Månadens fynd 29 maj 2017

Månadens fynd - maj 2017

Så var det dags för månadens fynd igen. I det här fallet handlar berättelsen om att även aldrig så små skärvor kan innehålla massor av spännande information. Det rör sig om två centimeterstora fajansskärvor som påträffades bland 13830 andra fynd av keramik från våra undersökningar på Södermalmstorg under åren 2013-2015.

Skärvorna hör hemma i en miljö som inom undersökningsschakten dominerades av stenlagda gator intill vilka det låg stora timrade varumagasin. Magasinen ingick i de handelsmannagårdar som låg här på Gustav Vasas tid mellan åren 1544 och 1548.

1540 talets andra hälft på SödermalmstorgSå här såg lämningarna efter varumagasinen från 1540 talets andra hälft på Södermalmstorg ut när vi grävde fram dem.

 

Identifieringen av skärvorna har gjorts av vår keramikexpert Mikael Johansson från Stadsmuseet. Han kan konstatera att det rör sig om delar från två olika dryckeskrus, i ena fallet en del av en mynning och i andra fallet en del från buken av ett krus.

Malling Jugs I mitten av bilden ser vi de två små skärvorna som hittades på Södermalmstorg. Den övre påträffades våren 2015 och den undre våren 2014. Båda låg i anslutning till olika varumagasin. Till vänster och höger syns hela exemplar av så kallade Malling Jugs som idag finns på British Museum i London. Krusen är mellan 16-17 centimeter höga.

 

Mikael berättar att dessa krus ofta kallas för ”Malling” jugs (jug är engelska för krus/kanna). Länge trodde man att de tillverkats i England, det var nämligen just där sådana kärl fanns kvar i museer och andra samlingar. Beteckningen ”Malling” härrör från ett fynd av ett dryckeskrus i en kyrka i West Malling, några mil sydost om centrala London i England. Men idag vet man genom kemiska analyser av leran i kärlen att de i själva verket har framställts i delar av Nederländerna och Belgien (inom vad som i mitten av 1500-talet var Spanska Nederländerna), och man har där under de senaste åren också hittat sådana vid arkeologiska utgrävningar. Staden Antwerpen har haft en framträdande roll vad gäller både tillverkning och export av dessa speciella kärl.

Den här typen av dryckeskärl betraktades av sin samtid som ganska exklusiva. I England där många har bevarats in i nutid försågs de med ett silverlock och fungerade som lyxiga ölstop.

Om våra krus från Södermalmstorg också haft silverlock vet vi inte, men helt klart är ändå att gårdarnas innevånare drack sitt öl med stil och att man haft tillgång till det senaste modet från Europa. 

 

 

 

Södermalmstorg 16 april 2015

En stadsgård från 1520-talet växer fram på Södermalmstorg

Den senaste tiden har vi ägnat åt att ta fram, dokumentera och sedan ta bort bebyggelselämningar från tidigt 1500-tal. När dessa fogas samman med resultaten från förra året så växer en intressant bild fram och vi kan nu börja ana hur en stadsgård på Södermalmtorg såg ut på 1520-talet.

I februari 2014 undersökte vi delar av en stadsgårdsmiljö som dendrokronologiskt kunde dateras till 1520-talet, virket i husen var fällt vintern 1523-24. Då kunde vi konstatera att de hus vi hittade låg på rad utmed (resterna av) en stenlagd gata. Gatan sträckte sig i ungefärligen nord-sydlig riktning och antagligen mynnade den ut i närheten av stadsporten Yttre Södertorn. Möjligen har den i sin andra ände haft en startpunkt nere i en hamnvik sydöst om vår undersökningsyta?

Arbetskarta SödermalmstorgPå kartan (Lantmäteriet) från 1642 kan vi ana den hamnmiljö som en gång funnits sydöst om vår stadsgård från 1500-talet. Undersökningsytan är ungefärligt återgiven med en röd cirkel.

Husen utgjordes av ett fristående kokhus med en murad spis i ena hörnet och norr om det låg ett rejält fähus. På fähusets golv låg mängder av fårspillning, så där har man alltså stallat sina får. Ytterligare norr ut kom så en liten del av ännu en byggnad. Det är bland annat den vi nu har fått fram fortsättningen på och det visar sig vara ett stort varumagasin som haft sin ena gavel ut mot den stenlagda gatan. Magasinets långsida sträcker sig sedan tio meter väster ut längs en smal passage som löpt upp från gränden och utgjort tomtens begränsning mot norr. De påträffade husen har varit placerade kring en gårdsplan som vi såg delar av förra året och i den västra delen av gården kan vi ana rester efter boningshus. Där hittas bland annat kalkbruk, tegelfragment och en del bitar av fönsterglas som ger intryck att här stått någon annan typ av hus.

PICT 20150408 095510Här har vi en översiktsbild på den bebyggelse från 1520-talet som nu är färdigdokumenterad och borttagen. Till höger syns golvresterna i det stora varumagasinet och mitt i bildens högra del kan man se magasinets ingång och förmodade trapphus som lett upp till en övervåning. Diagonalt mitt i bilden finns den passage som utgjort stadsgårdens norra gräns. På andra sidan passagen, uppe i bildens vänstra övre del, syns ytterligare ett magasin på granntomten i norr. Om någon undrar över vad det är för järnrör som sticker upp, så är det rören till de dragjärn som förankrat sponten till förra årets grävyta.

