Månadens fynd 28 november 2019

Månadens fynd - november 2019

Månadens fynd kommer den här gången från tre olika platser runt ikring Slussen men har trots de olika fyndställena något gemensamt. De har alla en gång suttit på böcker. Det rör sig alltså om bokspännen, de är inte helt enkla att datera men med största sannolikhet är de utifrån fyndomständigheterna och andra liknande fynd att döma medeltida, kanske från 1400-talet eller från tidigt 1500-tal.

Bokspännen 72dpi 900 600Här är våra tre bokspännen. De är 2 centimeter breda, det översta är cirka 6 centimeter långt, det mellersta 4 cm och det understa 5 cm. Det är på det mellersta spännet som inskriften Aue M återfinns.

 

Spännena är ca två centimeter breda och längderna varierar mellan fyra och sex centimeter. Alla är av koppar och det ena glänser nästan som vore det av guld. Det guldglänsande spännet är försett med en latinsk inskrift som är mycket tunt ristad och svårtydd. Texten kan med viss möda utläsas som ”Aue M”, vilket betyder Ave Maria. Det utgör inledningen till den katolska bönen Ave, María, gratia plena… (Hell Dig, Maria, full av nåd…) som skildrar ögonblicket då ärkeängeln Gabriel överlämnar budskapet till Maria att hon ska föda Guds son, Jesus Kristus.

Fra Angelico Annunciation WGA0474 72dpi 900I den här scenen som konstnären Fra Angelico målade på 1430-talet skildras jungfru Marias bebådelse, alltså det tillfälle då ärkeängeln Gabriel överlämnar budskapet till Maria att hon ska föda Guds son, Jesus Kristus.

 

Det är en inskrift som passar mycket bra eftersom det finns all anledning att misstänka att våra fynd kommer från katolska böcker som avsiktligt förstördes under 1500-talet och istället fick en profan användning sedan reformationen genomförts.

Bok med beslag 72dpi 900 600Den här boken är från 1492 och på den kan vi se hur beslagen sitter monterade. Boken finns i Michigan State University Library.

 

På 1500-talet var det Kammaren som höll ordning på Sveriges finanser, den bestod av en räntekammare som hade hand om pengarna och en räknekammare som kontrollerade räkenskaperna. Kungens fogdar ute i landet tog upp skatt i varor och pengar och levererade pengarna till räntekammaren. Varje fogde förde räkenskaper över de skatter som togs upp och skulle årligen resa till räknekammaren på Stockholms slott för att få dem godkända.

Till fogdarnas räkenskaper behövdes pärmar och dessa gjordes av pergament från de böcker som togs i beslag från klostren och kyrkorna. Böckerna sprättades isär och sidorna skarvades sedan ihop till pärmar av lämplig storlek.

Böckerna som stympades i räknekammaren kom från klostrens och kyrkornas bibliotek. Vanligast var mässböcker (missale) och sångböcker (graduale) men det kunde även röra sig om helgonkalendrar, den katolska kyrkans lagsamlingar eller också kunde böckerna behandla sådant som teologi, filosofi och naturvetenskap.

Det åtråvärda pergamentet användes inte bara till pärmar, det kunde också användas för att tillverka bälgar till orglar eller även till att laga sadlar med.

Våra fynd den här månaden kan alltså ses som en återspegling av 1500-talets religiösa och kulturella omvälvningar och av den framväxande statsmaktens växande byråkrati.

 

 

 

Stadsgården 26 november 2019

På gång i november 2019

Nu i november har vi kommit in i en period då det inte händer så mycket ute i fält. Visserligen fortsätter byggnationen här vid Slussen men det utförs inga schaktningsarbeten som innebär att vi behöver vara på plats för att dokumentera arkeologiska lämningar som då skulle kunna komma fram.

Översikt DSC 0010 72dpi 900 600Råkallt gråväder över Slussen. Nu i november har vi gått in i period då det råder lite stiltje på den fältarkeologiska fronten.

 

Det kommer att dröja till månadsskiftet mars/april 2020 innan vi är i fält igen, då är vi tillbaka i Slussengaraget där vi höll hus tidigare i höst.

Istället får vi nu tid att sitta ner och bearbeta den dokumentation vi hittills har gjort och att skriva de rapporter som så småningom ska komma ut i tryck. Det är ett arbete som inte syns så mycket utåt men som kommer att ge oss ny kunskap att bygga vidare på i de kommande fältarbetena och i våra framtida analyser av folklivet och bebyggelseutvecklingen i Slussenområdet.

