Stadsgården 27 juni 2017

På gång i juni

Under hösten 2016 gjorde vi en arkeologisk undersökning av en del av kvarteret Ormen som fanns bevarad under Katarinavägen.

Kvarteret Ormen uppfördes vid mitten av 1600-talet och revs då Katarinavägen drogs fram i början av 1900-talet. Just nu pågår schaktningar direkt norr om detta kvarter. Schaktningarna görs i samband med förstärkningsarbeten för den betongvägg som löper längs med tunnelbanan.

Schaktet påbörjades närmast kvarteret Ormen och där påträffade vi en del av grundmuren till en av kvarterets byggnader. Nu har grundmuren tagits bort och under den framkommer en konstruktion av trä med stolpar och liggande timmer. Då schaktet är relativt smalt kan vi bara se en del av konstruktionen vilket försvårar tolkningen, men troligen rör det sig om rester av en kaj eller brygga.

Arbetsbild 20170619Trärester som ingår i den påträffade konstruktionen tas fram.

 

Till hösten hoppas vi få komma igång med större undersökningar i detta område och får då chansen att ta fram mer av anläggningen. Hur gammal är då kajen eller bryggan? Någon exakt datering kan inte göras i dagsläget, men konstruktionen ligger på en nivå som tyder på att den anlagts under 1300-talet. Något som stöder en sådan datering är att vi gjorde fynd av importerad tysk stengodskeramik från den tidsperioden intill kajen.

Medeltida keramikPå bilden ses några skärvor av medeltida tysk importkeramik som hittades intill kajen.

Barkflöte Det här fyndet av ett nätflöte tillverkat av bark vittnar om att vi gräver i en sjönära miljö.

 

 

 

Södermalmstorg 28 april 2015

Det sena 1400-talet på Södermalmstorg låter sig nu anas

Sedan vi lämnade det tidiga 1500-talets tydliga bebyggelse har vi nu jobbat oss ner genom de lager som avsatts här på Södermalmstorg under den andra hälften av 1400-talet. Här har lämningarna varit betydligt mer fragmentariska, det har mest rört sig om enstaka syllar och utspritt lösvirke som indikerar var det en gång stått någon form av lättare bebyggelse som rivits undan och i övrigt lämnat få spår efter sig. Även gränderna ner mot Saltsjön har tagits bort i samband med att den bebyggelse som låg utmed dem har rivits. Det rör sig om två olika gränder med anslutande hus och tomtmark på sydsidan som försvunnit på detta vis. På grändernas nordsida har vi funnit samtida spår efter inhägnade odlingslotter, vad som odlats är ännu inte klarlagt - så det får vi återkomma till längre fram.

Rent allmänt så kan det konstateras att 1400-talet även vid tidigare undersökningar visat sig vara ganska undflyende i det arkeologiska materialet i Stockholm så det är kanske inte så konstigt att vi nu upplever detsamma här på Södermalmstorg. Här kan det i vårt fall vara lite frestande att koppla de sporadiska bebyggelselämningarna vi hittat till rikets historia i stort och till de skriftliga historiska källorna rörande Stockholm.

I den tid vi nu befinner oss i (1400-talets andra hälft) rådde en omfattande politisk anarki i Sverige där grunden till konflikterna var en ständigt pågående maktkamp som rörde ekonomiska och materiella intressen. Huvudmotståndarna kan förenklat sägas vara riksrådet och kungen, men det var betydligt mer komplicerat än så. I riksrådet fanns dessutom grupperingar som kämpade om makten inom rådet. Ett grundläggande tema i konflikterna mellan kungen och riksrådet var att rådet ville bevara den nordiska unionen med Danmark vilket kungen motsatte sig. En stark bidragande orsak till detta var att unionen gynnade riksrådets maktställning på bekostnad av kungamaktens. Huvudaktörerna i maktkampen kunde dessutom kombineras om i olika nya konstellationer allt efter den rådande politiska situationen och alliera sig med andra stormän. Att vi kan tala om en politisk anarki blir tydligt då Sverige under en period mellan 1448 och 1523 byter stadsledning tretton gånger.