Åter till det nyfunna magasinet; det har varit cirka 5,5x10 meter stort och alltså haft en yta på 55 kvadratmeter. Innanför dess dörringång fanns ett utrymme som i hörnen hade kraftiga stolpar, vilket gör att vi misstänker att här kan ha funnits en trappkonstruktion som lett upp till en övervåning. Att det funnits en övervåning skulle också kunna förklara varför det låg så mycket löst virke ovanpå golvet i gatuplanet. Magasinet liksom flertalet av de andra byggnaderna har tydligen varit byggda i någon form av ramverkskonstruktion och virket är huvudsakligen tall så långt vi vet nu. Tydligen har man slarvat med golvbygget, eller i alla fall inte haft tillgång till virke av god kvalitet, för vi kan se att det har lappats och lagats en del trots att magasinet bara varit i bruk i knappt 20 år. En del av golvet har till exempel lagats med gamla båtbordsplankor och ett hål i golvet har man helt enkelt fyllt igen med en upp- och nervänd matho som kanske tjänat ut sin roll i fähuset.

Vad gäller fyndmaterialet från den här bebyggelsen så har det i år varit tämligen sparsmakat. Kanske beror det på att det huvudsakligen är magasinsbyggnader som undersökts och att dessa har tömts på sitt innehåll innan de revs. Bland några av de fynd som ändå kommit fram märks en liten fingerborg av mässing, en spelbricka av trä och en tidstypisk lädersko av så kallad oxmuletyp.

Spelbricka och fingeborg 72dpi 685Inom den yta vi just nu undersökt så var det mycket fyndfattigt. Men här är ändå två fynd som gårdsinvånarna gjort sig av med. Till vänster en glänsande fingerborg av mässing och till höger en spelbricka av trä.Oxmulesko korr IMG 1953Den här fyndet är en sko som brukar kallas oxmulesko, den typen av sko var mycket vanlig på 1500-talet. Skon låg slängd mellan två av husen.

Som ni märker står vi inför en stadsgårdsmiljö som sakta växer fram allteftersom fjolårets inmätningar och annan dokumentation fogas samman med årets och det är helt ny historisk och arkeologisk kunskap om Södermalm som kommer i dagen. Nu ska vi fortsätta vår färd och se hur miljön kring 1400-talets Södermalmstorg kunde se ut.

Södermalmstorg 23 mars 2015

Bebyggelsen som Gustav Vasa lät bränna ner har nu kommit fram i dagen på Södermalmstorg efter nästan 500 år

De arkeologiska undersökningarna på Södermalmstorg går nu in i en ny fas. Flera ton av grusmassor som fördes hit i samband med de renoverings- och förstärkningsarbeten av vallgraven som utfördes utanför Yttre Söderport i mitten av 1500-talet har tagits bort. Arbetet med att gräva fram och dokumentera den medeltida miljön kan börja. Just nu har vi fått fram resterna efter en bebyggelse som Gustav Vasa lät bränna ner och det som kommer fram överraskar oss. Det rör sig om en efter omständigheterna förhållandevis välbevarad stadsmiljö som kommer i dagen. Här löper en stenlagd gata ner mot Saltsjön och på ömse sidor om den ligger tomter som varit mycket tätt bebyggda med trähus. Vi kan se att det längs gatan har legat långsträckta magasinsbyggnader och inne på tomterna har det funnits flera bodar som står tätt, tätt intill varandra. Det är helt enkelt ett gytter av hus, totalt rör det sig om sju olika hus som trängs på en ganska liten yta. På den södra tomten kan vi räkna till sex hus på en yta av cirka 60 kvadratmeter. Alla har tömts på sitt innehåll innan de brändes och revs. Det måste ha blivit en kraftig eldsvåda när husen stacks i brand för det syns att stenarna i gränden blivit rejält upphettade, många av dem spruckit sönder av värmen. Att gräva fram och dokumentera den här bebyggelsen är som att jobba med ett jättelikt plockepinn, på golvplankorna ligger rester av infallna väggar och kanske även innertak och takbjälkar - allt i en enda röra.

Översikt 2015 03 20 09.43.35Det här är en bebyggelsemiljö från 1540-talets Södermalmstorg. Till vänster i bild syns den stenlagda gränden som löpte ner mot Saltsjön. I mitten av gränden fanns en ränna som ledde bort regnvatten. På ömse sidor om gränden fanns en tät bebyggelse som rivits och bränts. I bakgrunden syns grundmuren till en källare som antagligen byggdes 1599.

Stenbeläggningen i gatan avslöjar en detalj vi inte sett tidigare vid våra olika stadsundersökningar. Mitt i gatans längdriktning löper en avloppsränna, det intressanta är att stenbeläggningarna på ömse sidor om den har olika karaktär. På norra sidan har man använt större stenar än på den södra sidan, det här avspeglar den tidens underhållsregler - att tomtägaren hade underhållsplikt för den bit av gatan som tomten gränsade emot. Normalt brukade ansvaret omfatta ett parti som sträckte sig tvärs över gränden och längs med tomtens bredd, men här ser vi att underhållsplikten bara sträckt sig till grändens mitt.

