Slusskajen/Slussplan 23 maj 2017

Hamnmagasin och kaj invid Järngraven på Södra Slussplan

Sedan en tid har vi avslutat undersökningarna längs med Gröna gången som vi kunde följa i flera ombyggnadsfaser tillbaka till mitten av 1700-talet. Men där fanns också lämningar efter en föregångare till gränden som mynnade mot en äldre stenmurad kajfront.

Just nu är vi i slutskedet av vår undersökning inom ett område alldeles söder om den gamla Polhemsslussen.

1771 Brolin Nuvarande undersökningsytaDet är inom den rödmarkerade ytan på 1771 års karta som vi nu arbetar. Vi befinner oss alltså strax söder om Polhems sluss.

Brofundament IMG 1682Här kommer det fram rester av fundament till en bro som ledde över Järngraven och vidare norrut över slussrännan vid 1700-talets mitt.

 

Här kommer en mängd murrester i dagen. Många av dem har ingått i de brofästen som fanns till passagebron på östra sidan om Järngraven och som ledde över Christoffer Polhems sluss. Den hade konstruerats av den mycket flitiga stadsarkitekten Johan Eberhard Carlberg och uppfördes en liten bit in på 1750-talet. Fundamenten var så rejält tilltagna att valven även kunde inrymma större förvaringsutrymmen. Andra murar har ingått i den bebyggelse som låg här i Järngravens östra del.

1753 Carlberg fundament till Passagebron öster om JärngravenDet här är en ritning från 1753 där det framgår hur fundamenten till passagebron öster om Järngraven skulle placeras. Pilen visar var en del av de murrester vi nu hittar har hört hemma.

1750 ca Carlberg Passagebrons valv med träportarPå en ritning från ca 1750 visar stadsarkitekt Carlberg hur passagebrons valv skulle förses med träportar så att valven skulle kunna utnyttjas till förvaring av olika varor.

 

Järngraven var i bruk mellan åren 1662 – 1865 och utgjorde ett område som sträckte sig från Mälaren och ut i Saltsjön i det som tidigare varit vallgraven utanför Yttre Söderport från 1500-talets mitt och fram till 1662. Den fick sitt namn efter handeln med stångjärn som bedrevs här. Här låg Järnvågen där stångjärnet från Bergslagen vägdes innan omlastning för export vidare ut i Europa. Man kan alltså med fog säga att den här platsen var en viktig nod i den svenska ekonomin under nästan två sekler.

1830 tal Slussen Järnvågen Järngraven Johan Fredrik JulinNågon gång under 1830-talet avbildade konstnären Johan Fredrik Julin livet och verksamheten så som det då tog sig ut i vårt arbetsområde. Här ser vi stångjärn som ställts upp och ska lastas på lastpråmar ut till väntande fartyg för vidare export ut i Europa.

 

Vi har också hittat trälämningar i form av plank och pålar, där pålarna har burit upp en kajanläggning där lastpråmarna lade till på Saltsjösidan. Övrigt virke tycks komma från en magasinsbyggnad som av myntdateringar att döma kan ha stått där under en lång period, från 1630-talet fram till mitten av 1700-talet och sedan brunnit ner.

MyntfyndTvå mynt som påträffades i hamnmagasinet. Det till vänster är präglat 1748 och det till höger någon gång mellan 1633-1636.

Kajanläggning Till vänster i bild syns en del av de pålar som burit upp den kajanläggning som fanns här under 1700-talet.

HamnmagasinVi hittar också rester efter plankor och bjälkar som en gång suttit i ett hamnmagasin som stod här på platsen fram till mitten av 1700-talet.

 

 

 

Slusskajen/Slussplan 28 april 2017

Gränder, bodar och kajer på Södra Slussplan.

Arbetet på Södra Slussplan har löpt på smidigt och delar av ytorna börjar nu bli klara.

Södra SlussplanHär syns vårt undersökningsområde vid Södra Slussplan. Det arkeologiska arbetet pågår samtidigt med att den Nya Slussen byggs.

 

Vi har till exempel undersökt och dokumenterat den förlängda delen av Polhemsslussen. Här handlade det mest om att under arkeologisk övervakning tömma ur de fyllnadsmassor som dumpades här efter att denna sluss helt togs ur bruk på 1930-talet. Den gamla slussrännan hade ersattes i och med att Nils Ericssons sluss då hade byggts 1850. Men här fortsatte ändå vattnet att strömma ut i Saltsjön i anslutning till det fiskehus och den basar som byggdes här då Karl Johans torg skapades på 1850-talet.

