Som väntat var mycket söndergrävt i samband med uppförandet av Slussens trafikapparat på 1930-talet. Men i kanten på schaktet fick vi fram hörnet på en byggnad med murade tegelväggar. Byggnadens orientering och läge gör det troligt att det rör sig om en del av de så kallade Ryssbodarna som var en handelsplats för de ryska köpmännen i Stockholm från mitten av 1600-talet fram till 1820-talet. Fynd av keramik i anslutning till byggnaden tyder på att just den här byggnaden är uppförd under senare hälften av 1700-talet. 

Observera hur när vår undersökning vid Sjöbergsplan ligger vattenlinjen. Endast några meter skiljer dagens strandlinje från 1500-talets.

Återigen har vi varit tillbaka på Sjöbergsplan. Senast vi grävde här var i mars då vi tog fram och dokumenterade byggnader från 1700-talet. När nu en del av samma område skulle schaktas ner en bit till så fick vi möjligheten att undersöka vad som fanns under en del av byggnaderna. Grävningen blev riktigt intressant då vi hittade resterna av två äldre timrade kajkonstruktioner där den äldre av dem delvis hade brunnit.

Här håller bryggkonstruktionen från 1500-talet på att rensas fram.

Bild ovanifrån på träkonstruktionen som utgjort stommen i den brygga från 1500-talet som undersöktes.

Fyndmaterialet, som huvudsakligen kan dateras till 1500-talet, är ovanligt rikligt och varierat.  Det utgörs bland annat av flera olika typer av importerad tysk stengodskeramik, ett saltkar från Nederländerna, fragment av glasbägare, glaserat och fint dekorerat kakel från kakelugnar samt glaserade golvtegel.

Här ser vi delar av den 1500-talskeramik som påträffades. Nere till höger finns ett saltkar från Nederländerna.

Ett närmast unikt fynd är en liten keramikskärva av stengods med rullstämplad ornamentik. Skärvan kommer från en pokal som är tillverkad i Sachsen i östra Tyskland på 1400-talet. Den här typen av lyxbetonat stengods är väldigt sällsynt och har tidigare hittats i små mängder i välbärgade miljöer som slott, kloster och rika köpmanshus på kontinenten. Från Stockholm finns några enstaka fynd från tidigare, bland annat från slottets borggård.

På bilden syns en skärva av en mycket sällsynt typ av keramik som kommer från en pokal. Den är tillverkad i Sachsen i östra Tyskland under 1400-talet. Vanligtvis hittas den här typen av keramik endast i välbärgade miljöer som slott, rika köpmanshus och kloster på kontinenten.

Bartmann kallas en speciell typ av keramik som tillverkades i tyska Rhenlandet under 1500- och 1600-talen. Namnet Bartmann (bart som på tyska betyder skägg) kommer sig av att krusen alltid har en dekor med ett skäggigt mansansikte. Det Bartmannkrus som vi hittade delar av vid Sjöbergsplan är av en typ som kan dateras till 1550-talet.

Så här har vårt Bartmannkrus sett ut när det var helt. Kruset på bilden är från Köln.

Kakelugnar var länge exklusiva och förekom under 1500-talet huvudsakligen i förmögna borgarhem. Vid Sjöbergsplan hittade vi detta fragment av ett kakel från mitten av 1500-talet som haft en dekor i form av ett växtmotiv.

Ytterligare belägg för att det har funnits välbärgade i området kring Södermalmstorg under 1500-talet utgör denna grönglaserade golvplatta. Plattan är 3 cm tjock. Vanligtvis bestod golven av enkla plankor.

Sammantaget ger föremålen en bild av komma från ett eller flera förmögna hem.  Var dessa har legat vet vi inte med säkerhet men en god gissning är att de kommer från hushåll som varit belägna närmare Södermalmstorg, ett stenkast från Sjöbergsplan.  Inom kort kommer vi undersöka en lite större yta intill och återkommer då med nya resultat.

Södra Slussplan

Längs med hela sponten görs ett avlastningsschakt som vi följer och dokumenterar det som kommer fram.

På Södra Slussplan följer vi ett schakt som görs för att avlasta jordtrycket mot den spont som avgränsade vår tidigare arkeologiska undersökning åt väster. Schaktet är relativt smalt så det är endast mindre delar av konstruktioner som vi får fram och kan dokumentera. Tack vare den tidigare undersökningen så kan vi identifiera och tolka de flesta lämningar vi hittar och sammanfoga dem med den dokumentation som redan gjorts. Men allt är inte sådant vi sett tidigare. I förlängningen av det som under 1700-talet kallades för Gröna gången, där det fanns bodar för försäljning av frukt och grönsaker, har vi påträffat en byggnad som brunnit ner. I byggnaden som kan dateras till sent 1600-tal eller tidigt 1700-tal fanns tjocka lager med kalkbruk vilket gör att vi i dagsläget tror att det är just kalkbruk som förvarats i den.

Här syns den nedbrunna byggnaden med kalkbruk under utgrävning.