Glas 1540 talSkärvor av passglas från 1540-talet.

Keramik 1540 talHär har vi några exempel på keramik som nu hittats i 1540-talets bebyggelse. Till vänster ett dryckeskrus av stengods med ett skäggigt mansansikte, det är ett så kallat Bartmankrus från Tyskland. Ovan till höger en skärva från ett tyskt blåglaserat stengodskrus och nederst till höger syns en skärva av blyertsgrått kokkärl i lergods som antagligen tillverkats i Danmark.

Det är påfallande tomt på fynd inne i husen, vilket inte är så konstigt eftersom ägarna uppenbarligen fick tid på sig att utrymma dem innan den stora förödelsen. Men en del fynd gör vi ändå, mest rör det sig om skärvor av keramik och glas. De påträffade skärvorna låter oss förstå att de som varit bosatta här haft en materiella standard som gott och väl når upp till den som innevånarna på Stadsholmen (Gamla stan) hade. Här fanns tidstypiska dryckesglas som importerats från tyskt område och därifrån kom också olika dryckeskrus av stengods. Vi har inte hittat några bostadshus på tomterna ännu, sannolikt låg de i den delen av tomterna som vätte upp mot den stora infarten till Stockholm söder ifrån, Göta landsväg. Några skärvor av glaserat kakelugnskakel skvallrar ändå om att bostäderna här på Södermalmstorg hade en hyfsat ståndsmässig uppvärmning.

Kakel 1540 talDet här är ett par skärvor av kakel från någon av de kakelugnar som värmt upp bostadshusen på Södermalmstorg vid mitten av 1500-talet. Kaklet har varit vackert dekorerat med växt- och djurmotiv. Nere till vänster syns några fantasifåglar.

Södermalmstorg 11 mars 2015

Nu är vi igång igen på Södermalmstorg och 1540-talets bebyggelse börjar anas

Någon gång under vasatid, antingen under Gustav Vasa eller hans son Johan III, utfördes stora renoveringar av vallgraven utanför Yttre Söderport. Då fyllde man ut och förändrade den ursprungliga topografin i närområdet. Den äldre bebyggelsen som fanns i området brändes ner och revs bort och alltsammans täcktes över med tonnvis av grus. Sedan låg marken här orörd fram till omkring år 1600. Det här var något vi upptäckte redan förra året.

IMG 1713Här tas de sista resterna av de påförda grusmassorna bort och brandresterna efter 1540-talets bebyggelse börjar komma fram.

Sedan vi tagit oss under 1600-talet bebyggelse har vi nu också tagit undan det gruset och kan börja blottlägga den bebyggelse som en gång fanns här. Om hur den bebyggelsen sett ut ska vi återkomma till under den närmaste framtiden allteftersom den grävs fram. Idag ska vi istället berätta att vi just fått en expertrapport om de kritpipsfynd som gjordes i 1600-talsbebyggelsen. Det visade sig att det var ganska speciella pipor som hittats. Alla är holländska och de som kunnat bestämmas närmare är tillverkade i Amsterdam av fem olika kritpipsmakare som var verksamma under 1630-talet. Att i Stockholm hitta pipor från Amsterdam är mycket ovanligt och har enligt uppgift aldrig gjorts tidigare.

Kritpipor 72dpi 685Alla de kritpipor som kunde bestämmas mer noggrant var tillverkade i Amsterdam. Det är ett mycket ovanligt fynd i Stockholm.

Nu kan man kanske undra hur de hamnat här på Södermalmstorg. Antagligen är det inte så konstigt, vi misstänker att den handelsman som var verksam här på platsen under 1620- och 1630-talen faktiskt kom från Amsterdam och att han uppenbarligen varit inblandad i handel med tyger. En första analys av de textilplomber som vi berättat om tidigare visar att en av dem kommer från Meiningen i Tyskland, en tycks vara från Holland och en annan från London i England. Dateringarna av dem stämmer väl överens med piporna och mynten. Vid den här tiden, alltså under sent 1620-tal och sedan under 1630-talet var Amsterdam ett viktigt centrum för den europeiska handeln och dit fördes varor av olika slag, inte minst textilier, för vidare export till hamnar runt om i Europa. Inte minst Stockholm var en viktig plats för de holländska köpmannen och många holländare bosatte sig här.

DSC 0182Till vänster i bild syns resterna efter källaren i det 1600-talshus som en gång stått här. Innan huset revs på 1640-talet hade dörren till källarrummet murats igen med tegel. Ner till källaren ledde en trappa från våningen ovanför. Överst i bild syns rester av 1540-talets bebyggelse som just börjar komma fram. Bland annat finns här en nyupptäckt gränd.

En rolig överraskning som nu kommit fram i dagen är en fortsättning på den källare med kök som vi undersökte redan hösten 2013. Det som kommit fram nu är ett intilliggande förvaringsrum som funnits i den norra gaveln. Uppenbarligen har det vid någon tidpunkt tagit ur bruk och dörröppningen har murats igen innan huset revs på 1640-talet. Vi kan se att en trappa lagd med kalkstenhällar har lett ner till källarrummet från våningen ovanför. Så snart källaren är färdigdokumenterad kommer vi att ta bort den så att vi sedan också kan komma åt de äldre kulturlager som den grävts ner igenom.

