Sjöbergsplan
Så här såg miljön vid Sjöbergsplan ut 1927, några år innan allt förändrades i samband med Slussenbygget på 1930-talet. En del av huset till höger i bild är det vi nu hittat och det har alltså gamla anor.
Arbetena med schaktningsövervakning fortsätter på Sjöbergsplan och vi har snart dokumenterat och tagit bort de arkeologiska lämningar som fanns där. Det har varit väldigt söndergrävda lämningar, men vi kan konstatera att där stått minst två olika byggnader från 1600-talets slut och framåt. Någon av dem kan vi knyta till den verksamhet som Södra bryggeriet bedrev här och även koppla till äldre kartmaterial tillbaka till 1700-talet och sedan också följa i äldre fotografier fram till dess att huset efter flera ombyggnader revs på 1930-talet.
Här syns två husgrunder som kommit fram vid Sjöbergsplan.
Men här finns också sporadiska fynd av keramik som pekar mot åtminstone 1500-talet i form av tyska stengodskrus.
En av flera skärvor av Siegburgkrus som hittats vid Sjöbergsplan.
Sjöbergsplan var från slutet av 1600-talet en del av Järngraven, den plats där järn från Bergslagen lastades om till fartyg på Saltsjösidan för vidare export ut i världen. Området har varit utsatt för många förändringar de senaste århundradena inte minst under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.
Då grävdes djupa schakt för att kunna lägga ned den stora vattenledning som fortfarande håller en stor del av Stockholms vattenförsörjning. Det är också nu en del av de arbeten som ska utföras här. Nu kommer den gamla vattenledningen att bytas ut mot en ny.
Så här såg det ut vid Sjöbergsplan när den stora vattenledningen grävdes ner år 1899. I bakgrunden pågår torghandeln vid Kornhamnstorg för fullt. En spännande miljö så fjärran från den vi ser idag.
Kajen vid Nils Ericsons sluss
Just nu pågår också schaktningar direkt öster om den yta som vi undersökte på Karl Johans torg tidigare i år, då delar av Södra Slaktarehuset från 1700-talet påträffades. Stora delar av ytan som grävts har visat sig vara utschaktad i samband med bygget av Slussen på 1930-talet. Men inte långt ifrån där vi hittade Slaktarehuset framkom delar av en kajfront i huggen granit och belagd med stora stenplattor. Dessutom framkom en kraftig stenmur ett stycke in. Kajen vätte ut mot Saltsjön och byggdes i samband med anläggandet av en ny sluss på 1850-talet. Slussen, som kom att kallas Nils Ericsons sluss efter konstruktören, finns fortfarande bevarad under trappen som leder ner mot Karl Johans torg.
De här stenplattorna som kom fram vid Karl Johans torg är en del av kajfronten till Nils Ericsons sluss.
Nils Ericson lyckades genomföra bygget av slussen på kortare tid och för en lägre kostnad än vad som var beräknat. Som belöning för det lyckade genomförandet blev han inte bara adlad utan fick även uppdraget att rusta upp resten av slussområdet som ansågs rätt förslummat. Bland annat så anlades nya kajer och en stor stensatt plan. Nils Ericsons sluss var i trafik mellan 1851-1926 då den stängdes inför 1930-talets stora ombyggnation av hela Slussenområdet.
Här har vi ett vykort från 1910 som visar Nils Ericsons sluss som den såg ut från Kornhamnstorgssidan.På andra sidan slussen kan man ana en stenläggning liknande den vi nu dokumenterat.