Raseringsmassor tas bort ur PolhemsslussenDet var mycket raseringsmassor som skulle tas bort ur Polhemsslussen.

Schaktning i PolhemsslussenMed hjälp av maskiner kunde vi dock tömma ur och ta fram resterna efter den del av Polhemsslussen som förlängdes och byggdes ut vid mitten av 1800-talet.

 

Även arbetet med att dokumentera bebyggelsen längs med Gröna gången är på väg att avslutas. Vi ser där att gränden först anlagts på 1750-talet och att den sedan lagts om vid tiden omkring sekelskiftet år 1800. Samma gäller för handelsbodarna invid gränden, där kan vi konstatera att en ombyggnad skett omkring sekelskiftet och att man då delat upp källarna genom att infoga en mellanvägg. Då har man också försett källarna med tegelvalv.

Gröna gångenDet här är resterna av Gröna gången och några av de handelsbodar som fanns där från mitten av 1700-talet.

Gröna gången tas bortNär det översta skiktet av den fint stenlagda Gröna gången togs bort kunde man se att gränden byggts om vid minst ett tillfälle.

Dokumentation av murverkMed hjälp av en murverksdokumentation kan man konstatera att handelsbodarna invid Gröna gången byggts om och moderniserats någon gång omkring sekelskiftet år 1800.

 

Sedan sist har vi också satt igång undersökningarna i områdets södra del, alltså det område som låg söder om Polhems sluss. Även här har det framkommit mängder av murar som täcks av omfattande raserings- och fyllnadsmassor.

Murrester söder om PolhemsslussenSöder om Polhemsslussen kommer det fram ett flertal olika murar. Mer information om dessa kommer i vår nästa rapport härifrån.

Det rör sig om olika typer av murar. En mur utgörs av en kajfront mot Saltsjön, den är från 1850-talet. En annan mur har varit ett av fundamenten till nedre Järnbron som låg här på 1770-talet. Dessutom finns här murrester till handelsbodar som åtminstone går tillbaka till 1700-talets mitt och som då låg alldeles i anslutning till Järngraven.
Alla dessa murar tas nu fram och dokumenteras och kommer sedan att utgöra delar i vårt stora ”Slussenpussel” där vi reder ut hur Slussenområdet byggts upp och förändrats över tid.

 

 

Slusskajen/Slussplan 03 april 2017

Ruiner efter handelsbodar på Södra Slussplan

Här på Södra Slussplan har nu en intressant ruinmiljö vuxit fram allteftersom vi tagit bort rivnings- och raseringsmassor som främst tillkom här då Nils Ericsons sluss byggdes på 1850-talet. Vid den tiden tog man nämligen bort bebyggelsen som fanns här tidigare.

Murar tas fram

Under rivningsmassorna på Södra Slussplan kommer ruiner efter de gamla handelsbodarna fram.

 

Det som nu kommit fram är de handelsbodar som låg på ömse sidor om den stenlagda gränd som en gång löpte norr om och parallellt med Polhemsslussen. Gränden hette Gröna gången, eller Gröngången som det skrivs i kartmaterialet från 1771.

 

Gröna gången tas fram

Här skymtar Gröna gången fram.

Källare i bodar

Bodarnas källare hade två förvaringsrum och var försedda med tegelvalv.

Bjälklagsuttag

I en bod hittar vi spår efter golvbjälkar, uttagen för dessa syns i källarmurens överkant. Har har det alltså inte funnits något tegelvalv.

 

Vad som kommer fram av bebyggelsen är handelsbodarnas källarvåningar, överbyggnaderna försvann i samband med rivningarna på 1850-talet. Här kan vi se att varje bod verkar ha haft en källare med två rum och med en dörr ut mot Polhemsslussens kaj. Källarna har haft tegelvalv. På några tegelstenar har vi sett att de stämplats med Lina. Det är namnet på ett tegelbruk som startade sin produktion på 1770-talet. Bruket låg invid vattnet strax norr om Södertälje så det har med andra ord varit lätt att frakta teglet med båt på Mälaren direkt till byggarbetsplatsen vid Slussen.

Intressant att se är att åtminstone en del av källarna verkar ha brukats även efter att det nya Karl Johans torg hade anlagts och den gamla bebyggelsen rivits. Då ingick de som en del i det nyuppförda Fiskarehuset.