Södermalmstorg 16 februari 2015

Tillfälligt uppehåll i undersökningarna vid Södermalmstorg

Efter en månads arbete har vi nu gjort ett kortare uppehåll i våra undersökningar vid Södermalmstorg för att nödvändiga säkerhetsåtgärder kan genomföras i schaktet.

Sedan utgrävningsstarten i januari har lager och bebyggelselämningar från en knappt femtioårig period undersökts. Vi har rört oss tillbaka i tiden med start i 1640-talet och avslutat i vad som tycks vara 1590-tal. Delvis har de miljöer som nu dokumenterats varit en direkt fortsättning på vad vi fann senhösten 2013, så till exempel den stenlagda gränden som sträckte sig i nord sydlig riktning genom vår yta. Speciellt på dess västra sida hade man dumpat sopor och avfall, men nu kan vi konstatera att här också fanns rester efter någon typ av enklare bebyggelse där man under 1620- och 1630-talen på något vis ägnat sig åt handel med tyger.

Blyplomber Södermalmstorg 72dpi 685Här syns de plomber av bly som suttit på textilbalar. Den längst ner till vänster kommer från Meindingen i Tyskland.

I en byggnad här fann vi ett flertal plomber av bly som ursprungligen varit fästa vid tygbalar för att markera tygernas äkthet och kvalitet. En av plomberna kom från Meindingen i Tyskland. Från tyskt eller holländskt område kom även mycket av det glas vi hittat, det rör sig då om olika former av dryckesglas. Vissa var mer alldagliga passglas och bägare av en typ som kallas remmare. En annan mer exklusiv glastyp utgjordes av så kallade Flügelglas, en typ av pokal som man drack vin ur, de har tillverkats i venetiansk stil. Tillverkningen har möjligen skett i Antwerpen dit venetianska glasblåsare flyttade trots hot om dödsstraff, lockade av möjlighetera till rikedom. Glastypen blev mycket populär i hela Västeuropa efter 1550-talet.

Glas kollage 72dpi 685Några skärvor av krossat glas. Alla kommer från olika dryckeskärl, de spiralformade till höger har en gång varit en vacker kupol i venetiansk stil som man druckit vin ur. Längst ner i bild och till vänster syns skärvor av ett passglas och längst ner till höger är en liten hallonliknande knopp som suttit på en remmare.

Mynt Södermalmstorg 72dpi 685 kopieraDe mynt som hittats är präglade mellan ungefär 1624 och 1635. Det stora myntet till vänster och de fyrkantiga så kallade "klippingarna" är präglade när Gustav II Adolf var kung och de andra har präglats för drottning Kristina.

Myntsammansättningen tyder på att nybebyggelsen här på Södermalmstorg verkar få rejält uppsving under 1620-talet efter att ha legat i träda sedan åtminstone 1590-talet. När vi nu tillfälligt gjorde uppehåll i undersökningen hade vi nått de grusnivåer som tillkommit i samband med upprustningsarbetena av vallgraven utanför Söderport, antingen under Gustav Vasas tid eller kanske än mer troligt under Johan III:s tid på 1580-talet. I början av mars räknar vi med att kunna sätta igång igen, inledningsvis ska då det påförda gruset tas bort och sedan kan vi ta itu med bebyggelsen från 1540-talet. Fortsätt att följa oss på vår färd tillbaka till det äldsta Södermalmstorg.

Brunnen i brunnsbackenNedgrävd i gruset från vallgravsbygget finns den här brunnen som antagligen är från 1700-talet, men den kan ha betydligt äldre anor än så. Här i området utanför Söderport har det säkerligen funnits en brunn ända sedan medeltiden eftersom de hästar som användes för att frakta varor till staden behövde ha vatten.

Södermalmstorg 17 februari 2014

Bebyggelseresterna från 1520-talet tas nu bort - men ni kan se dem i vår nya 3D-modell

Nu håller vi på att ta bort bebyggelseresterna från det tidiga 1500-talet. Det vi fick fram från den perioden var tre hus. Ett av dem kom fram i sin helhet och de andra två låg endast delvis inom vårt undersökningsområde. Alla trärester var tämligen välbevarade vilket gjorde dokumentationen extra intressant eftersom det är sällan hus från den här tiden kommer i dagern. I åtminstone det mittersta huset, som vi hade framme i sin helhet, kunde man iaktta att väggarna varit uppförda i någon form av fackverkskonstruktion. Vi är inte helt säkra på om det rört sig om skiftesverk eller resvirke eftersom det var väldigt svårt att avgöra hur den delen av väggen fallit in. Golvplankorna var gjorda av kluvna stockar där den rundade undersidan fortfarande hade barken kvar. I det huset hittade vi inget fundament till spis så man får nog utgå ifrån att det då fungerat som ett magasin där varor kunde lagras. Ett hus av den karaktären passar väl in i en miljö där vi misstänker att det bott välbeställda köpmän. Vilken typ av varor det i så fall rört sig om har vi ingen aning om just nu.

IMG 1522Här dokumenteras ett skikt av strandgatan i vår digitala kontextblankett. Till vänster i bild ses en del av de brända träresterna till vad som en gång troligen varit ett varumagasin.