De mycket omfattande politiska konflikterna som rådde i Sverige kom i allra högsta grad också att påverka Stockholm, inte minst måste det ha märkts genom att kontrollen över Stockholms slott växlade vid ett stort antal tillfällen. Staden blev också direkt indragen i unionsstridigheterna med Danmark och 1452 angreps Stockholm av den danska flottan dock utan större framgång. Men några år senare, 1457 fick kung Karl Knutsson fly till Danzig och slottet togs då över av riksrådet. Nu valdes istället Kristian I av Danmark till ny kung och på midsommarafton höll han sitt intåg i Stockholm. Orostiderna bör säkerligen ha satt sina spår på bebyggelsen kring Södermalmstorg. År 1461 proklamerar Kristian I till exempel ett totalförbud mot bebyggelse på Södermalm och av ett privilegiebrev från 1456 framgår det att kung Karl Knutsson endast tillät kålgårdar och "lätt byggning" på malmarna. Är det dessa historiska dekret vi nu ser frukterna av i vårt schakt? Ja, det är faktiskt fullt möjligt.

KrautstrunkDe skärvor av glas som vi hittar är från olika dryckesglas, i det här fallet rör det sig om några små bitar av en tysk bägare - en så kallad "Krautstrunk". Till vänster två delar av glasets bottenkant och till höger ett vittrat fragment av dess växtdekor. Glaset har ursprungligen haft en vacker grön lyster, men tidens tand har som synes gått hårt åt det.

Det är inte bara bebyggelselämningarna som är lite undflyende just nu utan följriktigt så är det även glest mellan föremålsfynden. Det är inte så att vi helt saknar fynd, men de är betydligt färre än de var under 1500-talet. De fynd som kommer är skärvor av keramik och dessutom hittar vi några få skärvor av sönderslagna glasbägare. Ett fynd som hade lite mer personlig prägel var ett bryne av sandsten som tydligen varit ägaren så pass kärt att han/hon ristat in sitt bomärke i det så att var och en skulle veta vem det var som ägde det.

Bryne sent 1400 tal FY 968 34148 DETALJ av bomärketHär har någon ristat in sitt bomärke på ett sandstensbryne.

Just nu börjar vi ana resterna efter en mer omfattande bebyggelse igen, den döljer sig under ett omfattande raseringslager som skvallrar om att en rejäl brand härjat här vid mitten av 1400-talet. Men det får vi återkomma till i vår nästa artikel, så se till att följa oss.

Södermalmstorg 19 mars 2014

En ny gränd från sent 1400-tal hittad på Södermalmstorg

Så var det dags att rapportera om ytterligare en bebyggelsefas på Södermalmstorg, och nu kan vi berätta att bebyggelsestrukturen faktiskt har förändrats och avviker från den vi kunnat spåra under 1500-talet och som vi skrivit om tidigare. Under den smala stensatta passage som tidigare utgjorde en gräns mellan två tomter kommer det nu fram ett nedbrunnet hus. Antagligen rör det sig om ytterligare en magasinsbyggnad för huset saknar spis och det finns inga spår av gödsel i det. Man kan lätt föreställa sig att behovet av olika magasin och bodar varit stort på tomter som låg så här nära Saltsjön.

Arbetsbild IMG 1922Här tas gårdsplanen från sent 1400-tal fram. Den var inte stenlagd från början men efter en tid har man bestämt sig för att förbättra gårdsmiljön. Kanske blev det för sörjigt att vistas där? I bakgrunden syns magasinbyggnaden.

Huset var ganska litet, bara 4,35x5,1 m och hade ett golv av bilade plankor, det har sannolikt varit knuttimrat, i alla fall var bottensyllarna hopfogade med knutteknik. Utanför husets norra gavel fanns en smal tillbyggnad som liknade en svale eller förstubro men där golvkluvorna låg med den rundade sidan upp. Det förbryllar oss lite eftersom det verkar rätt opraktiskt att gå omkring på en sådan yta.

IMG 1952Det här är en del av magasinsgolvet. I förgrunden syns de bilade golvplankorna och mitt i bild kluvorna som utgjort någon form av svale eller förstubro. Till höger kan man ana en bit av stenläggningen till strandgatan utmed vattnet.

