Även den här månadens fynd har med dryckenskap att göra. Nu vill vi lyfta fram ett fynd som just kommit tillbaka från konservering, det rör sig om en så kallad ölhane, en tappkran som man slog in i öltunnan när ölet skulle tappas upp och drickas.
Så här ser månadens fynd ut. Det är en tappkran till en öltunna med ett vred i form av en tupp och med pipen utformad som ett stiliserat djurhuvud. Fyndet kan dateras till 1540-talet. Kranens längd: 7,7 cm.
Namnet ölhane kommer ifrån tyskans Hahn som betyder tupp och anspelar på den form själva kranvredet har. Vårt fynd kan dateras till 1540-talet och är därmed, än så länge, det äldsta fynd av en sådan tappkran som vi gjort här vid Slussen.
Kranvreden kunde vid den tiden även vara utformade på andra sätt, till exempel som så kallade trepass och sådana har hittats vid andra undersökningar här i Stockholm, men ännu inte här hos oss.
I kvarteret Mercurius i Gamla stan här i Stockholm hittade vi för några år sedan det här tappvredet i form av ett trepass. Det kunde dateras till 1500-talets andra hälft och låg inne i ett hus som brunnit ner, därför är det ihopsmält med något annat mässingföremål (kanske själva kranen?). Vredets höjd: 8,5 cm.
De här kranarna var ofta tillverkade av mässing och de med en tupp till vred tycks börja förekomma någon gång under 1300-talet medan trepassvreden först dyker upp under 1500-talets andra hälft.
Genom kranarna tappades ölet upp i serveringskannor. En öltunna rymde vid 1500-talets mitt cirka 118 (117,5) liter vilket motsvarade 48 kannor.
Från kannorna serverades sedan ölet i krus av keramik eller dryckesskålar av trä.
Den här illustrationen är hämtad ur Olaus Magnus historieverk om de nordiska folken och är alltså gjord ungefär samtidigt som då månadens fynd var i bruk. Till vänster ser vi en kanna som ölet serverades ur och på bordet står andra typer av dryckeskärl. Öldrickarna är just på gång att släcka törsten ur sina stiligt utsnidade kåsor. Kannan som mannen håller i sin hand ser dock oproportionerligt stor ut med tanke på att en kanna motsvarade cirka 2,5 liter.
Vid tiden då vårt fynd var i bruk, alltså vid 1500-talets mitt, fanns det ölsorter med varierande styrka, alltifrån herreölet med en alkoholhalt på cirka 3,5 viktprocent, via fogdeölet (2,8), svenneölet (2,3) och ned till spisölet som endast var på 1,1 viktprocent. Berusningseffekten var alltså tämligen låg men i gengäld konsumerades stora mängder. Det finns skriftliga uppgifter som antyder att man kunde dricka upp till fem liter öl per dag och det var kanske inte så konstigt med tanke på att maten man åt var hårt saltad, rökt eller torkad så det fanns verkligen behov av att skölja ned den.
Den här tappkranen hittade vi i kvarteret Ormen här vid Slussen hösten 2016. Den kan dateras till perioden 1781-1850. Kranens pip är här utformad som huvudet på en älgko eller annat hjortdjur. På anslutningsröret som stuckits in i tunnan syns rester av textil som lindats runt röret för att förhindra läckage. Det T-formade vredet är samtida med tappen, men hittades i ett annat rum. Kranens längd: 18,9 cm.