Arbetsbild DSC 0002 72dpi 900 600Nu har vi istället tid att sitta ner och bearbeta all den dokumentation vi tidigare gjort i fält. Så även om det råder stiltje utomhus så pågår ett intensivt arbete inomhus med rapportskrivning.

 

 

 

 

 

Månadens fynd 29 oktober 2019

Månadens fynd - oktober 2019

Den 26 oktober 1905 upplöstes unionen mellan Sverige och Norge efter hårda förhandlingar. Sverige hade då varit i union med Norge sedan 1814. Av en händelse så hittade vi just i dagarna en del av en porslinskopp med en tryckt dekor med den flagga som användes under unionstiden.

Månadens fynd oktober 2019 72dpi 900 600Det här är månadens fynd. En porslinskopp som tillverkats för Stockholms sjömanshem.

 

Fyndet gjordes vid våra pågående undersökningar i det gamla Slussengaraget, under bron intill Sjöbergsplan.  Unionsflaggorna är lätta att känna igen då de har unionsmärket i flaggans övre vänstra fält. Märket är en kombination av de båda ländernas flaggor och kallades i folkmun för sillsalladen, vilken var en populär rätt på smörgåsborden vid den här tiden.  Flaggornas färger på koppen har klarat sig ganska bra men om man tittar noggrant så kan man se konturerna av ytterligare motiv av ett ankare mellan flaggorna och ovanför dem texten ”STOCKHOLMS SJÖMANSHEM”.

Livssituationen var för många sjömän erkänt svår under 1800-talets senare del med en utbredd alkoholism vilket inte underlättades av att hamnarna var fulla av krogar med förhållandevis billig alkohol. För att erbjuda ett alternativ bildades år 1879 Kristna Sjömannaföreningen i Stockholm av ett antal sjökaptener.  Några år senare bytte man namn till Stockholms Sjömansmissionsförening och höll bland annat predikningar i sjömanskapellet som låg vid Tyska Brunn i Gamla stan. Man hyrde även lokaler i Stadsgården där man drev matservering och hade fem enklare logementsrum.

SSMC002161S 72dpi 900Bilden är från en underhållning som hölls för sjömän på Stockholms Sjömanshem år 1901. Foto: Digitala Stadsmuseet, dokument ID: SSMC002161.

 

Allt förändrades den 21 januari 1890 då Kung Oscar II kom på ett oannonserat besök till Sjömanshemmet för att med egna ögon se hur verksamheten bedrevs. Besöket utmynnade i att kungen donerade 6000 kronor till ett nytt sjömanshem och att stiftelsen Stockholms Sjömanshem grundades. För donationen köptes det så kallade Fengerska huset på Peter Myndes backe 3. Byggnaden som ursprungligen restes på 1600-talet renoverades grundligt och fick då sitt nuvarande utseende med en ny fasad i tegel och ett torn med fartygsmast i nordöstra hörnet av taket, en välkänd syn för alla som passerar förbi Slussen.

DSC 0001 korr 72dpi 900 600Byggnaden som en gång inhyste Stockholms sjömanshem utgör en välkänd siluett för de många stockholmare som dagligen passerar Slussen.

 

Fo107555AB 72dpi 900Interiör från ett spartanskt inrett sovrum i Stockholms Sjömanshem. Bilden är antagligen tagen på 1950-talet. Foto: Karl Heinz Hernried, Sjöhistoriska museet, Identifikationsnummer: Fo107555AB, Digitalt museum.

 

Invigningen av det nya Sjömanshemmet förrättades av Oscar II den 5 oktober 1891 och det är till detta tillfälle som vi tror att kopparna med unionsflaggorna tillverkades. Verksamheten bedrevs sedan i lokalerna fram till 1964 då Stockholms Sjömanshem flyttade till det nybyggda Stockholms Sjöfartshotell på Katarinavägen.

Stadsgården 25 oktober 2019

På gång i oktober 2019

Vi har sedan senast fortsatt våra arbeten i Slussengaraget.

ArbetsbildHär grävs murlämningar fram i Slussengaraget med hjälp av handkraft och en liten grävmaskin.

 

Där har det kommit fram rester av murar i natursten. Så långt vi kan se just nu så rör det sig om murar som tillkommit i tre olika etapper. Den yngsta muren är av murbruket att döma från 1800-talet och därunder finns två murar som har ett bruk som ser ut att vara medeltida. Vi kan se att dessa murar har tillkommit vid två olika tillfällen där en L-formad del med slät innersida bildat en del av ett rum som sammanfogats med en äldre mur.