I det södra huset som vi endast kunde undersöka en del av kom det däremot fram ett tydligt fundament till en spis så det tolkar vi definitivt som ett boningshus. Det norra huset har vi helt enkelt en för liten del av för att kunna säga något speciellt om.

Något som är mycket spännande är att vi mellan det mittersta huset och det södra fick fram en smal stensatt gång eller passage som har lett från strandgatan in mot gården. Den här passagen ligger i samma läge som det dropprum vi tidigare talat om. För närvarande är vi dock lite tveksamma till om det verkligen var ett dropprum eller ej. Tolkningarna varierar. Däremot är det inget tvivel om att den stensatta passagen också utgjort en tomtgräns. Det kunde vi till exempel se ute i gatan, där gatubeläggningen varierade i sitt utförande på ömse sidor om tomtgränsen. Så blev det eftersom det var de enskilda tomtägarna som enligt stadslagen hade skyldighet att underhålla gränden utanför sina respektive tomter.

Vi kunde tydligt märka att husens innevånare haft tid på sig att tömma ut sina ägodelar innan husen brunnit. Det gjordes väldigt få fynd av föremål när husgolven togs fram. Det gör att vi nu är tämligen säkra på att de här husen avsiktligen bränts ner. Tidsmässigt sammanfaller det med de oroligheter som ägde rum under perioden 1520-1523 då kampen om makten över riket stod mellan olika frälsefraktioner och där Kristian II och Gustav Vasa hade framträdande roller. Vid sådana orostider och i samband med belägringar av staden så brändes bebyggelsen på malmarna ner för att fienden inte skulle få nytta av den. Så här kan vi alltså på nära håll nu beskåda vådan av att ha sin tomt utanför stadsmurarnas skydd.

Undersökningen fortsätter nu ner i nästa bebyggelsefas och vi kan redan ana att vissa strukturer återkommer men att bebyggelsen på tomterna tycks skilja sig åt i karaktär. Men det berättar vi mer om framöver. Vi vill nu också passa på att bjuda in er i vårt undersökningstält med hjälp av en ny 3D-modell där ni själva kan ta er runt och se hur husen och passagen såg ut.

Klicka här för att besöka 3D-modellen

Södermalmstorg 03 februari 2014

Nu har vi hittat en reglerad tomtbebyggelse från tidigt 1500-tal

Nu fortsätter arbetet med att ta fram det tidiga 1500-talets bebyggelse vid Södermalmstorg och en mycket spännande miljö håller på att växa fram. Vi ser nu konturerna av två nedbrunna hus med rester av plankgolv. I ett av husen har vi kanske hittat delar av taket. Det var ett tjockt lager med näver som låg uppe på golvet, rimligen har nävern använts som täckningsmaterial under ett torvtak. Husen har varit 8 meter långa. Vi är inte helt säkra på husens bredd ännu, men det kommer att klarna de närmaste dagarna. I det ena huset har vi gjort fynd av fönsterglas och hittat fundamentet till en spis. Det tycks som om husen varit uppvärmda med kakelugnar, byggda av så kallat pottkakel. Att använda den typen av värmekälla tyder på att husägarna haft ett viss mått av välstånd. Det framskymtar även i fyndmaterialet i övrigt, inte minst genom det lilla guldfynd vi gjorde i förra veckan. Miljöns sociala karaktär stärks ytterligare av att husens innevånare druckit sina drycker ur bägare av importerat glas från tyskt område. En glasbägare har tillverkats i vackert blått glas, kanske kommer den från någon venetiansk glasverkstad?

FönsterglasI huset hittades några skärvor av grönt glas som en gång suttit infogat i husets fönster.Glasfynd tidigt 1500 talDe här fynden av glasskärvor från olika dryckesbägare ser vi som ett tecken på att husets invånare varit ekonomiskt välbeställda. De blå skärvorna kommer kanske från en bägare tillverkad i Venedig och de gröna är troligen från tyskt område. Skärvorna till höger är från en flaska.

Keramiken vi hittar är till största delen olika typer av kärl som använts i samband med matlagning, men även en liten så kallad supkopp låg i ett av husen. I en sådan drack man soppa eller buljong. Bilden av den tidiga 1500-talsmiljö som börjar växa fram här stämmer inte riktigt med vad man tidigare trott. Utifrån skriftliga källor har det tyckts som att befolkningen på Södermalm huvudsakligen utgjordes av hantverkare knutna till verksamheter man inte ville ha innanför stadsmurarna. Den miljö vi ser just nu tyder mer på att husens ägare i stället ska förknippas med handel och köpenskap. Det innebär att en ny social kategori växer fram ur historiens dunkel med hjälp av de arkeologiska fynden vi gör.

SupkoppSkärvorna här kommer från en så kallad supkopp. Det var en liten matskål som man drack soppa eller buljong ur.