Bland de fynd vi gör dominerar inslaget av mynt och de kommer som regel alltid ute på Gröna gången, det var ju där kunderna rörde sig när de gjorde sina inköp i bodarna. Inne i bodarna är det mer sparsamt med fynd, men här har vi ändå hittat någon enstaka spelbricka till ett Dominospel, en öltapp som suttit i en öltunna och en liten blå pärla med en sirlig infattning i metall – antagligen rör det sig om ett örhänge som tappats här.

Dominobricka

Dominobricka av ben.

Öltapp

Öltapp av koppar.

Örhänge

Ett örhänge med en blå glaspärla.

 

 

 

 

3D 30 mars 2017

Södra slaktarehuset vid Karl Johans torg i 3D

Besök 3D-modellen av det så kallade Södra Slaktarehuset och Kvarnhusgränden som låg söder om detta. Utifrån de myntfynd som gjorts kan vi konstatera att den stenlagda gränden har varit i bruk från åtminstone 1700-talets första hälft. Stengrunden till slakthuset är från år 1778 och tillkom vid en av alla olika ombyggnader, detta hus kom sedan att stå kvar i allt sämre skick vartefter tiden gick. Det revs slutligen i samband med att den nya Nils Ericsons sluss byggdes på 1840-talet.

För mer information om undersökningen vid Karl Johans torg klicka här

Slusskajen/Slussplan 24 mars 2017

På gång i mars 2

Sjöbergsplan

Sjöbergsplan 1927

Så här såg miljön vid Sjöbergsplan ut 1927, några år innan allt förändrades i samband med Slussenbygget på 1930-talet. En del av huset till höger i bild är det vi nu hittat och det har alltså gamla anor.

 

Arbetena med schaktningsövervakning fortsätter på Sjöbergsplan och vi har snart dokumenterat och tagit bort de arkeologiska lämningar som fanns där. Det har varit väldigt söndergrävda lämningar, men vi kan konstatera att där stått minst två olika byggnader från 1600-talets slut och framåt. Någon av dem kan vi knyta till den verksamhet som Södra bryggeriet bedrev här och även koppla till äldre kartmaterial tillbaka till 1700-talet och sedan också följa i äldre fotografier fram till dess att huset efter flera ombyggnader revs på 1930-talet.

 

Sjöbergsplan 20170320

Här syns två husgrunder som kommit fram vid Sjöbergsplan.

 

Men här finns också sporadiska fynd av keramik som pekar mot åtminstone 1500-talet i form av tyska stengodskrus.

Siegburgkrus

En av flera skärvor av Siegburgkrus som hittats vid Sjöbergsplan.

 

Sjöbergsplan var från slutet av 1600-talet en del av Järngraven, den plats där järn från Bergslagen lastades om till fartyg på Saltsjösidan för vidare export ut i världen. Området har varit utsatt för många förändringar de senaste århundradena inte minst under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.

Då grävdes djupa schakt för att kunna lägga ned den stora vattenledning som fortfarande håller en stor del av Stockholms vattenförsörjning. Det är också nu en del av de arbeten som ska utföras här. Nu kommer den gamla vattenledningen att bytas ut mot en ny.

Sjöbergsplan rörläggning 1899

 Så här såg det ut vid Sjöbergsplan när den stora vattenledningen grävdes ner år 1899. I bakgrunden pågår torghandeln vid Kornhamnstorg för fullt. En spännande miljö så fjärran från den vi ser idag.

 

Kajen vid Nils Ericsons sluss

Just nu pågår också schaktningar direkt öster om den yta som vi undersökte på Karl Johans torg tidigare i år, då delar av Södra Slaktarehuset från 1700-talet påträffades. Stora delar av ytan som grävts har visat sig vara utschaktad i samband med bygget av Slussen på 1930-talet. Men inte långt ifrån där vi hittade Slaktarehuset framkom delar av en kajfront i huggen granit och belagd med stora stenplattor. Dessutom framkom en kraftig stenmur ett stycke in. Kajen vätte ut mot Saltsjön och byggdes i samband med anläggandet av en ny sluss på 1850-talet. Slussen, som kom att kallas Nils Ericsons sluss efter konstruktören, finns fortfarande bevarad under trappen som leder ner mot Karl Johans torg.

Nils Ericsons sluss

 De här stenplattorna som kom fram vid Karl Johans torg är en del av kajfronten till Nils Ericsons sluss.