MurarTill höger i bild ses de L-formade murar med en slät insida som utgjort en del av ett rum och till vänster den äldre muren med vilken rummet fogats samman. Troligen är dessa lämningar medeltida och har hört hemma i 1400-talet.

 

Det murbruk som använts är som sagt av en typ som tycks vara medeltida, men det är inte alls möjligt att datera närmare. Ser vi till vilken nivå vi befinner oss på så ligger dessa äldre murar på cirka 2 meter över havet, det innebär att vi är i höjd med strandlinjen omkring år 1400. Det gör att det skulle kunna vara fullt möjligt att det vi hittat är fragmentariska rester efter den medeltida Yttre Söderport som omnämns i skrift år 1435. Men det ska vi kanske ta med en nypa salt än så länge. Förhoppningsvis kommer fler lämningar så småning om fram som kan hjälpa oss vidare med tolkningarna av dessa fynd. Helt klart är dock att murarna är väldigt skadade och till stor del nedrivna och borttagna. I anslutning till dem kommer främst fynd från 1700-talet, men här finns även någon enstaka medeltida keramikskärva.

Nere vid Sjöbergsplan har vi följt en mindre schaktning tvärs över trafikleden på Södermälarstrand och där har vi så som tidigare kunnat konstatera att det funnits en medeltida bebyggelse i området. Där hittade vi nu en del organiskt material i form av fragment från svarvade och laggade träkärl samt läder från vantar och skor. Bland fynden fanns också medeltida skärvor av stengodskärl och ett handtag till en dryckeskanna av glaserat lergods.

Medeltida keramikHär ser vi en del av de fynd som alldeles nyss gjorts vid Sjöbergsplan. Det är skärvor av medeltida keramik. Uppe till vänster ett handtag till en glaserad lergodskanna från sent 1200-tal, de övriga bitarna kommer från tyska dryckeskrus av stengods.

 

 

 

 

 

Månadens fynd 30 september 2019

Månadens fynd - september 2019

Det fynd vi valt att lyfta fram denna månad är av lite annorlunda typ, det är ett avtryck av en sko.

Någon har trampat med sin skobeklädda fot i en tegelsten som legat på tork och ännu inte stelnat i sin form.

Skoavtryck 72dpi 900 600 nySå här ser vårt skoavtryck ut.

 

Att hitta tegelstenar med avtryck är inte så ovanligt, men det brukar då nästan alltid röra sig om avtryck från olika djur. Grisar och katter verkar ofta ha rört sig inne på tegelbruken och då också råkat lämna sina spår till eftervärlden. Däremot har åtminstone inte vi tidigare stött på ett avtryck av den här typen, så därför är det extra spännande att få visa upp det.

Skoavtrycket har en längd på lite drygt 20 centimeter så det är alltså ganska litet, och det är egentligen ganska svårt att säga något konkret om det vad gäller typ av sko eller skons datering.

Tyvärr har vi inga andra fynd i anslutning till vår tegelsten som kan hjälpa oss med dateringen.

Vi kan dock utan tvekan konstatera att skon som satt sitt avtryck i tegelstenen haft en rejäl klack.

Klackar på skor uppträder i Sverige först under tidigt 1600-tal. I Livrustkammaren i Stockholm finns till exempel en manssko med klack som är från tiden omkring 1610 och från Vasaskeppet som förliste år 1628 finns också mansskor med klack. Den höga typ av klack som vi ser i vårt avtryck förekommer med säkerhet bland de skofynd som gjorts på regalskeppet Kronan som förliste 1676.

I skomakarprislistor från Köpenhamn 1605 och Malmö 1615 omtalas skor med klackar eller ”affsat” som den egentliga termen lydde på 1600-talet. Första gången ordet ”klack” förekommer i betydelsen skoklack är år 1688.

Avtrycket tyder på att det rör sig om en enkellästad känga med klack. Den breda sulan ger skon ett ganska grovt intryck så man får kanske tänka sig att det var någon av brukets arbetare som satt sin fot i den blöta leran. De skor som användes i de högre stånden var betydligt mer smäckra.

Den korta längden tyder på att det rör sig om en sko som burits av någon yngre person. Kanske en lärling som ville göra avtryck?

Om vi avslutningsvis ska våga oss på en datering så får den bli ganska vid, den höga och grova klacken passar in någonstans mellan 1670 och 1800.