En annan spännande upptäckt är att vi kan se att husen ligger på rad längs med en gata. Det rör sig om en tidigare helt okänd gata som har sträckt sig längs med den äldre strandkanten utmed Saltsjön. Husen ligger tätt intill varandra, det ena har gaveln vänd mot strandgatan så man bör ha kommit in i huset den vägen. Det andra tycks ligga med långsidan mot gatan. Mellan husen kan man se att det funnits ett så kallat dropprum, det innebär att husen stått med ett visst avstånd så att takdroppet inte kunnat skada grannens byggnad. Det vatten som en gång runnit ner från taken har gjort att jorden är alldeles urlakad och renvaskad här. Vi misstänker att dropprummet kan ha utgjort gränsen mellan två olika tomter. En bra indikation på att det rör sig om en tomtgräns fick vi redan när vi röjde undan de överliggande raseringsmassorna efter branden. Då såg man att det fanns rikligt med djurgödsel inom ett begränsat område, där ena gränsen sedan visade sig ligga ovanpå dropprummet.

Droppränna och gränd i förgrund IMG 1445Den ljusa strimman som löper diagonalt över bilden är en droppränna. Den har bildats sedan regnvatten runnit ner från husets tak och lakat ur jorden i ett mellanrum mellan två hus.

Tydligen har alltså den ena tomtens ägare hållit djur inom en inhägnad på sin tomt efter att branden ödelagt bebyggelsen och innan Gustav Vasa lät sätta igång sina ombyggnadsarbeten i området på 1540-talet. Den här upptäckten gör att vi nu med stor säkerhet kan slå fast att det funnits en tomtreglerad bebyggelse på Södermalmstorg under tidigt 1500-tal. Frågan är hur gammal denna struktur är? Vi har fått en föraning genom den lilla provgrop vi nyss tog upp när vi satte igång utgrävningarna igen och genom några sonderingar som tidigare gjorts med en jordsond. Gatan verkar kunna följas i kanske fyra skikt varav åtminstone ett med delvis bevarad stenläggning och bebyggelsen tycks kunna finnas i minst två nivåer till. Så det tycks inte finnas något tvivel om att vi ska kunna spåra bebyggelsen tillbaka till 1400-talet, men kanske sträcker sig även den ner i 1300-talet, vilket tidigare keramikfynd på platsen antyder.

Sannolikt kommer vi att ändra uppfattning om hur fynden vi gör ska tolkas, så fungerar våra arkeologiska hjärnor. Nya fynd ger upphov till nya tolkningsmöjligheter och förhoppningsvis så kommer vi närmare dåtidens verklighet allteftersom vi analyserar vårt material.

Södermalmstorg 27 januari 2014

Undersökningen på Södermalmstorg är åter igång och det tidiga 1500-talet träder fram

Efter ett uppehåll på en och en halv månad så har äntligen undersökningen på Södermalmstorg kunnat återupptas. Nu fortsätter vi att undersöka en yta på ca 90 kvm, och vi arbetar inne i ett tält för att få lite värme. Det låter kanske inte som någon jättestor yta, men för Södermalm är det smått unikt att kunna få undersöka ett område av den storleken. Inte minst tanke på vilket tidsdjup som undersökningsytan omfattar.

Vi har nu börjat ta bort ett omfattande lager med raseringsmassor som täcker ett nedbrunnet hus. Här finns tegel och kalkbruk som skvallrar om att huset haft en murad spis. Av fyndmaterialet att döma så befinner vi oss i 1500-talets första hälft. Det är inte lätt att säga varför huset brunnit ner, kanske rör det sig om en vådeld. Något som var vanligt förekommande i äldre tiders träbebyggelse. En annan tanke som retar vår fantasi har dock dykt upp. Utifrån den kunskap vi nu börjar få om kulturlagertillkomsten på den här platsen så skulle det rent av kunna vara så att huset bränts ner i samband med Gustav Vasas belägring av Stockholm 1521. Tänk om vi hittat spår efter den historiskt omvälvande händelsen, det vore minst sagt fantastiskt. Inte lika fantasifullt men väl baserat på arkeologiska fakta är att många av de lager som täcker husets raseringsmassor har tillkommit i samband med de renoverings- och förstärkningsarbeten av vallgraven utanför Yttre Söderport som Gustav Vasa lät utföra under 1540-talet. En alternativ tolkning skulle därför kunna vara att fortifikationsarbetena som skulle göras innebar att husets ägare fått lämna sin gård därför att den legat i vägen och att kungamakten beslutat bränna ner den. Men om så var fallet så borde vi inte hitta speciellt mycket fynd eftersom husägaren då borde tagit med sig sina ägodelar innan en flyttning. Ja, när vi väl grävt ut huset så får vi se vad fyndmaterialet slutligen säger oss.

Arbetet har startats igen 72dpi 685 redHär rensas raseringslagret över det nedbrunna huset från tidigt 1500-tal fram.

Nu under den närmaste tiden arbetar vi vidare med att försöka fastställa hur det brunna huset en gång sett ut och vad det använts till. Har det varit en bostad eller har det haft någon annan funktion som krävt en spis? Många av fynden vi hittar tyder på att det varit ett bostadshus, här finns t.ex en hel del kokkärl. Men innan vi har hela huset framtaget och innan vi fått en bättre överblick över de påträffade fynden så får vi avvakta med svaret. Ett mycket litet men ändå spektakulärt fynd som vi gjort i huset är ett guldbleck som bara är 7x4 mm stort. Exakt vad det använt till är just nu oklart, det har inga spår som tyder på att det varit fastsytt som ornament. Kanske har det varit infattat i något smycke? Hur som helst antyder guldfyndet, även om det är litet, ett visst mått av välstånd hos husets invånare.

