vid Södermalmstorg vittnar om ny stadsplanering

Nu undersöker vi lagren på andra sidan gränden, ovanför huset med det fina köket. Här hade vi förväntat oss att hitta någon enklare typ av bebyggelse. Kanske hade någon hantverkare haft sin verksamhet här? De förväntningarna baserades på hur den tidigare förundersökningen tolkats. Vi börjar dock bli lite fundersamma. Finns det verkligen någon bebyggelse här? Alla lager hittills utgörs av fyllnadsmassor. Dessa utfyllnader består till stor del av rivningsmaterial från äldre hus som stått någonstans i närheten. En del av fynden pekar mot att de hus som rivits hyst tämligen välbärgade hushåll. Vi hittar till exempel kakel från vackra grönglaserade kakelugnar vars friser varit dekorerade med mönstrat kakel med olika typer av människoavbildningar. En del av avbildningarna kan attribueras till olika apostlar och andra utgörs av olika djurmotiv. Den här typen av kakel kan i Stockholm knytas till ca år 1600 eller åtminstone mycket tidigt 1600-tal. Till lite mer spektakulära fynd hör också fyndet av en liten grön glasflaska som antagligen en gång innehållit medicin eller kanske dyrbara parfymdroppar. Ibland utfyllnadsmassorna hittar vi också andra fynd som hjälper oss med dateringen. Bland annat finns där kritpipor från 1630-talet. En av dessa är en s.k. Jona-pipa som sägs avbilda Jona som blir uppslukad av en val. Den här typen av pipa kallas ibland också för Sir Walter Raleigh-pipa. Detta med anledning av att det finns en historia som säger att sir Walter vid ett av sina besök i Virginia ramlade i ett kärr och blev uppslukad av en krokodil. Han var dock så inpyrd av tobaksrök och smakade så illa att krokodilen kräktes upp honom igen. Scenen som avbildas på pipan skulle då avbilda denna händelse.

Kollage fyndHögst upp i bild finns ett exempel på ett kakel som suttit överst på frisen till en vacker kakelugn från tidigt 1600-tal. Nere till vänster en glasflaskan som är ca 3 cm hög och en gång har innehållit medicin eller kanske parfym. Nere till höger en av alla de kritpipor som hjälper oss datera lagren är denna Jonapipa.

Vad de olika lager vi nu undersöker vittnar om är historiskt intressant. Det har länge varit tämligen oklart när stadsplaneregleringen av Södermalm genomförts. Men nu kan vi med hjälp av det fyndmaterial som vi nämnt ovan och tillsammans med de många mynt som hittills hittats varav nästan samtliga präglats åren 1633-34 säga att denna reglering måste ha startat omkring år 1635. Detta stämmer också väl in med några av de historiska källor som finns. Där omnämns att staden byter till sig tomter vid Södermalmstorg 1632 och detta har av stadsplaneforskare tolkats som belägg för att vissa planer för den nya platsen förelåg. Nu kan vi med säkerhet säga att detta passar väl in med våra resultat.

Vi ska nu ta bort den gamla kullerstensgränden som vindlar sig genom utgrävningsområdet och då är vi ute efter att se om den har några äldre föregångare. Resultatet får vi återkomma till nästa gång.

Arbetsbild gatan rivsGränden tas bort. Vad ska komma under den?

 

 

 

Arkeologikonsult

Arkeologikonsult kommer fortlöpande att genomföra de arkeologiska undersökningarna i Slussenområdet under hela byggnationstiden. Det kommer att dyka upp många intressanta fynd och lämningar från olika epoker så fortsätt gärna följa vårt arbete här på Slussenportalen.

Kontakt

Telefon: 08-590 840 41

Epost: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Web: www.arkeologikonsult.se