European Leather Buckle or Tie Shoes. 1725 1740. Metropolitan Museum of Art. nyHär ser vi ett ett exempel på ett par skor från perioden 1725-1740 som kan ge oss en aning om hur skon som satt sitt avtryck i tegelstenen kan ha sett ut. Möjligen är dock de här skorna av ett lite elegantare slag, men den rejäla klacken känns igen.

 

 

 

Stadsgården 26 september 2019

På gång i september 2019

Nu har vi så smått kommit igång med en undersökning i en del av ett utrymme som tidigare utgjorde det så kallade Slussengaraget.

Översikt 72dpi 900 600Under bron där trafiken flyter fram mot Gamla stan håller vi nu på med en arkeologisk undersökning.

 

Där kommer vi under vintern och våren att dokumentera arkeologiska lämningar från mitten av 1800-talet och bakåt i tid. Hur gamla lämningar vi ska hitta vet vi inte med säkerhet, eftersom det som vanligt är oklart vad som försvunnit under de olika perioder av ombyggnation som ägt rum här vid Slussen. Förhoppningsvis kan vi hitta bebyggelselämningar som sträcker sig tillbaka till sent 1300-tal eller tidigt 1400-tal. Det vi hoppas mest på är att hitta grunderna till en av Stockholms medeltida stadsportar, Yttre Söderport som omnämns i skriftliga källor år 1435. I så fall har vi en stor chans att fastställa när porttornet byggdes.

En lämning vi vet att vi kommer att stöta på är den sluss som Christopher Polhem konstruerade och som sedan invigdes 1755.

Vad som kommit fram i dagsläget är en stenläggning och en grund till en mur från 1800-talets mitt, dessa lämningar har hört samman med det som en gång var Karl Johans torg.

Arbetsbild 72dpi 900 600 IMG 1003Under golvet till vad som tidigare var Slussengaraget har vi just nu hittat ett fundament till en mur och en stenlagd gångväg som löpt utmed en kaj längs Mälarens vatten mellan Slussen och Gamla stan.

Vykort 72dpi 900Till vänster på det här kolorerade vykortet kan vi se den stenlagda gångvägen och vi kan ana fundamentet till den mur som burit upp gångbanan där fotgängarna tar sig fram mellan Gamla stan och Slussen.

 

 

 

 

 

 

Månadens fynd 29 augusti 2019

Månadens fynd - augusti 2019

Månadens fynd kommer ifrån ett område vi undersökte våren 2017. Undersökningsområdet låg norr om och i förlängningen av den gamla Polhemsslussen. Det var en plats som utnyttjades intensivt under 1700-talet och åtminstone första hälften av 1800-talet. Här låg då ett stort fiskarehus och i vattnet alldeles intill låg södra fiskarehamnen. Här fanns också en marknadsgata kantad av salubodar där det såldes grönsaker, så det var en plats med livlig kommers och ett centrum för stockholmarnas matinköp.

Det fynd vi nu valt att presentera har en koppling till dessa matinköp, det rör sig nämligen om ett bestick i form av en matgaffel. Fyndet kan dateras till 1700-talet.

Gaffel Det här är månadens fynd, en gaffel från 1700-talet. Den är 18 cm lång och smidd av järn, handtaget är av trä.

 

Gaffeln som ätredskap har egentligen ingen lång historia i Europa. Det är först omkring år 1700 som den får någon större spridning på matborden. Innan dess är det huvudsakligen i hovmiljöer som vi möter dem, och även då endast sporadiskt.

En tidig avbildning av gafflar som sannolikt använts till att äta med återfinns på bordet i två bankettscener i det medeltida manuskriptet Hortus Deliciarum som tillkom mellan åren 1167-1185.

Gafflar använda som ätredskap återfinns under medeltiden annars endast vid enstaka tillfällen i kungliga inventarielistor. Till exempel omnämns i en inventarielista från hovet i Aragon år 1423 en treuddad gaffel för uppskärning och en tvåuddad för servering, ”med vilken man också kan äta”.

Under 1500-talet börjar gafflar dyka upp lite mer frekvent i högre ståndsmiljöer i Italien, men fortfarande hade gaffeln svårt att slå igenom som ätredskap. Av kyrkans män ansågs den rent av vara ett syndigt redskap, en djävulens klo, som inte skulle få förekomma på ett kristet bord.

Så ansåg till exempel den nederländske teologen Erasmus av Rotterdam 1530 att ”vad som serveras ska hållas med tre fingrar eller ätas med hjälp av bröd”.