Guld kollageI det nedbrunna huset hittades ett guldbleck, det är bara 7x4mm stort. Men guldet i sig tyder på ett visst välstånd hos de som bott där.

När vi nu startade undersökningen igen så inledde vi med att ta bort en del av väggmuren till det 1600-talshus som tidigare stått här. På så vis fick vi en provgrop och ett titthål ner i de kulturlager som ska slutundersökas. Därför vet vi att vi har ca 1,35 meter ner till den sterila bottensanden och att vi kommer att fortsätta vår undersökning ungefär fram till påskhelgen, i mitten av april. Då har vintern övergått i en skön vår och vi ska ha passerat ner genom lager från tidigt 1500-tal till tiden omkring år 1300. Kanske kommer vi rent av att kunna nå ner i det sena 1200-talet? Det är ju trots allt år 1288 som Södermalm omnämns första gången i det skriftliga  källmaterialet. När vi väl nått till botten av kulturlagren så hoppas vi ha kommit de medeltida människorna som bodde på den här platsen lite närmare in på livet. Det är mycket vi vill få reda på under vår resa tillbaka i tiden. Hur tedde sig livet utanför Stadsholmen (Gamla stan) och södra Stadsporten, vad var det för människor som bodde här och vad hade dom för levnadsbetingelser, hur bodde dom, hur såg deras kosthåll ut, vad ägnade de sina liv åt? Fortsätt att följa oss här på hemsidan så ska vi förhoppningsvis kunna ge svar på åtminstone en del av frågorna allteftersom undersökningen fortskrider.

Södermalmstorg 09 december 2013

Arkeologer gäckade av Gustav Vasa. Fortsättning följer på Södermalmstorg

Vi har tidigare här på hemsidan beskrivit hur det arkeologiska fältarbetet är en fortgående process där olika tolkningsalternativ lyfts fram och testas fortlöpande. Det innebär då självklart också att gamla tolkningar omvärderas vartefter nya rön kommer fram.

Nu är det dags igen. I förra veckan trodde vi att vi höll på att avsluta undersökningen eftersom vi kommit ner till grusåsen som utgjorde botten i förundersökningen. Men det visade sig att detta inte alls var någon botten. När vi med hjälp av grävmaskin undersökte infiltrerade gruslager, alltså lager med åsgrus som var uppblandat med bland annat bitar av tegel, så träffade vi på andra lager som fick oss att inse att allt gruset var ditfört som utfyllnadsmaterial och inte alls naturligt avsatt i en geologisk process. Mycket riktigt så visade det sig att på ett djup av 1,5–2 meter under bottennivån på den provgrop som togs upp vid förundersökningen så kom det fram äldre kulturlager. Här kom tillexempel fram brandlager och fynd som hjälper oss att datera dessa utfyllnadsarbeten till mitten av 1500-talet. Därför anar vi nu att utfyllnaderna kan ha varit ett led i de byggnadsarbeten som Gustav Vasa lät utföra för att förstärka befästningen av det södra försvarstornet. Möjligen kan dessa arbeten också kasta ett nytt ljus över den lite märkliga träkonstruktion med plankor och stockar som fogats samman med stora spikar som vi berättade om förra veckan. Man kan mycket väl tänka sig att de utgjort någon form av armering för att hålla grusmassorna på plats.

Mansfigur i hornDet här är ett spännande fynd vi hittat. Det är en mansfigur som ristats in i en hornplatta. Biten är ca 3 cm lång. Av klädesdräkten och frisyren att döma kan man misstänka att bilden ristats under 1500-talet. 

Under brandlagret och ytterligare massor med grus kom så till slut ett mäktigt kulturlager fram. I ytan av lagret hittade vi golvet till en nedbrunnen träbyggnad. Byggnaden har varit minst 3x5 m stor. Utifrån fyndmaterialet kan den preliminärt dateras till tidigt 1500-tal. Provtagningar på kulturlagret under byggnaden visar att det är ca 1 m tjockt och innehåller 2-3 nivåer med någon form av träkonstruktioner. Kanske rör det sig om fler hus. Eftersom vi befinner oss nära den tidens strandlinje så kan det vara bryggor eller kanske strandbodar?

I förra veckan skrev vi att vi fått fram medeltida dateringar i form av keramik som importerats från Rhenområdet i Tyskland. Det stämmer fortfarande, men nu har bilden av hur området utnyttjats under den tiden fått omprövas. Just nu tror vi att vi har en strandnära bebyggelse som tar sin start under 1300-talet och sedan finns här på platsen fram till mitten på 1500-talet då platsen formas om helt och hållet i samband med stora markarbeten i fortifikatoriskt syfte. Om dessa tolkningar stämmer får vi återkomma till längre fram. Nu gör vi ett uppehåll därför att utgrävningsplatsen behöver säkras upp med spontningsarbeten så att vi kan vistas där nere i gropen. Preliminärt dröjer det till slutet av januari innan vi får fortsätta vårt arbete.