 

Nils Ericson lyckades genomföra bygget av slussen på kortare tid och för en lägre kostnad än vad som var beräknat. Som belöning för det lyckade genomförandet blev han inte bara adlad utan fick även uppdraget att rusta upp resten av slussområdet som ansågs rätt förslummat. Bland annat så anlades nya kajer och en stor stensatt plan. Nils Ericsons sluss var i trafik mellan 1851-1926 då den stängdes inför 1930-talets stora ombyggnation av hela Slussenområdet.

Nils Ericsson slussen vykort 1910

Här har vi ett vykort från 1910 som visar Nils Ericsons sluss som den såg ut från Kornhamnstorgssidan.På andra sidan slussen kan man ana en stenläggning liknande den vi nu dokumenterat.

 

 

Slusskajen/Slussplan 17 mars 2017

Nu undersöker vi lämningar på Södra Slussplan

Nu är vi igång med nya arkeologiska undersökningar inom Slussenområdet igen. Den här gången har vi förflyttat oss till ett område söder om den nuvarande Slussen. Ett område vi kallar för Södra Slussplan.

Översikt Södra Slussplan

Här ovan syns vår arbetsplats på Södra Slussplan.

 

Genom de schaktningsövervakningar vi utför dagligen har vi här lokaliserat en yta som totalt på cirka 2 400 m2 med konstruktioner och kulturlager som kan dateras till 1600-1700-talen. Men i den södra och västra delen av ytan finns lämningar vilka troligen kan dateras till 1400-1500-tal. Den här ytan kommer vi undersöka i två delar på ömse sidor om en spont som löper genom området, och vi befinner oss nu i den östra delen.

Gröna gången börjar komma fram

Det här är en del av Gröna gången som nu börjar komma fram.

 

För tillfället arbetar vi med att ta fram och dokumentera byggnadslämningar och murar som kan härledas till Gröna gången som låg norr om Polhemsslussen. Där fanns under 1700-talet handelsbodar för grönsaksförsäljning, fiskförsäljning i Fiskarnas hus samt olika typer av hantverksbyggnader vars verksamheter var beroende av vattenkraft. Snart kommer också delar av Polhemsslussen från 1750-talet att komma fram.

Karta 1771 med det nuvarande undersökningsområdet

På den här kartan från 1771 är den östra delen av undersökningsytan på Södra Slussplan markerad.

 J.P.Cumelin Blå Slussen 1790 talet

Det här är en skildring av livet kring Polhemsslussen från tiden omkring 1790 och det är har vi gräver just nu. Målningen gjordes av J.P. Cumelin.

 

 

Slusskajen/Slussplan 27 februari 2017

Undersökningarna vid Karl Johans torg är nu avslutade

Vi har nu avslutat en del av undersökningarna vid Karl Johans torg och några av de preliminära resultaten ger oss en god bild av vad som hänt på platsen.

Efter senaste inlägget har vi upptäckt flera faser av Kvarnhusgränden. Två olika kullerstenslagda gränder har överlagrat varandra och löpt i öst-västlig riktning ner mot Saltsjön. Bägge tycks ha lagts under olika delar av 1700-talet. Tjocka utfyllnadslager med raseringsmaterial mellan stenläggningarna visar att man noggrant fyllt ut och jämnat till ytorna.  År 1728 uttryckte den nytillträdde Stadsarkitekten Johan Eberhard Carlberg en önskan för reparation av södra Fiskare- och Slaktarehusen, som bedöms som helt nödvändig. Byggnaderna och den stenlagda gränden mellan dessa hotades av framträngande vatten. Man var dock inte helt klar över hur arbetet skulle utföras rent tekniskt. Arbetet i det forsande vattnet tycks ha varit mycket mödosamt men år 1740 skall ändå flera nödvändiga reparationer ha utförts.

Äldre grändHär dokumenteras en av de äldre gränderna som påträffades utanför Södra Slaktarehuset.

 

Att det rört sig om vattenanknutna aktiviteter invid gränden visar också många av fynden. Förutom slaktavfall i form av djurben ifrån Södra Slaktarehuset, har vi bland annat påträffat en fiskekrok och en del av en vridkvarn.

Fiskekrok 72dpi 450Den här fiskekroken hittades i kulturlagret på Karl Johans torg. Den är 4 cm lång.

 

Sannolikt har vi också delar av fundamentet till Fiskarehuset och möjligen även en bakre mur till det sliperi som ska ha stått på platsen. Något som våra fortsatta undersökningar förhoppningsvis kan visa. Samtida ritningar över Kvarnhuset intill visar att det hade fyra hjul som drev två kvarnstenar vardera. Ett fynd av ett fint målat kvarhjul på en bit flintgods ger en rolig koppling.

