Som väntat var mycket söndergrävt i samband med uppförandet av Slussens trafikapparat på 1930-talet. Men i kanten på schaktet fick vi fram hörnet på en byggnad med murade tegelväggar. Byggnadens orientering och läge gör det troligt att det rör sig om en del av de så kallade Ryssbodarna som var en handelsplats för de ryska köpmännen i Stockholm från mitten av 1600-talet fram till 1820-talet. Fynd av keramik i anslutning till byggnaden tyder på att just den här byggnaden är uppförd under senare hälften av 1700-talet.
Återigen har vi varit tillbaka på Sjöbergsplan. Senast vi grävde här var i mars då vi tog fram och dokumenterade byggnader från 1700-talet. När nu en del av samma område skulle schaktas ner en bit till så fick vi möjligheten att undersöka vad som fanns under en del av byggnaderna. Grävningen blev riktigt intressant då vi hittade resterna av två äldre timrade kajkonstruktioner där den äldre av dem delvis hade brunnit.
Fyndmaterialet, som huvudsakligen kan dateras till 1500-talet, är ovanligt rikligt och varierat. Det utgörs bland annat av flera olika typer av importerad tysk stengodskeramik, ett saltkar från Nederländerna, fragment av glasbägare, glaserat och fint dekorerat kakel från kakelugnar samt glaserade golvtegel.
Ett närmast unikt fynd är en liten keramikskärva av stengods med rullstämplad ornamentik. Skärvan kommer från en pokal som är tillverkad i Sachsen i östra Tyskland på 1400-talet. Den här typen av lyxbetonat stengods är väldigt sällsynt och har tidigare hittats i små mängder i välbärgade miljöer som slott, kloster och rika köpmanshus på kontinenten. Från Stockholm finns några enstaka fynd från tidigare, bland annat från slottets borggård.
Sammantaget ger föremålen en bild av komma från ett eller flera förmögna hem. Var dessa har legat vet vi inte med säkerhet men en god gissning är att de kommer från hushåll som varit belägna närmare Södermalmstorg, ett stenkast från Sjöbergsplan. Inom kort kommer vi undersöka en lite större yta intill och återkommer då med nya resultat.
Södra Slussplan
På Södra Slussplan följer vi ett schakt som görs för att avlasta jordtrycket mot den spont som avgränsade vår tidigare arkeologiska undersökning åt väster. Schaktet är relativt smalt så det är endast mindre delar av konstruktioner som vi får fram och kan dokumentera. Tack vare den tidigare undersökningen så kan vi identifiera och tolka de flesta lämningar vi hittar och sammanfoga dem med den dokumentation som redan gjorts. Men allt är inte sådant vi sett tidigare. I förlängningen av det som under 1700-talet kallades för Gröna gången, där det fanns bodar för försäljning av frukt och grönsaker, har vi påträffat en byggnad som brunnit ner. I byggnaden som kan dateras till sent 1600-tal eller tidigt 1700-tal fanns tjocka lager med kalkbruk vilket gör att vi i dagsläget tror att det är just kalkbruk som förvarats i den.