Väster om huset fanns det en gårdsplan. En tid efter att huset byggdes så har man bestämt sig för att åtminstone delvis belägga den med sten. Kanske blev det för blött och geggigt att gå på den? Hur är det då med tomtgränserna? Den södra tomtgränsen tycks inte finnas i den här äldre fasen, däremot så finns fortfarande den norra kvar och den ser vi nu i form av en gränd som låg några meter norr om vårat hus. Det rör sig om en så kallad vattugränd som sannolikt har löpt ner från Göta landsväg och sedan strålat samman med strandgatan utmed Saltsjön. Den här gränden omgavs av bebyggelse på båda sidorna och den var stensatt med en rännsten utmed ena kanten där avloppsvattnet kunde rinna. Uppenbarligen har det i alla fall periodvis varit ganska sörjigt här längst nere vid stranden för vi kan se att man lagt ut lösa plankor ovanpå gränden så att man kunde ta sig fram torrskodd.

IMG 1935Gränden var prydligt stenlagd så man kunde ta sig torrskodd ner till stranden. Ibland, kanske på vårarna, fick man ändå lägga ut gamla plankor när det var för sörjigt närmst stranden.

Det är inte helt lätt att säga hur gammal den här bebyggelsen är, men det troligaste är att vi befinner oss i sent 1400-tal. En anledning till att det är svårt att tidsfästa lämningarna är dels bristen på daterbara fynd och dels att husen brunnit vilket innebär att en bebyggelse kanske bara stått några få år på platsen innan den ersatts av en ny. Nu har vi dock några fynd som kan hjälpa oss med dateringarna. I området mellan magasinsbyggnaden och vattugränden kom det fram några grönglaserade skärvor av ett sönderslaget stengodskrus. Skärvorna kan dateras till 1400-talet och kruset har tillverkats i Siegburg ett par mil sydöst om Köln i Rhendalen.

1400 talskeramik20kopieraDe grönglaserade skärvorna kommer från ett stengodskrus som tillverkats i Siegburg på 1400-talet.

Är detta den äldsta bebyggelsen vi kommer att hitta här på Södermalmstorg? Det vet vi inte än, men det ser just nu inte ut som att vi kommer att hitta fler hus just på den här platsen, däremot finns här fler spår efter äldre aktiviteter. Vad det rör sig om återkommer vi till senare.

Södermalmstorg 05 mars 2014

Så kommer det sena 1400-talet fram på Södermalmstorg

Så har vi då tagit bort de hus som vi tror brändes ner i samband med oroligheterna under det tidiga 1520-talet och en äldre bebyggelse kom genast fram under brandresterna. Än så länge är det svårt att datera dessa lämningar men vi kan utifrån de fåtaliga fynd av keramik som vi gjort ana att vi befinner oss i sent 1400-tal, möjligen 1490-talet. Den nyfunna bebyggelsen har inte brunnit. En intressant iakttagelse är att den tomtstruktur som vi tidigare kunnat spåra fortfarande gäller. Däremot har byggnaderna ändrat karaktär till en viss del.

IMG 1778 korrHär rivs 1520-talets bebyggelse bort.

På den södra tomten kan vi även nu se ett hus med en spis och fundamentet till denna har delvis varit murad i tegel, så här kan vi ana att det finns en kontinuitet i hur tomten har disponerats och i hur byggnaderna använts. Spisfundamentet är det enda som återstår av byggnaden, resten har plockats ned och sannolikt återanvänts i samband med att man byggde nytt. Troligen rör det sig även här om ett bostadshus, men det är självklart inte helt lätt att säkert slå fast. Det kan ju faktiskt även röra sig om ett separat kokhus där gårdens innevånare lagt sin mat och att bostaden legat på annan plats inom tomten. Förhoppningsvis är detta en fråga vi kan lösa framöver.

Trägolv nivå 5 72dpi 685 textHär ser vi bebyggelserester från sent 1400-tal. Nederst i bild huset som haft en spis och mitt i bild det hus som vi tolkar som ett fähus. Däremellan kan man ana den passage som utgjort en tomtgräns. Norr om fähuset kommer ytterligare ett hus fram, men det kan vi bara komma åt en del av och vet därför inte vad det haft för funktion.