Flintgods med kvarnhjulsdekorEn skärva flintgods med en blåmålad dekor där man bland annat ser ett kvarnhjul.

 

Olika typer av keramik är också den största fyndkategorin - rödgods, fajans, flintgods och kinesiskt porslin. Vi har stora mängder glas, däribland flera fina sigill ifrån buteljer. Bland annat från det närbelägna Björknäs glasbruk i Nacka som var aktivt mellan 1736-1785.

GlassigillHär har vi fyra sigill som suttit på glasflaskor från 1700-talet. Nere till vänster syns ett som anger att flaskan tillverkats på Björknäs glasbruk i Nacka och uppe till vänster ett sigill från Casmirsborgs glasbruk som låg vid Gamleby norr om Kalmar.

 

Vi har också hittat många mynt från perioden och stora mängder kritpipor förstås. Dels från en lokalt producerad typ som är vanlig i området men också ett par ”Riksvapenpipor” och en så kallad ”Jonapipa”. Den senare brukar vanligen dateras till första halvan av 1600-talet.

KritpiporDet här är tre huvuden till kritpipor. Till vänster ser vi en pipa som sannolikt tillverkats vid Carl Wetterviks fabrik här i Stockholm under 1700-talets andra hälft. I mitten syns en så kallad Jonapipa från 1600-talets första hälft och till höger huvudet till en "Riksvapenpipa" som även den troligen tillverkats i Carl Wetterviks fabrik i Stockholm strax efter mitten av 1700-talet.

 

Under den kullerstenslagda kvarnhusgrändens två faser framkom rester efter en rejäl brygglämning. Flera parallellt ställda rader med resterna efter tillhuggna stolpar har burit upp en konstruktion mot Saltsjön. Åldern på brygglämningen kommer förhoppningsvis bli klarare efter en analys av årsringarna i träpålarna (dendrokronologi).

PålarPålar till en brygglämning som vi hittade under de stenlagda gränderna utanför Södra Slaktarehuset.

 

Det står dock klart att den är äldre än kullerstensgatorna. Kanske kan det vara en rest av 1600-talets aktiviteter i området?  Utifrån historiska källor vet vi att även ett äldre slakthus har stått på platsen vilket vi troligen funnit en av murarna till. Av Carlbergs redogörelser kan man också läsa hur det gamla Fiskarehuset var uppfört på några få pålar och syllar vilka delvis var förruttnade. Carlberg ordinerade därför så kallade ”krubbverk” under byggnaden, en enklare form av stenkista som vi förmodligen påträffat.

I nästa skede kommer ytan utökas åt väster så undersökningarna fortsätter. Vi återkommer med nya resultat under våren.

 

 

Månadens fynd 30 januari 2017

Månadens fynd - januari 2017

Månadens fynd den här gången kommer från vår undersökning i kvarteret Ormen. När vi först hittade det trodde vi att det var ett franskt mynt präglat under Ludvig XVI från andra hälften av 1700-talet. Med tanke på att vi under 1700-talet dessutom hade en pirat, Jacob Degenaar Petterson som ägde kvarterets fastigheter nummer 18 och 19 så skenade fantasin lätt iväg. Denne man hade nämligen lierat sig med fransmännen och bedrev för deras räkning kaperiverksamhet i Östersjön. Kanske var det vi då trodde var ett franskt mynt ett minne från denna verksamhet?

Bild 1  72dpi 900 600Det här är vår spelpenning. Till vänster framsidan med ett porträtt av Ludvig XVI och en latinsk inskription. Till höger baksidan med en avbildning av en fontän och en latinsk inskrift. Dess diameter är 2,4 cm.

Vid närmare efterforskning visade det sig att så inte alls var fallet. Det vi hittat var istället en så kallad jeton eller räknepenning som tillverkats i Fürth, som ligger nära Nürnberg i Tyskland. Det var motivet på den som gjorde att vi hamnade lite fel i våra tankar; en latinsk inskription med den franske kungens namn och hans porträtt.

Den är förmodligen tillverkad av Johann Christian Reich, som var verksam i Fürth från 1758 till 1814 och den hör hemma i hans ”Fountain series”. Dessa tillverkades runt omkring år 1800. Materialet är av mässing och som något nytt användes här en bättre legering med 35 % zink. Därför är den av bättre kvalité, än andra samtida jetoner.

