Sedan några veckor tillbaka är vi återigen tillbaka på Sjöbergsplan där de höga popplarna stod på rad för inte så länge sedan. Den arkeologiska undersökning vi nu gör är en direkt fortsättning på den utgrävning vi gjorde här i augusti (Klicka här för att komma till: På gång i augusti). Nu liksom då hittar vi rester efter en kajkonstruktion i trä.
Här arbetar vi oss ner i kulturlagren invid den gamla kajfronten på Sjöbergsplan.
Vid vår förra undersökning tydde fyndmaterialet på en datering av kajen till 1500-talet eller möjligen sent 1400-tal. De fynd som vi nu hittat i de äldsta lagren, huvudsakligen keramik, kan dateras från sent 1200-tal fram till 1400-talet vilket kan betyda att kajen är mycket äldre än vi trott. Eller är det så att vi har två olika byggnadsfaser av kajen? Där den äldre kajen kan vara byggd på 1300-talet och den yngre på 1500-talet. Det kommer vi kunna reda ut när vi har hunnit bearbeta dokumentationsmaterialet från undersökningen och fått svar på de analyser vi kommer att göra. Bland annat datering genom kol-14 metoden och förhoppningsvis även genom årsringsdatering, så kallad dendrokronologisk analys, om vi påträffar trä som är i så gott skick att det är möjligt att såga upp prover från dem.
Ett annat spännande resultat från vår undersökning på Sjöbergsplan är att vi nu för första gången kan se var strandlinjen gick under medeltiden. Den äldsta kartan som finns över Stockholm är från 1620-talet. Det vi kan se nu är att strandlinjen har förändrats en hel del när vi jämför den kartan med våra resultat.
Nu har vi hittat den senmedeltida strandlinjen. Stocken som syns är en del i kajkonstruktionen som fanns här under sent 1400-tal.
Vad säger då dessa resultat om Slussenområdet under medeltiden? Som vi tidigare kunnat konstatera genom de undersökningar vi gjorde på Södermalmstorg för ett par år sedan så etableras den tidigaste stadsbebyggelsen på Södermalm endast några decennier efter att staden grundläggs vid mitten av 1200-talet. Ser vi till den materiella kulturen, som tydligast avspeglas i keramiken, så kan vi se att de boende här hade precis lika hög materiell standard som de som bodde i den egentliga staden innanför stadsmuren på andra sidan Söderström. Ser man till de topografiska förhållandena faller det sig naturligt att den äldsta bebyggelsen utanför Stadsholmen etableras just här. Det är inte bara den plats där avståndet över strömmen var som kortast, det var även ett av de få strandnära områdena på Södermalm som var någotsånär flacka och lämpade sig för en mer omfattande bebyggelse. Under nästa år kommer vi undersöka större ytor vid Sjöbergsplan och hoppas då träffa på en del av den medeltida bebyggelse som bör ha funnits där.
I den nedre högra delen av det här utsnitt ur den så kallade Vädersoltavlan som är från 1535 så ser vi en bebyggelse som ligger på platsen för Sjöbergsplan.
Förutom Sjöbergsplan så övervakar vi även schaktningar på Stadsgårdskajen och Stadsgården. Schaktningarna på Stadsgårdskajen har hitintills inte gett några arkeologiska resultat medan vi på Stadsgården har påträffat en del av ett hus från mitten av 1700-talet.
Vår arkeologiska vardag kan bjuda på väldigt olika arbetsmiljöer vilket illustreras i nedanstående bilder. Den första är från de pågående schaktningarna på Stadsgårdskajen. Den andra bilden är från Stadsgården under den provisoriska bron över Katarinavägen.