På den mittersta tomten där det på 1520-talet låg ett stort hus, tolkat som en magasinsbyggnad, kom det nu fram ett mindre hus. Det är bara 5x5 meter stort och har ett golv av kluvna stockar som fortfarande är tämligen välbevarade. I golvet kan man se att det finns fyrkantiga urtag i vilka det en gång stått stolpar. Detta är en konstruktion som skvallrar om att här funnits någon form av båsindelning. Därför ligger det nära till hands att tolka det här huset som ett fähus, den tolkningen blir ännu mer rimlig om vi tittar lite närmare på vad som finns ovanpå golvet. Där ligger ett ordentligt lager med dynga, och med blotta ögat kan man att se att dyngan innehåller halm, så sannolikt har gårdens innevånare stallat sina kreatur här. När vi analyserat innehållet i den här dyngan så kommer vi att kunna avslöja hur djuren utfordrades.

Mellan dessa två tomter finns fortfarande en passage som en gång varit stenlagd, så vår tolkning om att detta en gång utgjort en gräns mellan två olika tomter tycks bara bli allt mer vederhäftig. Det ska bli spännande att se om denna gräns fortfarande finns kvar när vi kommer längre bakåt i tid. Gränden mot vattnet finns fortfarande kvar även i denna bebyggelsefas och även här ska det bli spännande att se hur länge den finns kvar. Har den möjligen äldre anor än 1400-talet?

Vi kan också konstatera att det inte finns speciellt mycket fynd i de miljöer vi nu gräver, det rör sig mest om enstaka keramikfynd. Allmänt brukar man i arkeologkretsar säga att det finns väldigt få fynd från 1400-talets Stockholm, kanske är det detta fenomen som vi nu kan iaktta? Vad denna fyndfattigdom i så fall skulle bero på är oklart. Möjligen hade man under denna period en bättre renhållning och sophantering i staden?

De välbevarade stockarna gör det möjligt för oss att ta dendroprover vilket innebär en god chans att få mycket bra dateringar av husen, i bästa fall kan vi då exakt på året när få veta när timret till byggnaderna fälldes. Då behöver vi inte längre sväva i ovisshet om var i medeltiden vi befinner oss.

Dendro 2014 03 04 72dpi 685En av fähusets många golvtiljor har just sågats upp för dendroprovtagning. Förhoppningsvis kan vi nu få reda på vilket år huset byggdes.

Att ta dendroprover innebär att man sågar en skiva ur en stock eller planka så att man får ett tvärsnitt av virket. I  provets tvärsnitt syns då trädets årsringar tydligt och genom att mäta tjockleken på de olika ringarna så kan man sedan skapa en kurva för trädets tillväxthistoria fram till dess att det fälldes. Genom att matcha sådana provkurvor mot prover med ett känt fällningsår så kan man bygga upp en kronologi som sträcker sig mycket långt tillbaka i tiden. I Mälardalen sträcker sig till exempel dateringskurvan för tall ända tillbaka till 800-talet. Så när årsringskurvorna för vårt byggnadsvirke jämförs med den kronologi som byggts upp så kommer vi att ha en god chans att få reda på vilket år trädet fälldes för att användas i till exempel det nyss undersökta fähuset. Resultaten av dessa dateringar återkommer vi till om några veckor.

Södermalmstorg 02 december 2013

Nu har vi gjort medeltida fynd på Södermalmstorg

Tiden går fort när man arbetar med spännande arkeologi och nu är vi faktiskt inne på vår sista vecka i fält. Senast skrev vi här på hemsidan att vi trodde att det fanns en äldre brunn inom undersökningsområdet och att den kanske skulle kunna vara av medeltida ursprung. Men nu är det så att i den arkeologiska vardagen så får man ständigt ompröva sina tankar. Det kom ingen brunn. Så vad blev det då istället?

Arbetsbild inmätning träkonstruktion 72dpi 685Här mäts den märkliga träkonstruktionen in. I förgrunden kan man kanske ana en av plankorna och de gula pinnarna markerar förekomst av spik.