Familjeporträttt Hans Conrad BodmerHär ser vi en bordsscen där den schweiziske landsfogden Hans Conrad Bodmer och hans familj avbildas i samband med en måltid. Målningen är från år 1643 och här framgår tydligt att dukningen huvudsakligen gjorts utan gafflar. Hade upplösningen på bilden varit lite högre hade vi dock kunnat se att några av familjemedlemmarna längst upp till vänster vid bordet fått gafflar. Men än har gaffeln som ätredskap alltså inte slagit igenom. Inte ens i en social miljö som denna.

 

Det skulle dröja till 1600-talet innan gaffeln blev mer accepterad som ätredskap, som tidigare till att börja med i förnäma kretsar. I samband med att matgafflarna blivit accepterade på middagsborden så ändrar de utseende. Från att uteslutande ha varit tvåuddade så börjar under 1670-talet treuddade gafflar att dyka upp, men även fyruddade kommer nu in i bilden.

Gaffelns förändrade utseende sammanfaller med att även skeden ändrar form från att ha varit rund eller päronformad till att bli oval och få ett plattare och bredare skaft. Även gaffeln fick ett likadant brett och platt skaft som skeden, så det är tydligt att gaffeln och skeden nu kommit att bli ett sammanhållet par i den dåtida bordskulturen.

Det nya gaffelmodet var huvudsakligen rådande i hovmiljöer och därför tillverkades de endast i ädelmetaller och andra värdefulla material.

Att gaffeln hade så svårt att slå igenom berodde sannolikt på att den till skillnad från kniven och skeden, inte var oumbärlig. Allt man kunde spetsa på en gaffel kunde man lika gärna äta med fingrarna, och det fanns mycket riktigt en omfattande flora av böcker om bordsskick med anvisningar om vilka fingrar man skulle använda för olika maträtter när måltiden intogs.

Vårt fynd är alltså från 1700-talet och då hade gaffeln som sagt blivit allmänt accepterad och ingick som en självklar del bland de bestick som användes när måltiden skulle intas. Den vi har hittat är av järn så vi får väl förmoda att den tillhört en person ur stadens medelklass, för fortfarande tillverkades bestick av ädlare metaller för de mer välbärgade.

 

 

 

 

Stadsgården 27 augusti 2019

På gång i augusti 2019

Vi befinner oss fortfarande i en period av relativ stiltje när det gäller arkeologiska fältarbeten här vid Slussen. Istället har vi tid att ägna oss åt genomgång av fyndmaterial, analyser och rapportskrivande vilket är väldigt bra och nödvändigt. Dessutom kan vi planera de arkeologiska arbeten som kommer.

En del mindre schaktningar som kräver dokumentation görs dock. Till exempel har vi följt de ledningsschakt som grävs på Mälarsidan invid Guldfjärdsplan och här har vi hittat en del snedställda pålar som sannolikt ingått i det högmedeltida försvarsverk som låg längs med den dåtida stranden. Här har vi nu kunnat ta prover på stockarna som förhoppningsvis kan ge oss årsringsdateringar som visar när virket fällts och använts i försvarsbygget.

SjöbergsplanHär nere vid Guldfjärdsplan har vi hittat pålar som ingått i vad vi tror vara ett högmedeltida försvarsverk utmed den dåtida strandlinjen.

 

Vi har just nu även övervakat när spetsen på den udde som en gång löpte ut i Mälaren vid Sjöbergsplan schaktades bort. Här befann vi oss i ett läge där det huvudsakligen fanns lämningar efter en industriell bebyggelse från tiden efter 1700-talet.

SjöbergsplanDet här är platsen för den udde vid Sjöbergsplan som nu schaktats bort. Eftersom marken var väldigt instabil fick arbetena ske från en pråm.

 

Dessutom pågår just nu en dokumentation av ledningsschakt som grävs vid Skeppsbron, där hittar vi främst utfyllnadsmassor i anslutning till 1700-talets kajfront.

Som det ser ut i dagsläget så dröjer det ytterligare en månad innan vi återigen kommer igång med några mer omfattande fältarbeten. Men då blir det nog desto mer intressant hoppas vi.

Månadens fynd 29 juli 2019

Månadens fynd - juli 2019

Månadens fynd från Slussen består av tre bitar av en sällsynt typ av kakelugnskakel. Det rör sig om så kallat gotiskt nischkakel och de kommer från två olika undersökningsytor invid Slussplan.