Något liknande fynd finns inte tidigare från Stockholm.

Bild 2  72dpi 900 600Det här är en likadan spelpenning i originalskick, så som vårt fynd en gång sett ut.

Den här typen av jetong användes som spelpenning vid kortspel. Eftersom det var förbjudet att spela om pengar kringgick man detta genom att istället spela med spelpenningar. Dessa blev alltså en sorts substitut för pengar. Redan på 1600-talet användes spelpenningar i Sverige. Kungligheter och även privatpersoner lät tillverka sina egna spelpenningar med symboler, valspråk eller med ättens vapen. Spelpenningar för allmänheten blev vanliga på 1700-talet och dessa var liksom vårt fynd gjorda i koppar eller mässing. Det var främst spelkort från Amsterdam och Rouen som användes i Sverige fram till dess att sådana började tillverkas i Stockholm 1731.

Bild 3  72dpi 900Här har vi en svensk kortlek från 1700-talet.

Slusskajen/Slussplan 20 januari 2017

Södra Slaktarehuset vid Karl Johans torg kommer fram idagen

Nu är vi igång med en mindre slutundersökning som omfattar cirka 400 m2 vid Karl Johans torg invid Slussplan, där statyn över Karl XIV Johan tidigare stod.

Arbetsbild

Vi befinner oss då alldeles invid Söderström. Här fanns en gång en mängd olika verksamheter som krävt tillgång till vattenkraft, eller helt enkel bara tillgång till vatten.

Arbetsbild 1Här har vi börjat ta fram grunderna till Södra Slaktarehuset.

 

Det rörde sig om kvarnar och sliperier, det bedrevs också handel med fisk och här låg ett av stadens slakterier.

Brolins karta 1771Det här är ett utsnitt ur en Stockholmskarta från 1771. Här syns alla de byggnader som fanns i Söderström vid den tiden. Byggnaden som har beteckningen LL är Södra Slaktarehuset. Vårt undersökningsområde är markerat med rött.

 

De lämningar som nu undersöks observerades i samband med de schaktningsövervakningar vi dagligen gör i området.  I det här fallet visade det sig att här finns bevarade rester efter det så kallade Södra Slaktarehuset och Kvarnhusgränden som låg söder om detta. Dessa återges i en karta över Stockholm från 1771 som vi kan se härnedan. Utifrån skriftligt material vet vi att slakthuset har sina anor åtminstone tillbaka till 1600-talet och att det behövt byggas om ett antal gånger då det dels utsatts för eldsvåda och brunnit ner och dels helt enkelt blivit i så uselt skick att det behövt byggas om. Ett stort problem i området har varit grundläggningsförhållandena, där till exempel pålar ruttnat och behövt bytas ut och stengrunder som då utsatts för sättningar som gjort att byggnaderna tagit skada.

Södra Slaktarehuset år 1778 och dagens murÖverst i bild syns en fasadritning av Södra Slaktarehuset år 1778 och underst är den mur vi nu fått fram. Den utgör husets södra gavel.

 

Utifrån de myntfynd vi gör kan vi konstatera att den stenlagda gränden vi får fram har varit i bruk från åtminstone 1700-talets första hälft. Stengrunden till slakthuset som nu ligger framme är från år 1778 och tillkom vid en av alla olika ombyggnader, detta hus kom sedan att stå kvar i allt sämre skick vartefter tiden gick. Det revs slutligen i samband med att den nya Nils Ericsons sluss byggdes på 1840-talet.

Myntfynd 1700-talDet här är några av de myntfynd från 1700-talets första hälft vi gjort ovanpå Kvarnhusgränden som låg alldeles söder om Södra Slaktarehuset.

 

I samband med fältarbetet görs också en byggnadsdokumentation av husgrunderna och en genomgång av äldre ritningshandlingar i Stockholms stadsarkiv.

Undersökningarna kommer att pågå till slutet av februari och vi återkommer med nya reportage under tiden.

 

 

 

 

 

Arkeologikonsult

Arkeologikonsult kommer fortlöpande att genomföra de arkeologiska undersökningarna i Slussenområdet under hela byggnationstiden. Det kommer att dyka upp många intressanta fynd och lämningar från olika epoker så fortsätt gärna följa vårt arbete här på Slussenportalen.

Kontakt

Telefon: 08-590 840 41

Epost: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Web: www.arkeologikonsult.se