Det blev bara en grop. Vi ska strax berätta mer om den, men först se på vad som hände med 1500-talet inom den begränsade del av Södermalmstorg som vi rör oss på. Här fanns uppenbarligen ingen bebyggelse under den tiden, men vi anar att det funnits en sådan alldeles i närheten. Antydningar till det har vi i form av olika stenläggningar som kan ha utgjort gårdsplaner och öppna ytor i en gårdsmiljö. Men det kom inte fram några hus i form av bostäder eller verkstäder som kunde hjälpt oss att svara på hur innevånarnas vardagsliv såg ut. Det hade vi kanske hoppats på, men så blev nu inte fallet. Däremot kom det under den gångna veckan fram lämningar efter något byggnadsverk som vi inte har en aning om vad det kan ha varit. Det rör sig om grova plankor och en stock som lagts ut i ett glest rutmönster. Virket har fogats samman med väldigt kraftiga spikar som är 25-30 cm långa och har stora runda huvuden. Spikarna har slagits genom virket och ner i grusåsen. Uppenbarligen rör det sig om någon form av fundament som skulle vara väl förankrat. Men till vad? Definitivt inte till ett hus. Med tanke på att vi befinner oss bara drygt hundra meter från stadens södra befästningstorn så rör det sig kanske om en konstruktion som kan knytas till militära eller fortifikatoriska sammanhang? Är det rent av underlag för något batteri där en fiendearmé givit kanoneld in mot staden i samband med någon belägring under tidigt 1500-tal eller sent 1400-tal? Nu ska vi kanske inte låta fantasin skena iväg för långt, men detta är absolut ett spår vi ska paralleller till i vårt kommande analysarbete.

Så tillbaka till gropen som inte blev en brunn. Gropen blev ändå spännande för det visade sig att den utgjorde en av flera gropar som grävts här på platsen. I groparna hittade vi matavfall och de har fyllts igen successivt. I botten i en av dem låg massvis med fiskben och kanske det vi mest längtade efter, fynd som gick att datera. Det visade sig att här hade man också slängt ner två skärvor av keramik. Det ena fyndet var en mynningsbit till ett kokkärl av äldre rödgods. Skärvan kan dateras till tidigt 1300-tal. Det är ett mycket ovanligt fynd i Stockholm.

Medeltida keramik  72dpi 685All keramik på den här bilden är från tidigt 1300-tal. Sammantaget kan vi nog ganska säkert säga att man rör sig inom perioden 1300-1350. En del av skärvorna kan även vara från sent 1200-tal. Högst upp till vänster i bild syns ett ovanligt fynd. Det är en mynningsskärva till ett kokkärl av äldre rödgods. Det är till och med tveksamt om kokkärl av den här typen tidigare har hittats i Stockholm. I övrigt rör det sig om skärvor av tidigt stengods som tillverkats i Rhenområdet i Tyskland. Det finns även en skärva av ett kärl i svartgods.

Den andra skärvan är en hank till ett stengodskrus, också den med samma datering. De här fynden gör att vi nu kan knyta samman de äldsta aktivitetslagren här på platsen. För även under golvet till köket i källaren hittade vi lager med keramik från samma period. Totalt rör det sig om skärvor från minst fem till sex kärl som krossats och slängts bort med övrigt avfall. Allt stengods är av en typ som brukar kallas protostengods och det var tillverkat i Rhenområdet i Tyskland. I lagren under källaren hittade vi också sågade ben som antyder att man ägnat sig åt ben- och hornhantverk här någonstans i närheten. De här fynden får betraktas som mycket intressanta eftersom det är första gången som vi kan visa arkeologiskt att det funnits så tidiga aktiviteter kopplade till staden.

Med andra ord har det varit en spännande vecka som vi nu lagt bakom oss. På fredag packar vi ihop våra saker och drar oss in i kontors- och laboratoriemiljö för att fortsätta arbetet där med analyser av det material vi fått fram. Detta inomhusarbete leder så småningom fram till en skriftlig rapport där resultaten publiceras. Fyndmaterialet kommer efter analys och bearbetning att överföras till Stadsmuseet. Men under tiden så ska vi försöka att uppdatera er med nya uppgifter vartefter analysresultat kommer fram och rapportarbetet fortskrider.

 

 

 

Arkeologikonsult

Arkeologikonsult kommer fortlöpande att genomföra de arkeologiska undersökningarna i Slussenområdet under hela byggnationstiden. Det kommer att dyka upp många intressanta fynd och lämningar från olika epoker så fortsätt gärna följa vårt arbete här på Slussenportalen.

Kontakt

Telefon: 08-590 840 41

Epost: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Web: www.arkeologikonsult.se