Nischkakel 72dpi 900Här ser vi tre kärvor av ett så kallat nischkakel som utgör månadens fynd från Slussen...

 

Kaklet har ett halvcylindriskt bakstycke och en front med ett rikt dekorerat öppet masverk. Dekoren utgörs av arkitektoniska element i sengotisk stil, nära besläktad med de dekorativa utsmyckningar som man kan se i kyrkorna under senmedeltid.

Sådana kakel brukar dateras till 1400-talets första hälft och de har suttit i en kolonnlik ugnskonstruktion som stått på en fyrsidig bas av mindre kakel. Tyvärr finns det inga bevarade ugnar av den här typen men utifrån samtida avbildningar kan man rekonstruera hur de bör ha sett ut.

Gotiskt nischkakel har hittats på ytterst få platser i Stockholm. De fynd som gjorts kommer i anslutning till högreståndsmiljöer som Slottet eller Riddarhuset. Dessutom har man funnit dem på Helgeandsholmen, vid Mynttorget och på Prästgatan.

Sengotiskt nischkakel från Prästgatan Stockholm efter Scherman. Susanna. 2007 s.29... och här ser vi en bild på fyndet av ett sengotiskt nischkakel som gjordes på Prästgatan i Gamla stan i Stockholm. Bilden är i samma skala som den på de tre skärvorna ovan.

 

Under den aktuella tiden tillverkades exklusiva kakel i Sachsen, Schlesien och Böhmen. Sannolikt har också nischkaklen som hittats i Stockholm importerats från något av de områdena.

De fynd vi nu gjort här vid Slussen kommer sannolikt från rivningsmassor från Gamla stan som fraktats hit och använts till utfyllnader i samband med byggandet av Gustav Vasas försvarsanläggningar i mitten av 1500-talet. En av de byggnader som då revs var Svartbrödraklostret.

  Rekonstruction of a stove with half cylinder tiles dating 1473 Museum of Applied Arts Dresden from Franz 1981 fig. 102. 72dpi 900Det här är tysk en rekonstruktion av en kakelugn från 1473 med nischkakel.

 

 

 

 

Slusskajen/Slussplan 12 juli 2019

På gång i juli 2019

Trots att det är semestertider så pågår ändå en del arkeologisk verksamhet här vid Slussen. Vi har till exempel avslutat undersökningarna i garaget invid Karl Johans torg. Tyvärr hade det blivit väldigt utschaktat där i samband med Slussenbygget på 1930-talet så det var endast några få rester av grundmurar till den bebyggelse som en gång funnits där på 1700-talet som vi nu kunde få fram och dokumentera.

Nere vid Sjöbergsplan har vi återigen hittat lämningar i anslutning till den medeltida strandlinjen, det rör sig huvudsakligen om pålar som sannolikt burit upp bryggor eller i enstaka fall kanske utgjort rester efter det medeltida försvarsverk som vi tidigare observerat. Keramikfynden som kommer i anslutning till pålarna ger oss en preliminär datering till 1300-talet. Virket kommer att skickas på dendrokronologisk datering.

Stengods från Sjöbergsplan 72dpi 900 600Här har vi några av de skärvor från tyska stengodskrus som nu hittades vid Sjöbergsplan.

 

På Stadsgården pågår ett arbete med att tömma ur ett mindre schakt, så där går vi igenom de schaktmassor som tas upp. Framför allt så får vi här en god inblick i hur den valvbro som byggdes här på 1700-talet hade grundlagts. I schaktet hittar vi rejäla knuttimrade stenkistor som hjälpt till att bära upp brons tyngd.

Arbetsbild muddring IMG 1816 72dpi 900 600Delar av massorna som vi går igenom på Stadsgården vattensållas också.

Blyplomb från spont Z4 72dpi 900 600Det här är en blyplomb från 1739 som hittades nere på Stadsgården. Ett minne av alla de varor som en gång lastades och lossades här i området.

Virke till stenkistor under Valvbron IMG 1824 72dpi 900 600Här ser vi knuttimrat virke till en av de stenkistor som bar upp 1700-talets valvbro över Järngraven.

 

 

 

 

 

 

 

 

Arkeologikonsult

Arkeologikonsult kommer fortlöpande att genomföra de arkeologiska undersökningarna i Slussenområdet under hela byggnationstiden. Det kommer att dyka upp många intressanta fynd och lämningar från olika epoker så fortsätt gärna följa vårt arbete här på Slussenportalen.

Kontakt

Telefon: 08-590 840 41

Epost: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Web: www.arkeologikonsult.se