Södermalmstorg 02 december 2013

Nu har vi gjort medeltida fynd på Södermalmstorg

Tiden går fort när man arbetar med spännande arkeologi och nu är vi faktiskt inne på vår sista vecka i fält. Senast skrev vi här på hemsidan att vi trodde att det fanns en äldre brunn inom undersökningsområdet och att den kanske skulle kunna vara av medeltida ursprung. Men nu är det så att i den arkeologiska vardagen så får man ständigt ompröva sina tankar. Det kom ingen brunn. Så vad blev det då istället?

Arbetsbild inmätning träkonstruktion 72dpi 685Här mäts den märkliga träkonstruktionen in. I förgrunden kan man kanske ana en av plankorna och de gula pinnarna markerar förekomst av spik.

Det blev bara en grop. Vi ska strax berätta mer om den, men först se på vad som hände med 1500-talet inom den begränsade del av Södermalmstorg som vi rör oss på. Här fanns uppenbarligen ingen bebyggelse under den tiden, men vi anar att det funnits en sådan alldeles i närheten. Antydningar till det har vi i form av olika stenläggningar som kan ha utgjort gårdsplaner och öppna ytor i en gårdsmiljö. Men det kom inte fram några hus i form av bostäder eller verkstäder som kunde hjälpt oss att svara på hur innevånarnas vardagsliv såg ut. Det hade vi kanske hoppats på, men så blev nu inte fallet. Däremot kom det under den gångna veckan fram lämningar efter något byggnadsverk som vi inte har en aning om vad det kan ha varit. Det rör sig om grova plankor och en stock som lagts ut i ett glest rutmönster. Virket har fogats samman med väldigt kraftiga spikar som är 25-30 cm långa och har stora runda huvuden. Spikarna har slagits genom virket och ner i grusåsen. Uppenbarligen rör det sig om någon form av fundament som skulle vara väl förankrat. Men till vad? Definitivt inte till ett hus. Med tanke på att vi befinner oss bara drygt hundra meter från stadens södra befästningstorn så rör det sig kanske om en konstruktion som kan knytas till militära eller fortifikatoriska sammanhang? Är det rent av underlag för något batteri där en fiendearmé givit kanoneld in mot staden i samband med någon belägring under tidigt 1500-tal eller sent 1400-tal? Nu ska vi kanske inte låta fantasin skena iväg för långt, men detta är absolut ett spår vi ska paralleller till i vårt kommande analysarbete.

Så tillbaka till gropen som inte blev en brunn. Gropen blev ändå spännande för det visade sig att den utgjorde en av flera gropar som grävts här på platsen. I groparna hittade vi matavfall och de har fyllts igen successivt. I botten i en av dem låg massvis med fiskben och kanske det vi mest längtade efter, fynd som gick att datera. Det visade sig att här hade man också slängt ner två skärvor av keramik. Det ena fyndet var en mynningsbit till ett kokkärl av äldre rödgods. Skärvan kan dateras till tidigt 1300-tal. Det är ett mycket ovanligt fynd i Stockholm.

Medeltida keramik  72dpi 685All keramik på den här bilden är från tidigt 1300-tal. Sammantaget kan vi nog ganska säkert säga att man rör sig inom perioden 1300-1350. En del av skärvorna kan även vara från sent 1200-tal. Högst upp till vänster i bild syns ett ovanligt fynd. Det är en mynningsskärva till ett kokkärl av äldre rödgods. Det är till och med tveksamt om kokkärl av den här typen tidigare har hittats i Stockholm. I övrigt rör det sig om skärvor av tidigt stengods som tillverkats i Rhenområdet i Tyskland. Det finns även en skärva av ett kärl i svartgods.

Den andra skärvan är en hank till ett stengodskrus, också den med samma datering. De här fynden gör att vi nu kan knyta samman de äldsta aktivitetslagren här på platsen. För även under golvet till köket i källaren hittade vi lager med keramik från samma period. Totalt rör det sig om skärvor från minst fem till sex kärl som krossats och slängts bort med övrigt avfall. Allt stengods är av en typ som brukar kallas protostengods och det var tillverkat i Rhenområdet i Tyskland. I lagren under källaren hittade vi också sågade ben som antyder att man ägnat sig åt ben- och hornhantverk här någonstans i närheten. De här fynden får betraktas som mycket intressanta eftersom det är första gången som vi kan visa arkeologiskt att det funnits så tidiga aktiviteter kopplade till staden.

Med andra ord har det varit en spännande vecka som vi nu lagt bakom oss. På fredag packar vi ihop våra saker och drar oss in i kontors- och laboratoriemiljö för att fortsätta arbetet där med analyser av det material vi fått fram. Detta inomhusarbete leder så småningom fram till en skriftlig rapport där resultaten publiceras. Fyndmaterialet kommer efter analys och bearbetning att överföras till Stadsmuseet. Men under tiden så ska vi försöka att uppdatera er med nya uppgifter vartefter analysresultat kommer fram och rapportarbetet fortskrider.

 

 

 

Arkeologikonsult

Arkeologikonsult kommer fortlöpande att genomföra de arkeologiska undersökningarna i Slussenområdet under hela byggnationstiden. Det kommer att dyka upp många intressanta fynd och lämningar från olika epoker så fortsätt gärna följa vårt arbete här på Slussenportalen.

Kontakt

Telefon: 08-590 840 41

Epost: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Web: www.arkeologikonsult.se